Kalastack?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 15 februari 2012 i kategori Tack

Fråga: Jag undrar hur länge (hur långt efter tillfället) man kan och skall tacka för senast?

Svar: Förr i tiden när det var noga med exakta begrepp i sällskapslivet, kunskap om detta visade att man hade god uppfostran vilket ansågs önskvärt, så svarade man på en inbjudan inom en vecka efter det att man fått den, antingen man tackade ja eller nej.

Och på samma sätt tackade man för en fest eller bjudning inom en vecka efter det att festen varit. En skriftlig inbjudan besvarades alltid skriftligt och tacket för senast skickades likaså skriftligt, men man tackade då inte via telefon.

En inbjudan i telefon tackades för per telefon – eller så skickade man ett vykort eller liknande, det gick lika bra.

I dag har jag förstått att en inbjudare blir glatt förvånad om svar på inbjudan kommer utan påminnelse, och lika häpet förtjust om gästerna tackar för senast överhuvudtaget.

Magdalena Ribbing

Mejltack?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 23 november 2011 i kategori Presenter, Tack

Fråga: Jag hade födelsedagsfest för två veckor sen. Hyrde en vacker lokal. Fick presenter som jag blev glad över.
Jag har mejlat och tackat för presenter jag fick. Och i mejlet skickat vackert foto på den present eller blomma jag fick av den personen. Det blev en  del mejl.
Nu undrar jag om det är oartigt att inte skicka ett ”riktigt” tack via pappersbrev per post?
Jag skulle vilja veta. Kanske jag oroar mej i onödan?

Svar: Om dina vänner är lika moderna som du är det helt okej att mejla ditt tack. Är vännerna mer traditionella kanske de kan tycka att ett vykort eller korrespondenskort med ett handskrivet tack är mest rätt. Men du behöver nog inte oroa dig, de flesta uppskattar att du överhuvudtaget tackar!

Magdalena Ribbing

Presentglömska?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 11 november 2011 i kategori Bröllop, Presenter, Tack

Fråga: Jag och min far blev inbjudna till bröllop, en ganska nära släktings vigsel. Familjerelationerna har varit sviktande mellan mig och släktingen och vi har inte träffats på många år.

Vi tackade för inbjudan men avstod från att vara med på festen på grund av flera orsaker. Min far var med på själva vigselakten i kyrkan, men åkte sedan hem.

Av respekt till dem och hela familjen skickade vi en present till brudparet.  Det var en gemensam present från mig och min far. De har inte på något vis tackat eller visat att de mottagit presenten (som för övrigt var väldigt vacker, och även dyr), trots att det gått en lång tid. De gifte sig i somras.

Jag kan tycka att om man vill att relationerna ska bli bättre så ska man väl tacka? Om man väntar med att skicka tack kort i form av bröllopsfoton så kanske man föregå med ett litet tack innan?
Eller är jag överkänslig? (min far har även hälsat på paret efter vigseln, men även i detta fall har de inte på något sätt visat att de fått eller mottagit presenten)

Jag blir bara så förvånad på hur man uppför sig, men jag kanske själv har gjort något fel? Vill gärna få tips i så fall.

Svar: Så där två månader kan brudparet få på sig att skriva tackkort, det är rimligt. Men det är inte ovanligt att nutida brudpar väntar länge, halvår och år, med att skicka tackkort – om de ens någonsin gör det.

En del säger att de först måste invänta fotografens bilder för att få den finaste bilden till de tryckta tackkorten och både detta väljande och själva korttryckande tar tid. Nåja.

Andra säger att de måste sortera alla gåvor och försöka komma på vem som givit de som saknar givarkort. Minsann.

Några har ont om tid och menar att den bröllopsbild med texten ”tack alla för en underbar dag” eller liknande  som blir annons i dagstidningen gäller som tack till alla som givit presenter. Ack ja. Trist.

Men det som borde vara självklart är ett skrivet tack personligt riktat till den som givit en present, lagt ner tid och omtanke på att skaffa rätt gåva och betalat för den. Att så få verkligen gör detta beror, tror jag faktiskt, mer på okunskap om vad som förväntas, eller om slöhet, lättja helt enkelt, det är jobbigt att skriva femtio tackkort och att tacka individuellt för vasen/duken/kokboken/brödrosten.

