Straff-dvd kan ge Sverige skjuts mot EM

Det blev en sur eftersmak till finalen. Men det är klart, efter mer än två veckors eufori och nio segrar blev finalen lite av antiklimax både för de kroatiska spelarna och den fanatiska hemmapubliken. Tycker att det danska domarparet Olesen och Pedersen gjorde en bra insats, visst finns det skönhetsfläckar men det var knappast domarna som gjorde Frankrike till världsmästare. Claude Onestas grabbar var vassare, ändå var det länge Michael Guigou och Daniel Narcisse, när Onesta väl valde att släppa in honom, som visade klass till en början. Ja, försvarsspelet var av världsklass hela matchen, givetvis. Man kan inte annat än beundra Guigou som sätter sju straffar, inte en miss.

Kanske läge för Larholm, Lennartsson och de svenska skyttarna att beställa en dvd. Nu väntar EM-kval och sedan kommer EM i Österrike i januari 2010. Favoriter? Ja, Karbatic är då 25 år, Abalo, lika ung, Narcisse nyss fyllda 30 år och Omeyer 33 år, målvaktens kanske bästa ålder. Men hav tröst, Sverige har VM på hemmaplan 2011 och satsningen på EM kommer att bli hård, det är bara att hoppas att det syns i medaljstriden.

Ha det!

/Lars Grimlund

Svenska plus och minus

Det kommer att bli en alldeles galen final. Kroatien mot Frankrike är vad alla väntat på. En försmak fick vi i mellangruppspelet då Kroatien vann rätt klart men å andra sidan gick knappast OS-mästarna från Frankrike på högvarv i den matchen. Med 15.000 minst sagt fanatiska hemmafans i ryggen blir pressen på domarna hård, det krävs nog att Frankrike vinner klart för att vinna över huvud taget.

Om Sveriges insats kan man säga flera saker.

Vi börjar med tre positiva:
1 Jonas Larholm, tog ett rejält steg framåt, Sågad i EM för ett år sedan, en helt ny spelare nu, bra skott, fina inspel och ett stort ansvarstagande.

2 Lagmoralen, spelarna jobbade verkligen för varandra och visade att de var beredda att stuka ett finger för att vinna boll.

3 Tobias Karlssons intåg i mittförsvaret var en sensation, ingen saknade Jernemyr.

Tre negativa:
1 Svackorna var lite för djupa i vissa matcher, mest synligt mot Frankrike och Ungern.

2 Kantspelet höll inte alls klass, Jan Lennartsson var blek och Jonas Källman upp och ned.

3 Lukas Karlssons axelskada, precis när han ska få sitt stora genombrott kan hela karriären vara hotad.

Tre frågetecken:
1 Målvakterna. Inte klev det fram någon och blev klart etta, men Palicka, Sjöstrand och Sandström kan ta steget fullt ut till EM 2010 i Österrike.

2 Staffan Olssons fortsatta jobb som förbundskapten. Han funderar på anbud från Tyskland, inte bra att bli av med en förbundskapten efter bara ett år.

3 Straffskyttet. Efter sex missar i rad klev Patrik Fahlgren in och gjorde det bra, men är han en spelare för framtiden?

Snacka och röka är de väldigt bra på, kroaterna

Jag ska inte påstå att jag sett Ivano Balic röka, för det lär han ju göra. Men man kanske kan säga att man ser inte rökarna för all rök. För röks gör det, och då inte minst på spelarhotellet Westin där VM-lagen ligger samlade.

I baren satt ett flertal spelare och ledare, det var en spelledig dag så det gick väl för sig att slappa lite som man ville och då tog kroaterna, de var i alla fall i klar majoritet, chansen att sätta sig och snacka.

Snacka och röka är de bra på, går man förbi vilket café som helst så nog sitter det folk och röker, och snackar, men mest ser det ut som att de röker. Talade med en rökare på gatan, helt ointresserad av handboll, som berättade att det var på gång med ett rökförbund liknande det vi har i Sverige.

”I april eller maj, tror jag”.

