Skrivet av
Magdalena Ribbing 06:00, 6 mars 2012 i kategori Bröllop, Dop, Inbjudningar, Klädsel
Fråga: Vi ska bjuda in till dop och i samband med detta ska vi vigas. Efteråt kommer vi ha en lunchbuffé och lite mingel.
Behöver vi ange klädkod på inbjudningskorten eller kan man strunta i det?
Svar: Egentligen behövs inte klädselangivelse, Gästerna bör förstå att de ska klä sig på nivån Kavaj, utan större urringning eftersom det är dagstidsbjudning, och inte i jeans och tröja eftersom det är ett högtidligt tillfälle!
Men allt fler i dag verkar helt beroende av klädkoder. De förefaller ha behov av att någon överförälder säger till dem exakt vad de ska klä sig i: “du ska ha på dig skor och strumpor och byxor och kavaj eller kjol och jacka och det ska vara rent och helt och finare än du brukar ha på jobbet …” osv.
Befarar du att gästerna är så pass osäkra kan du skriva ”Fin vardagsklädsel” – det bör blir klart för dem att de ska undvika den enklaste vardagsdressen men inte heller klä sig i baraxlad galaklänning.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 11:00, 29 februari 2012 i kategori Dop, Inbjudningar
Fråga: Vi har kompisar som precis fått barn och skall ha ett barndop med både släkt och vänner. Dessa kompisar träffar vi inte speciellt ofta då de bor en bra bit upp i Sverige. Varken jag eller min sambo känner för att åka 70 mil för att gå på ett barndop. Kan man tacka nej? Och om vi nu måste gå så måste vi ha barndop där vi bjuder både släkt och vänner när det blir aktuellt??
Svar: Man har absolut rätt att tacka nej till ett barndop, precis som till alla andra inbjudningar! Det finns inget tvång att närvara. Skriv eller ring eller mejla ”tack för inbjudan till dopet, tyvärr kan vi inte vara med på grund av avståndet, men vi skickar varma lyckönskningar till (babyns namn) och er!”
Ni måste inte alls själva ha barndop med en mängd gäster, egentligen är dopet en utpräglad familjetillställning och inte det stora kalas för alla bekanta som numera är rätt så vanligt. Man väljer som dopbarnsförälder precis hur man vill ha det, enbart den närmaste familjen, eller fler gäster.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 06:00, 15 september 2011 i kategori Bröllop, Dop, Människor emellan, Socialt vett
Fråga: Jag undrar ibland vad som är rimligt att man ska lägga sig i, bry sig om eller vad man ska kalla det? Har en bekant vars dotter är förlovad med en kille som har religiösa föräldrar. Hans föräldrar vill ha stort kyrkbröllop, men det vill inte bruden. Dom är fortfarande förlovade, väntar barn denna månad och enligt dotterns mamma vill hans föräldrar ha dop i kyrkan. Då säger barnets mor att då får pappan gå ensam till kyrkan med barn och sina religiösa föräldrar.
Själv skulle jag inte vilja vara frånvarande när mitt barn ska döpas. Klarar hon det? Men inte mitt bekymmer.
Min åsikt är att det är det förlovade paret som ska bestämma om dom vill ha kyrkbröllop, stort/litet, eller borgerlig vigsel + att de unga föräldrarna tillsammans ska bestämma hur dop/namngivning ska gå till och inte föräldragenerationen, varken hennes eller hans. Föräldrar får finna sig i sina vuxna barns beslut, tycker jag.
Har jag rätt eller fel?
Svar: Visst är det de två som ska gifta sig som ska bestämma hur de vill ha det – förutsatt att inte deras föräldrar betalar kalaset, då måste de självfallet också få ha inte bara ett ord med i laget. Annars kan de inte bestämma om arrangemanget utan ska vara tacksamma gäster, som övriga.
Samtidigt är religionen så enormt betydelsefull för många troende att de faktiskt inte förstår hur man kan leva utan den, och därför vill de absolut överföra sin tro på alla andra – missionera kan det kallas.
Som jag ser det ska föräldrarna till den blivande fadern inte lägga sig i hur deras son och svärdotter vill ha sitt bröllop och dop.
Det framgår inte av din fråga om den blivande brudgummen har någon egen synpunkt på bröllop och dop och det är svårt för en son att säga till sina föräldrar ”jag struntar i er tro” vilket ju blir effekten av att han gör tvärtemot deras önskan. Men det kanske går att hitta en kompromiss, döpa barnet i hemmet och kombinera med vigsel eller något sådant.