Det är ingen ursäkt. Och jag vet inte heller om det är något av detta som gör att din släkting inte har besvärat sig med att tacka ännu flera månader efter vigseln. Det jag vet är att det är ett tråkigt beteende. Och att det inte hjälper till att förbättra några framtida relationer. Det faktum att man har gift sig innebär inte att man inte behöver uppföra sig normalt hövligt.

Magdalena Ribbing

Bröllopstack?

Skrivet av Magdalena Ribbing 11:13, 28 oktober 2011 i kategori Bröllop, Tack

Fråga: Jag och min man gifte oss i augusti i år och hade ett hejdundrande bröllop som både vi och våra gäster verkade mycket nöjda med. Vi är i färd med att skicka ut tackkort till alla gäster (kanske lite sent men vi har flyttat samtidigt så det har kommit en massa saker i vägen). Under tiden har det droppat in tackkort från gästerna, det ar självklart kul att få kort och höra att de hade en trevlig kväll. Men min fråga är om detta är standard? Dvs att man skickar ett tackkort på posten till dem som man var på fest hos? Jag brukar självklart tacka för senast när jag träffar någon jag har varit på fest eller bröllop hos, men jag brukar inte skicka ett kort.

Som sagt jag klagar inte på att jag fatt tackkort men är det inte vi som har gift oss som ska skicka tackkort?

Svar: Det rätta, artiga och korrekta är att brudparet skriver och tackar alla som har givit presenter. Däremot tackar man inte specifikt gästerna för att de har varit med på festen – den har ju gästerna bjudits på och det vore konstigt om brudparet skulle tacka sina gäster för att dessa har festat på brudparets (och ofta brudparsföräldrarnas) bekostnad.

Att gästerna skickar tackkort för att de fått glädjen att vara med om bröllopsfesten är korrekt och rätt. Precis som man tackar för alla andra fester som man bjudits på tackar man för att man fått vara gäst på en bröllopsfest.

Så den normala gången, enligt traditionellt bruk, är att gästerna skriver och tackar inbjudaren (brudparet ofta numera, brudparsföräldrarna lika ofta) för den härliga glada bröllopsfesten som det var så roligt att få uppleva. Detta ska enligt vedertagen god etikett ske senast en vecka efter festen.

Och brudparet har en eller kanske två månader på sig att skicka sina tackkort med personligt tack för den fina skålen, kokboken, ljusstakarna eller vad det nu är som givits.

De gäster som skickar tackkort till er är alltså väluppfostrade, artiga och gör precis som de ska.

Magdalena Ribbing

Returtack?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 20 september 2011 i kategori Tack

Fråga: Jag har funderat på hur man ska göra när man får tackkort, tackmejl och tack-sms. Det kan vara efter en fest eller middag vi har hållit alternativt efter ett  bröllop eller begravning vi har varit på. Ska man skicka ett tack för tacket eller inte? Om tacket kommer via mejl eller sms är det enkelt att snabbt skicka tillbaka ett Tack själv. Det var en trevlig kväll och kul att ni kunde komma! alternativt Tack själv. Det var roligt att vi fick vara med på ert bröllop. Men ska man göra det även när tacket kommer med snigelpost? Och hur gör man när tacket gäller en begravning man varit med på?

Svar: Inte skicka tack för tack, det är så att säga färdigtackat när gästen skickar sitt tack till värdfolket. Mejl eller sms är egentligen inte heller nödvändigt att besvara när det är ett tack det handlar om, men med den relativa osäkerheten om cyberrymdens leveranser så är ett kort svar praktiskt och naturligtvis inte ”fel.”

Gammal sed är att inte begravningsgästerna tackar, de har hedrat den döda personens minne genom att närvara vid ceremonin och minnesstunden, utan det är de anhöriga som tackar gästerna just för denna närvaro. Och dessa i sin tur tackar inte för tacket, men säger gärna när de möter de anhöriga nästa gång något vänligt om den vackra ceremonin som blev ett ljust minne.

