Vi är ett gift par som har två gemensamma vuxna barn.
De är båda gifta och har barn. Av olika skäl vill vi att vår framtida kvarlåtenskap ska ärvas endast av våra två barn och alltså ej ingå i deras makars giftorätt. Hur reglerar vi detta? Undrande 60-plussare

Svar: Ni ska upprätta ett inbördes testamente. I det ska ni bestämma att det som barnen ärver ska vara deras enskilda egendom. Ni ska ta med en önskan om att det som barnen ärver ska ärvas av barnbarnen när barnen avlider. Enligt ärvdabalken ärver efterlevande make även enskild egendom när det endast finns gemensamma barn.

För säkerhets skull ska barnen upprätta egna testamenten där de testamenterar att det de ärvt efter er direkt ska tillfalla barnbarnen, det vill säga deras egna barn.

Min moster är inlagd på ett sjukhem och kommer att vara där tills hon dör. Vi har hand om hennes testamente där det står att hennes arv ska delas lika mellan ”min fästman och min systers barn”. Min moster har inga egna barn.

Nu undrar jag hur man ska tolka det här. Vi är tre syskonbarn varav jag ett. Kommer hennes fästman att få 50 procent och vi syskonbarn dela på den andra hälften eller kommer arvet att delas så att alla får 25 procent var? Vidare undrar jag vad som händer när hennes fästman dör. Kommer hans barn att ärva det fästmannen ärvt efter vår moster? G.F.

Svar: När mostern avlider ärver fästmannen hälften (50 procent) och ni syskonbarn för dela på den andra hälften (50 procent). När fästmannen avlider ärver hans barn honom. I arvet efter honom ingår det som han ärvt efter er moster.

Jag har många vänner som är ogifta och ej vill att deras föräldrar och deras nya familjer ärver i första hand. En väninna har en halvbror som har två barn.

Hur gör hon så att hans barn ska få ärva hennes bankkonto, konst och annat som kan vara värdefullt? Det finns en helbroder och två halvbröder med varsina uppsättningar barn. JRS

Svar: Din väninna är ogift och saknar egna barn. Hon kan då testamentera precis som hon vill. Hon kan testamentera till-godohavande på bankkonton, konst och annat som är värdefullt till halvbroderns två barn att delas lika. Syskon, hel- och halvbröder kan inte sätta sig emot det.

Efter min avlidna ogifta, barnlösa syster är jag och våra syskonbarn de enda arvingarna. I boet finns saker med stort affektionsvärde för mig. Syskonbarnen har förklarat att de ej vill ha något av lösöret. De vill ha så många slantar som möjligt, alltså måste jag betala för det jag hämtar ur boet. Sedan ska jag ha

50 procent av tillgångarna och syskonbarnen ska dela på övriga 50 procent.

Ska jag betala hela eller halva värdet på de föremål jag vill köpa ut ur boet? ”Släkten är värst”

Svar: Till de övriga tillgångarna i dödsboet ska man lägga värdet av de föremål som du köper. Sedan delas samtliga tillgångar så att du får hälften
(50 procent) och syskonbarnen delar på den andra hälften (50 procent). Så man kan säga att du bara betalar hälften för de föremål som du köper.

Jag har en fundering på vad som gäller när man sitter i orubbat bo. Min far gick bort för ett antal år sedan. Mamma och pappa var då gifta med varandra men båda hade särkullbarn och jag var det enda gemensamma barnet.

När min far gick bort satt mamma kvar i orubbat bo men pappas särkullbarn fick ut en summa pengar. Jag antar att det var deras laglott. Min fråga är vad som händer när min mor går bort? Får pappas särkullbarn ta del av arvet då eller har de fått ut sin del? Mvh P……a

Svar: Om din pappas särkullbarn fått ut hela sitt arv när han avled så ska de inte ärva något när din mamma avlider.

Om de bara fått ut sin laglott enligt ett testamente så beror det på vad det står i testamentet. Står det att de endast ska få ut sin laglott så har de ärvt färdigt och ska inte ärva när din mamma avlider. Om det står att de ska få ut resten av sitt farsarv när din mamma avlider så får de ut resten av sitt farsarv när din mamma avlider.

Saknas testamente så beror det på den överenskommelse som träffades mellan din mamma och din pappas särkullbarn om de har kvar någon rätt till arv när din mamma avlider.

Fortfarande gäller väl att bouppteckning ska upprättas och lämnas in till skattemyndigheterna? Vad fyller bouppteckningen för funktion nu då arv, gåvo- och förmögenhetsskatterna upphört? Vilka värde förmodas man ta upp då skattemyndigheterna saknar intresse för värderingen? Helt enkelt, varför ska vi upprätta bouppteckningar? ”Undrande”

Svar: I en bouppteckning ska dödsbodelägarna anges och om det finns äktenskapsförord om enskild egendom samt testamente.

Om en förmyndare eller förmyndarens make eller sambo och den underårige har del i ett oskiftat dödsbo, ska överförmyndaren förordna en god man att vårda den omyndiges rätt i boet vid bouppteckningen liksom vid bodelning och skifte -eller avtal om sammanlevnad i oskiftat bo. För att kunna fullgöra sina åtaganden ska den gode mannen kallas till boupptecknings-förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Samtliga tillgångar och skulder ska antecknas, till exempel fastigheter och bostadsrätter.

Numera utgår ingen arvsskatt vid dödsfall. Men den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling. Den måste till exempel visas vid lagfart på fastighet vid dödsboets försäljning eller vid ett arvskifte. Vid försäljning av dödsboets fas-tighet måste alla dödsbodelägarna underteckna köpebrevet. Motsvarande gäller vid försäljning av bostadsrätt. Vid arvskifte måste det också visas upp ett arvskifte som också måste undertecknas av alla dödsbodelägarna.

Detta var några exempel på varför man fortfarande måste upprätta en bouppteckning. Det finns fler exempel.