Jag förstår av ditt mejl att du som bekant med fästmöns förälder diskuterar detta, och du säger givetvis det du anser, men jag hoppas att även fästmöns föräldrar låter sin dotter ta egna beslut.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 10:30, 21 april 2011 i kategori Dop, Presenter
Fråga: Hur kommer det sig att barn kan få en liten silversked i faddergåva vid dop? Varför är det traditionellt sett just en sked?
Svar: Silver har sedan urminnes tider varit en värdemätare, den som ägde mycket silver var rik. Att ge ett nyfött barn silver var en grund till barnets välstånd i livet. En sked, eller en bägare, har gamla anor, kanhända för att de har symboliserat något som man kunde samla in i. Att en baby får en sked kan ju lätt också förklaras med att barn börjar äta med sked, inte gaffel. Men det finns också en förklaring att barnet vid dopet fick nattvardsvin i en silversked. Det var givetvis förr i tiden.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 11:30, 15 februari 2011 i kategori Dop, Klädsel
Fråga: Jag förknippar svart slips med begravning även om det just nu även är modernt att ha på fest (och det kan väl vara okej).
Men är det okej att ha svart slips på dop?
Svar: Svart slips till vit skjorta är traditionell begravningsklädsel och tolkas som sådan av de flesta i generationen över 30.
Svart slips till skjorta i tydlig kulör är en modefråga. Försiktighet tillråds med svart slips just för dess stadfästa symbolik. Till dop är det klart olämpligt.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 11:30, 4 februari 2011 i kategori Dop
Fråga: Jag och min man är bjudna på barndop hos släktingar. Att hitta på en doppresent är inte lätt!
Kan det anses opassande att vi ger en flaska vin eller hellre champagne för lagring att öppnas vid 18-årsdagen eller något annat festligt tillfälle. Dessutom en blombukett till föräldrarna, är det lämpligt?
Svar: Vin eller sprit är inte den bästa doppresenten, enligt min uppfattning. Jag vet att det förekommer att man ger dopbarnet en årgångsbutelj för senare bruk, men det är tveksamt ur många synpunkter sett (väldigt fördröjd presentglädje, förvaring, attityd till alkohol bland annat). Mitt förslag är en klassisk svensk barnbok, som barnet kommer att ha glädje av om några få år. Det är en bra och klok present.
Föräldrarna behöver inte få blommor när man som gäst är med på en dopmottagning.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 11:30, 20 oktober 2010 i kategori Barn, Dop
Fråga: Hur gör man när man inte längre vill vara gudmor? Kan man säga att man ångrat sig eller vad gör man?
Barnets föräldrar hör av sig ofta med någon sorts förväntan på att jag ska vara en aktiv del i deras liv. Jag tycker de behandlar mig nedlåtande och har tröttnat på det. Allting handlar om dem och deras familj och jag som inte själv har några barn förväntas anpassa mig helt och fullt till deras liv och deras planer, vilket stjäl stora mängder energi.
Det känns som om vänskapen tagit slut och det vore väl inte mera med det om det inte vore för den lilla förvecklingen att jag är gudmor till deras barn?
Svar: När man accepterar uppdraget att vara gudmor-gudfar (fadder) är det egentligen ett livslångt och frivilligt åtagande. Du vill inte ha besväret att vara gudmor, och känner dig kanske utnyttjad eller som du skriver, nedlåtande behandlad. Då måste du klargöra detta för ditt gudbarns föräldrar vilket kommer att effektivt sätta stopp för er vänskap.
Kanske är det ändå bättre att du säger nästa gång föräldrarna har av sig, ungefär ”som mitt liv ser ut nu så har jag begränsat med tid för mitt gudbarn, tyvärr, så kan vi ta en time-out ett tag framöver?”
Det ger dig möjlighet att återta kontakten.
Du kan också säga nej till de flesta förslagen om att mötas, och bli en mer likgiltig gudmor, en som är mer frånvarande i familjesituationen. När ditt gudbarn blir större och kan träffa dig utan föräldrarna kanske du kan återknyta kontakten med barnet. Det skulle kunna bli till ömsesidig glädje för er båda, men du slipper den flitiga kontakten med föräldrarna.
Men vet du redan nu med bestämdhet att du aldrig vill ha mer med gudbarnet och dess föräldrar att göra, så säg det, ungefär ”jag är ledsen, men det har gått snett för mig med kontakten med er, så jag måste få avsäga mig mitt gudmorsskap, hoppas att ni förstår detta”.
Du kan då få föräldrarnas godkännande att avstå från det du en gång åtagit dig. Det är inte säkert att du därmed formellt befrias från det hedersuppdrag som det är att vara gudmor, om du finns inskriven i barnets dopattest. Om dopet skett i Svenska kyrkan bör du kontakta församlingen där barnets döptes för att få ditt gudmorsskap upphävt.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 14:10, 12 augusti 2010 i kategori Dop, Fest, Inbjudningar, Presenter
Fråga: Vore tacksam att få svar på följande frågor.