Magdalena Ribbing

Dödsannonstack?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 5 september 2011 i kategori Sorg och begravning, Tack

Fråga: Jag ser allt mer i dödsannonser att man tackar för den vård som den döde fått i livets slutskede. Ofta är det sjukhemspersonal som prisas för sina insatser. Jag kan tycka att om man vill uppmärksamma den betalda personalens professionella insats som inte görs för att det är ett kall eller av självuppoffrande vänlighet,  så gör man det direkt till dem, med brev, blommor eller vad det nu kan vara, men inte på slutet i en dödsannons. För mig blir ett sådant tackande ett tack-på-köpet-tackande, när vi ändå betalt för annonsen. Och betyder det att dödsannonser som inte har det här avslutande tacket till vårdpersonalen att den döde eller de anhöriga är missnöjd på något sätt med vårdpersonalens insats?

Jag är uppväxt med att man inte tackar för någons deltagande i en begravningshögtid, och man säger ju inte tack för senast till de sörjande och syftar på begravningen/minnesstunden. Jag har också svårt för tackandet som förekommer när de efterlevande sätter in särskilda tack-annonser där de tackar för att begravningsgästerna kom på begravningen, men det är en annan sak.

Svar: Att tacka vårdpersonal med flera i en dödsannons är relativt nytt, och som jag kan förstå det kommer detta bruk från något enstaka tack i en speciell situation där vårdpersonal har gjort långt mer än förväntat. Nu är det säkert så ganska ofta, många av dem som vårdar svårt sjuka och döende är  heroiska och förtjänar allt slags tack. Men precis som du tycker jag inte att tacket från de anhöriga måste delges allmänheten, lika lite som brudpar i sin bröllopsannons behöver tacka släkt och vänner för att de var med på bröllopet. Ett personligt tack är alltid, alltid mer värt än ett allmänt sådant per annons eller färdigtryckt kort. Däremot tror jag knappast att någon tolkar ett uteblivet vårdpersonaltack i en dödsannons som att den som avlidit inte fått särskilt bra vård.

Angående närvaro vid begravning: de som övervarar begravningen ska traditionellt tackas av de anhöriga för att de med sin närvaro har hedrat minnet av den som begravs. Men den begravningsgäst som säger eller skriver till de anhöriga att begravningen var vacker och gav ett ljust minne eller något sådant gör inte något ”fel” – i dag är det bättre med ett tack för mycket än ett för lite, vilket det senare är det alltför vanliga. Man måste ju inte uttryckligen tacka, men att säga att det var en fin stund är rimligt.

Att de anhöriga tackar per annons för närvaro och kondoleanser är ganska vanligt, men som sagt, inte det mest eleganta eller artiga, även om det är högst förståeligt att den som har drabbats av förlusten av en närstående inte orkar eller förmår skriva personliga tack till begravningsgästerna och de som skickat blommor och kondoleanser. I sorgsammanhang måste de anhöriga få mötas av stor sympati och tolerans under sin svåra tid.

Magdalena Ribbing

Etikettsbokspresent?

Skrivet av Magdalena Ribbing 12:00, 12 augusti 2011 i kategori Allmänt, Socialt vett, Tack

Fråga:

Min bror har gift in sig i en mycket förnäm familj och har börjat avskärma sig från sin icke-adliga familj då han anser det opassande att beblanda sig med ”pöbeln” – vilket han själv kommer ifrån.

Till min förfäran ville han inte heller deltaga på en släktings bröllop men valde att per post skicka din bok “Nya Stora etikettboken” på posten som bröllopsgåva.

Boken är fin i och för sig men är den verkligen passande att skicka som bröllopsgåva? Vår familj/släkt han avskärmar sig ifrån är intelligenta, snälla och fina människor med hyfs och stil – så vilket ”tack kort” anser du att man ska skicka en person som spelat ”fin” och skickat detta sarkastiska slag i ansiktet?

Svar:

För en gåva, oavsett den av mottagaren inbillade eller troliga avsikten med den, skickar man artigt tack. Exempelvis ”Tack för din vänlighet att skicka den trevliga etikettboken till oss. Vi är glada över din omtanke. Bästa hälsningar” undertecknat med brudparets namn.

Men en etikettbok som present behöver inte vara “ett sarkastiskt slag i ansiktet” – förr när visitkorten veks i rätt hörn och lackskorna togs på till kvällsbruk och sköljkopparna stod på parad på den manglade damasten till middagarna, då kunde en etikettbok som present vara en antyda om brister hos mottagaren, precis som parfym eller vita handskar eller en klocka. Vill man missuppfatta något så kan man göra det med det allra mesta. I dag kan mottagaren se en bok om hyfs och stil både som en underhållning med förklaringar om orsaker med mera, och som en bekräftelse på det egna korrekta uppträdandet.

