Löparhälsning?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 4 april 2013 i kategori Socialt vett

Fråga: Jag springer ett par gånger i veckan. Mest i Malmö men ibland även ute ”po lanned”. Det som slår mig är att hälsningsfrekvensen skiljer. Om jag kör en hurtig löparhälsning i spåret utanför stan är det nästan hundraprocentig respons. I Malmö är det tunnare. Så hur är det? Bör jag räkna med respons på min hälsning eller är det ett integritetskränkande påhopp? Jag menar: jag känner ju inte de löpare jag möter men känner ett visst släktskap, precis som busschaffisar och mc-förare gör. Vi förenas ju av glädje/ångest, ömmande benhinnor och fula kläder.

Svar: Ju tätare mellan människornas hus desto färre hälsningar, kan man konstatera. Är man på Kebnekaise hejar alla mötande hjärtligt på varandra, men på Möllevångstorget eller Djurgården hejar ingen på en obekant.

Du hejar som du vill, oavsett vad andra gör. Det kan givetvis aldrig vara fel att säga ett vänligt hej till den man möter i samma rörliga sysselsättning som ens egen – löpning, segling, rodd, skidåkning, vadhelst det är.
Om de du hejar på inte svarar är det inget du behöver bry dig om, det är deras blyghet-bortkommenhet-ohövlighet det handlar om och den kan ju du strunta i.

Magdalena Ribbing

eller

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Skicka

@hallå, ett tips, ge dig ut i löpspåret och gör dig av med all galla istället för att spy ut den på detta forum. Du kommer att må bättre, jag lovar.

MAGDALENA SVARAR ÅTERIGEN: @hallô 14.28: Vem har sagt att det finns krav på att bete sig hövligt och vänligt? Du slipper besvara andras hälsning bäst du vill, ingen kommer att straffa dig för det. Om du läser vad jag skriver, så står det att jag vidhåller min uppfattning, vilket inte är detsamma som krav. Och de exempel jag ger, en del sportutövande, kommer från min och andras erfarenhet: passeras man som seglare en segelbåt på nära håll hälsar man, möter man någon i skidspåret hejar man osv. Det är en helt annan sak än att säga hej till alla man råkar se i ett varuhus.

@Magdalena, att det finns krav på att folk som utövar samma rörliga sysselsättning hejar på varandra är ditt eget påhitt, eller kan du presentera källor på det? Samt kan du förklara hur sådana sysslor skiljer sig från exempelvis bussåkande eller shopping och varför samma hejkrav inte finns för – exempelvis – dessa aktiviteter? Nej, tänkte inte det. Att antyda att någon som inte håller med inte klarar av läsförståelse är bara oförskämt.

MAGDALENA SUCKAR: @hallå och @Kajsa båda 10 april: frågan handlade om att få svar på ett hej till någon i ett löpspår och där vidhåller jag min uppfattning: man svarar på en hälsning. Det som @hallå gör sig oändligt lustig över är resultatet av missförstådd läsning av ”i samma rörliga sysselsättning som ens egen – löpning, segling, rodd, skidåkning, vadhelst det är” med vilket varje normal läsare förstår att det inte handlar om rörlighet vid bussåkande eller shopping utan just om sportutövning där man möter eller ser någon i samma verksamhet. Seglare, ryttare, skidåkare med flera hejar ofta när de befinner sig nära någon som seglar, rider, åker skidor eller utövar annan sport.

Både hallå och löparen springer nog i samma tankespår som jag gör. Enligt MR är det inte fel att hälsa på de som utövar samma sysselsättning som man själv gör. Nej inte fel men jag förstår faktiskt inte varför. Varför ska man heja på varandra bara för att man utövar samma sak? Säg att vi är två cyklister som möts: hej hej. Nästkommande person går. Inget hej. Eller vad? Hur är tanken? Röd mössa…hej. Blå mössa…inget hej.???? Men visst är det skillnad på storstad och landet och jag befinner mej i storstad. Gör dock många sysselsättningar som andra (utan hej, total bortkommen och ohövlig).

Med Magdalenas strålande logik är det lika mycket krav på att hälsa på folk när man kliver på en buss eller tunnelbana, där ingår man ju också i en begränsad gemenskap :D otroligt underhållande tanke, men kanske inte så livsduglig, nä. Så nu vet ni det, alla kommunalåkare, att ni är blyga, bortkomna och ohövliga när ni inte artigt nickar/hejar på alla som kliver på eller möter er på allmänna kommunikationsmedel! För att inte tala om alla andra kunder på snabbköpet eller varuhuset. Åhléns City, here I come!

Oj, hälsar folk på varandra i löpspåret? Jag har aldrig varit med om det. I och för sig hör jag till dem som alltid lyssnar på musik på rätt hög volym och brukar vara i mina egna tankar och knappt noterar när jag möter någon, så jag kan ju ha missat om nu någon har försökt hälsa. Men det känns lite väl extremt att jag skulle sluta lyssna på musik och börja titta på alla löpare jag möter för att inte riskera att uppfattas som ohövlig ifall någon skulle vilja säga hej. På vandringsleder i fjällen är det en sak, men i löparspår får man nog finna sig i att inte alla uppmärksammar andra motionärer. Får man inte ens ögonkontakt med den man möter känns det väl onödigt att hälsa?

Måste erkänna att jag kan vara lite disträ ibland och kan säkert missa att nån hälsar om det görs ”diskret”, men jag hoppas verkligen inte någon tror att jag resonerar som vissa här som tycker att man inte behöver hälsa tillbaka. Helt otroligt! Vilken tillvaro lever man i då?…

Fast en del i kommentarsfältet kanske har missförstått. Att heja innebär inte att man tydligt uttalar ordet hej när man för första gången har sprungit typ tio kilometer och knappt kan andas.
Det räcker med en knappt märkbar nick, ett knappt märkbart leende, eller inte ens det utan bara en blick, ett erkännande av att en annan människa existerar (och just har hejat) och i de flesta fall finns alltid kraft nog för en blick.
Sen är det också så att om man är så helt inne i sin träning att man faktiskt inte alls märker att en mötande joggare hejar, så är man inte ett asocialt ufo utan ouppmärksam pga fysisk ansträngning, och den andre joggaren blir heller inte emotionellt skadad för all framtid, utan har säkerligen full förståelse.
Så alla ni som jagat upp er kan andas ut nu.

Tekla: Jag såg’et. Tack! Att önska är inte att begära!

  1 2 3 ... 10
Senare inlägg Tidigare inlägg