Försäljarundvikande?

Fråga: Jag är så trött på alla dessa försäljare som står i köpcentrum och representerar antingen Com hem, något mobilföretag eller energibolag. De kastar sig över en med sina frågor om jag har Com hem eller Tele Nord eller vad det nu är och jag är så otroligt trött på detta, för jag jobbar i ett köpcentrum och blir tvungen att lyssna på detta varje dag.

Jag försöker undvika ögonkontakt med dem och titta bort, men det hjälper inte! Jag skulle vilja ha något bra att säga till dem så de blir alldeles paffa och slutar. Något bra tips?

Svar: Det är besvärligt med den påflugenhet som du beskriver och som vi alla drabbas av, men som samtidigt är verktyg för de försäljare som ska tjäna sitt uppehälle på detta sätt. Man ska ha respekt för andras arbete – men försäljarna ska också respektera att alla inte vill prata med dem.

Försäljningsmetoden är att ställa en fråga. De flesta har lärt sig att man svarar på tilltal varvid de säger något namn på ett företag – och då är de fast, vilket också är avsikten. Därför är det absolut enklast att eventuellt le milt men framförallt gå förbi utan att säga något alls, även om det strider mot ens grundlagda hövlighet.

Klarar man inte att låta bli att svara och bara gå förbi, så säger man omedelbart, helst innan försäljaren hunnit slutföra sin fråga ”nej tack” och går snabbt därifrån. Det är faktiskt inte ohövligt, det är bara att inte ge efter för en försäljningsmetod som man ogillar.

Magdalena Ribbing

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Eftersom de flesta har bundna abonnemang så undrar jag om säljarna får något resultat överhuvud taget. Nån som känner till lite närmare?

Där jag bor kan man aldrig gå över torget (som jag gör flera gånger i veckan) utan att bli ”anfallen” av dessa försäljare. Jag har slutat svara dem sedan länge och viftar bara bort dem med handen när jag går förbi, som ett tecken på att jag inte är intresserad.

Ibland hjälper det absolut inte att vänligt säga ”nej tack”. Jag har varit med om att säljare varit på väg att följa efter mig in på matvaruaffären. Då har jag inte kunnat vara trevlig längre utan fräst ”låt mig vara ifred!”
Varning för Tälje Energi som säger att de utför en marknadsundersökning. Några dagar senare får man papper om att man har bytt elabonemang.
Kanske man borde göra som i en skämtteckning av Jan Berglin: På den eviga frågan om vilket abonemmang man har, svarar den tilltänkta kunden: ”Vilken favoritfilosof har du?” ; )

Jag känner inte igen det här problemet. Jag söker själv ögonkontakt med försäljare och nickar åt dem utan att varken le eller se otrevlig ut (som för att kommunicera: ”jag har sett dig, jag vet vad du vill, men jag kommer fram och pratar med dig ifall jag vill något”). De brukar då lämna mig ifred.

”Jag handlar inte av nasare” är mitt stående svar när jag passerar förbi någon påträngande säljare på stan. Sen kan man ju meddela sitt varuhus sitt missnöje med att de upplåter sina lokaler för mer och mindre seriösa företag.
Respekten för andras privatliv existerar inte längre så den kan man inte hänvisa till.
Oftast måste man bli otrevlig för att dessa nasare ska förstå att man inte är intresserad.

Svar till Lasse2 – kryssningar med hytt kostar flera tusenlappar för en med familj på fyra personer om man bokar via internet. Enbart själva båtbiljettten hade givetvis varit avsevärt billigare, men man reser nog inte gärna med barn utan att ha någonstans att sova under båtresan….

Även om resan bara hade varit värd 50 kr per person hade jag ändå blivit milt sagt förargad över att bli lovad någonting av en försäljare och det senare visar sig att erbjudandet var ren lögn.

Till dig som prenumeredae på lotter för att få en Tallinkryssning – du ska vara medveten om att dess kkryssningar (som bara gäller utanför högsäsong) säljs för 50 kronor eller delas ut helt gratis av Tallink-Silja. det de tjänar pengar på är de höga priserna på mat och dryck (samt ”tax-free till ca tio gånger inköpspris)….

En försäljare ropade efter mig ”Har du Tele2 eller Telia?”. Utan att stanna upp svarade jag sanningsenligt ”Ja”. Hon upprepade frågan och jag upprepade svaret. Och la till ”Ja, jag har Tele2 eller Telia.” Man ska absolut inte känna sig tvungen att behöva lämna personlig information till främmande människor.

De flesta jag stött på brukar öppna med ”en fråga, vilket bolag har du” eller något liknande. Då svarar jag ”Ett svar och namnet” samtidigt som jag fortsätter min väg.

Jag brukar säga att jag inte får köpa något så länge min senaste konkurs inte är klar. Fungerar alltid.