Att din bror nu vill hålla en distans från sin släkt är kanske tråkigt, men en person som av de skäl du anger (om det nu är så) beter sig så löjligt behöver man kanske inte umgås så väldigt mycket med? Människor som använder ord som pöbel och som tror att icke adliga personer är olika adliga har mycket kvar att lära.

Magdalena Ribbing

Tvåtacksrätt?

Skrivet av Magdalena Ribbing 10:30, 11 juli 2011 i kategori Tack

Fråga: Jag har precis varit på ett stort födelsedagskalas.

Vem är det egentligen som tackar?

Den som fyllde år och fick presenter eller jag som blev bjuden på kalas och god mat?

Svar: Båda tackar – du omgående för den trevliga festen, och jubilaren ganska snart för den fina presenten från dig.

Magdalena Ribbing

Värdfolkstackande?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 1 juli 2011 i kategori Bröllop, Fest, Tack

Fråga: Under midsommar satt vi, några vänner och dryftade frågan om vem man tackar vid en middagsbjudning, värden eller värdinnan. Vi var väl ganska överens om att man förr, med tanke på dåtidens ideal, tackade värdinnan, men idag, är det personen som inbjuder eller fortfarande värdinnan (om en sådan finnes). En av oss påpekade att det vid bröllop var brudens far som var värd och därmed den som tackades.

Förstår att det är ett snårigt och stort område frågan gäller, men det vore intressant att bringa lite reda i det.

Svar: Värdinnan är traditionellt den som gästerna riktar sina tack till – och dessa gäller ju inte specifikt maten man ätit utan hela arrangemanget. Värden inkluderas i tacket för sin gästfrihet men ansvaret för genomförandet är värdinnans, enligt de gamla konventionerna som ju är bortlagda numera. Finns ingen värdinna tackas värden.

Men din fråga antyder att det kan vara frågan om ett par där endast den ena har inbjudit gästerna. Den situationen finns inte i den gamla etikettvärlden, där är ett par ett par och paret bjuder gemensamt. Nuförtiden ser det ibland annorlunda ut, ena halvan av ett par kan stå som inbjudare till en fest avsedd att fira den andra halvan, till exempel. Då tackas den som är inbjudare. Men vanligtvis är båda halvorna i paret gemensamma inbjudare. Värdfolket är båda!

Vid ett bröllop är det brudens föräldrar (eller var så förr) som stod för kalaset och därmed tackades brudens mor och brudens far – inte alls enbart fadern.

Magdalena Ribbing

Vigselannonser?

Skrivet av Magdalena Ribbing 06:00, 8 april 2011 i kategori Bröllop, Tack

Fråga: Jag undrar lite över den för mig egendomliga sedvänjan att annonser om avhållna bröllop sätts in långt efter det att evenemanget ägt rum. Det kan handla om månader eller till och med år. Så gör man ju inte med andra sorters familjeannonser. Är det att man vill se att äktenskapet håller innan man annonserar?

Svar: De sena annonserna har nog inte med någon avvaktande planering att göra, utan snarare att brudparet väntar på att fotografen ska ta fram bilderna och så ska det väljas och diskuteras, och så småningom skickar man annonsen till tidningen.

Förr var det tidningen som skickade en fotograf eller bad om en brudparsbild från de brudpar som man fann intressanta och då var publiceringen givetvis gratis för brudparen. Det som brudparen betalade för var den treradiga annons som stod under rubriken Vigda och där fanns enbart brudgummens namn överst och brudens under plus deras hemorter och plats och datum för vigseln. För några decennier sedan insåg tidningsledningarna att det gick att tjäna pengar på brudparsbilderna och då upphörde gratispubliceringen.

I dag betalar man för att få in bild och text och då vill man styra exakt hur det ska se ut. Men lite konstigt är det med en annons om en vigsel ett halvår efteråt. Annonsen är ju främst till för att meddela de som kan vara intresserade att nu har X och Y gift sig. I dag är brudparsbilderna mer av uppvisning av brudparet och ofta ett sätt att tacka för bröllopspresenterna genom att det står något tacksamt i texten.

Magdalena Ribbing

10 tidigare inlägg