Vilket är korrekt, att öppna presenterna i gästernas närvaro eller efteråt vid ett dop?
Bör man ha med sig en present till värdinnan förutom matbidraget på ett knytkalas?
Svar: Allra bäst är att presentmottagaren öppnar varje gåva just vid överlämnandet, och ser glad ut så att mottagaren förstår hur bra presenten är. Samt att mottagaren skriver och tackar dessutom förstås. Men att öppna varje sak inför dess givare fungerar inte alltid, är det många gåvor går det inte. Så då kan allt läggas på ett bord och öppnas antingen i gästernas närvaro vilket är lite besvärligt, dels tar det tid, dels utsätts givarna för alla övrigas ibland kritiska synpunkter, vilket inte alltid är så kul. Lika korrekt är att mottagaren säger till gästerna ”tack för alla fina paket, det ska bli så roligt att öppna vart och ett i lugn och ro i morgon”.
Om man betalar fullt ut för det man äter och dricker är man ju inte ”bjuden” i ordets egentliga mening, och då kan man låta bli att ge värdinnepresent (en sådan behövs egentligen bara första gången man är gäst men har ju blivit en nästan oundviklig vana numera vid varje bjudning).
Lägger man ett bidrag så att inbjudaren betalar en viss del av festen och gästerna varsin mindre del, kan man ta med sig en enkel present – om man vill.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 10:35, 23 april 2010 i kategori Dop, Klädsel
Fråga: Vi ska döpa vår son nu i juni och jag undrade över om det är någon klädsel man bör undvika? Jag hade tänkt att ha en vit klänning men vet inte om det passar sig i detta sammanhang?
Svar: Visst kan du ha en vit klänning, men ta en fin liten kofta eller något sådant i färg till, så att du inte liknar en konfirmand eller brud! Dopet är en högtidlig händelse och antingen det är i en kyrka eller inte ska du inte vara urringad och inte heller ha en minikort kjol.
Magdalena Ribbing
Skrivet av
Magdalena Ribbing 09:21, 22 oktober 2009 i kategori Barn, Dop, Presenter
Fråga: Tack för en underhållande spalt. Jag läser den dagligen och så noggrant att mina vänner vänder sig till mig i etikettsfrågor och där jag svarar med hänvisning till Magdalenas utmärkta svar.
Min fråga gäller min dotters dop.
Jag och min man vill inte ha de traditionella doppresenterna till vår dotter.
Vi har redan mottagit flerdubbla uppsättningar av barnbestick i silver, fotoramar och dylikt när hon föddes vilka vi givetvis har tackat varmt för.
Det vi på något sätt vill framföra till gästerna är att presenter inte är nödvändiga men att om man ändå vill ge något; betänk Röda korset eller ge en (liten och HELT valfri) slant till dotterns framtidsfond som får växa med åren.
Detta är INTE för att vi är snåla och vill ”förstärka vår egen kassa” som du utrycker dig i ett tidigare svar, men om jag själv ser till mina doppresenter som jag fick har jag inte använt en enda en vare sig i vuxen ålder eller som barn. Jag fick ett antal udda silverskedar, fotoalbum, och diverse traditionella saker. (Däremot satte mina farföräldrar in en summa på ett konto som fick stå i 18 år och som kom väl till pass när jag tog körkort)
Jag är medveten om att det inte är korrekt att kräva pengar vilket vi inte heller gör. Det vi önskar är helt enkelt att det man ändå tänkt spendera på fotoram i tenn/dopsked i silver etc antingen läggs i ett kuvert och ges till dottern eller att samma summa sätts in på Röda korsets bankgiro.
Men hur formulerar vi det i inbjudan?
Svar: Roligt att du har nytta av min spalt!
Din fråga: det verkar hur man än uttrycker det, girigt att be om pengar istället för den present som en gäst tänker ut. Däremot är det okej att skriva ”vår dotter har allt hon behöver nu, men det har inte världens barn, Röda Korsets kontonr är 0000″. Att föreslå en slant till dotterns framtidskonto är faktiskt att direkt utbe sig om pengar, och det är som sagt inte så värst elegant. Föräldrar förmodas kunna klara av sina barns behov utan hjälp av vänkretsen.
Men vill du ändå göra så som du tänkt, så kan du fundera på formuleringen ”vår dotter har allt hon behöver just nu, så ett bidrag till hennes körkort om 18 år är välkommet, konto 0000″.
Magdalena Ribbing
.jpg)
Mest kommenterade