Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fråga om hyfs och stil

Allergihänsyn?

Fråga: Min sambo har astma och djurallergi och får förkylningssymptom och svårt med andning i närheten av djur.

Varje gång vi hälsar på hans föräldrar, ofta i samband med någon högtid, tar hans nära släkting med sig sin hund. Hunden får stanna i en avskild del i huset men min sambo är så pass känslig att varje jul/påsk/födelsedag ändå slutar med att vi får lämna huset på långa promenader eller att min sambo går upp på övervåningen direkt efter middagen för att han mår så dåligt. När hans allergisymptom börjar kommenterar alltid släktingen: ”nejmen, jag har ju sagt till dig att ta en kur med allergitabletter innan du kommer!” – anklagande att det är min sambos fel, varpå han brukar svara att tabletterna (som dessutom då måste bekostas av honom själv) gör honom dåsig och nästan än sämre än själva allergisymptomen.

Vi har påpekat för värdparet, dvs hans föräldrar, att de kan be släktingen att lämna hunden hemma. Men det verkar bara viftas bort. Släktingen ser sin hund som det viktigaste i hela världen. Jag tycker det är respektlöst mot min sambo som faktiskt inte valt att vara allergisk och som tycker om djur, men inte kan vara nära dem. Hur ska vi gå vidare?

Svar: Husdjursallergi är en återkommande och laddad fråga. Man kan tycka att det är fullkomligt självklart att lämna sitt husdjur hemma när man vet att en annan som ska närvara är allergisk. Men många ser sin hund, katt, hamster eller vad det är som en medlem av familjen och kan inte tänka sig att gå hemifrån utan denna medlem. Det är en känsla som alla måste respektera. På samma sätt måste alla respektera att någon eller några inte tål djur.

Problemet sönderfaller därför i två delar: husdjur eller människa först, allergiker eller djurägare främst? Vad är viktigast, att gästen får ta med sin hund, eller att en annan person inte blir sjuk av denna medförda hund?

Som jag kan se detta är det fullkomligt självklart att ingen ska tvingas till medicinering, utestängande från gemenskapen och illamående på grund av någons krav att få medföra sitt husdjur. Släktingen som tillhåller allergikern att medicinera innan besöket äger rum kräver en drastisk åtgärd som vore obehövlig om hunden inte medfördes. Värdpersonerna, allergikerns föräldrar, vill inte eller vågar inte be djurägaren lämna sin hund hemma utan tycker att problemet löses genom att hunden hålls avskild under besöket. Men det räcker inte för allergikern som blir sjuk ändå.

Givet den information som frågeställaren ger verkar både allergikerns föräldrar och hundägaren anse att allergikerns symptom inte är så allvarliga, eller på gränsen till påhittade. På annat sätt kan man knappast förklara den nonchalans som visas trots att sjukdomssymptomen är tydliga för omgivningen. Frågan blir då om allergikern ska fortsätta att stå ut med att bli struntad i på det ganska förolämpande sätt som visas, eller om han ska markera att nu är det nog.

Mitt förslag mot bakgrund av den grundliga oförståelsen för allergikerns problem är att han avstår från att besöka sina föräldrar när hundägaren är där med sin hund. Det blir tråkigt förstås, splittring i släkten är alltid sorgligt. Men allergikern kan lugnt säga att nu är det nog med sjukdomssymptomen för hans del, så han väljer att besöka sina föräldrar när hundägaren inte är där. Föräldrarna får finna sig i detta eftersom de inte vill hindra den andra släktingen från att ta med sin hund. En del, absolut inte alla, hundägare saknar insikt om att deras djur inte tolereras av alla andra.

Man kan som icke inblandad tycka att det enklaste vore att hundägaren ville förstå att hunden sannolikt skulle klara att vaktas av någon annan den begränsade tid som dess ägare är frånvarande. Eller är det hundägaren själv som inte klarar denna frånvaro?

En haltande jämförelse: vad gör hundägaren om vederbörande inbjuds till Nobelfesten? Tackar nej, eftersom hunden inte kan medföras? Eller ordnar hundvakt?

Magdalena Ribbing