Han såg bekymrad ut, flickvännen, som kände Balic lite eftersom hon också kommer från Split, tyckte att det skulle bli en befrielse. Vad Balic tycker skulle hon ta reda på.

Rysk roulette på målvaktssidan

Så är man tillbaka på ruta ett.

Det som för några dagar sedan kallades fingertoppskänsla har nu blivit rysk roulette. Att det handlar om målvakterna kanske ni redan förstår.

Tanken att matcha in ungdomarna Johan Sjöstrand, 21 år, och Andreas Palicka, 22 år, tillsammans med Per Sandström, 28 år, var inte så dum, framför allt sedan Dan Beutler och Peter Gentzel tackat nej och Tomas Svensson anmält skada.

Det gick bra till en början, Palicka spelade kanon mot Sydkorea och Sjöstrand helt underbart mot Spanien.

Men sedan tog det roliga slut.

Måvakterna har testats och bytts om vart annat utan att förbundskaptenerna Staffan Olsson och Ola Lindgren fått till det. Ingen har klivit fram och blivit den världsmålvakt man hoppats på.

Att Sandström toppar målvaktsligan i VM och Sjöstrand är sexa kan man ta lätt på, det gäller att spela stort när det verkligen gäller. Inte mot Kuba och Kuwait.

En sak kan man dock inte ta ifrån dem, de har fått mästerskapsrutin. Det blir till att damma av gamlingarna igen, då menar jag inte Gentzel och Svensson, de bör få vila i frid. Beutlers nummer har Olsson i sin mobil, ring det.

Här får ni era smeknamn, svenskar

Smeknamen är på väg att försvinna. Det var bättre förr. Att Dalibor Doder kallas ”Dado” är väl inte direkt nyskapande, inte heller att Henrik Lundström ibland tilltalas ”Henke” och Andreas Palicka ”Palle”. Det är väl egentligen bara Magnus ”Orsa” Jernemyr, Johan ”Hubbe” Sjöstrand och Robert ”Rex” Arrhenius som håller vid en närmare granskning.

Inte för att jag tror landslaget nappar, de läser väl inte ens den här bloggen, men här är i all fall några halvtaskiga förslag, kan du bättre själv?

Kim ”Cred” Andersson – vill ha erkännade för sitt sätt att backa upp sina medspelare.

Jonathan ”Fucking” Stenbäcken – åker in och ut i VM-laget mest hela tiden.

Lukas ”Unlucky Luke” Karlsson – killen har knappst haft tur i sin landslagskarriär.

Oscar ”Hitman” Carlén – kan slå sönder både motståndarförsvar och hotellrum.

Jonas ”Ålen” Larholm – förut ålade han sig bara, nu spelar han till och med i Ålborg.

Johan ”Jump” Jakobsson – hoppar kanske högre än någon annan, när han väl hoppar.

Tobias ”Tok” Karlsson – står i vägen för allt och alla, kan tyckas lite tokigt.

Jag klär mig bättre än Ekwall

Ekwall är en av få bloggare som håller stilen, det är klass på hans blogg. När jag läser vad han äter, inte hur, och vilka kläder han bär så inser jag att jag själv inte ens kan stava maten och än mindre märkena rätt. Jag såg honom alldeles nyss i frukostmatsalen. Han morsade glatt och jag har nu förstått varför.


Han vet att jag är ofarlig.

Det är bara att inse att man är passé, jag tvingas att hålla mig inne på hotellrummet för att inte skämma ut mig. Kommer ofta i blåjeans (Mc Gordon) och en sliten collagetröja (Mc Scott). Klart att folk glor.

Å andra sidan.

Ekwall bär inte slitna Stan Smith classic med ofordrad plös och tryck av Stans ansikte. Har han det så har han knappast Björn Borg-autografer på skorna.

Yes, jag vann.

Sifferexercis som gonattsaga

Ni undrar hur det gick för Tommy Fletcher, gymnasieeleven från Farsta som spelar i Australiens landslag? Lyckades han bättre än svenskarna? För att ni ska kunna sova gott kommer jag nu med lite siffor.

Sug i er.

Tommy Fletcher kom på plats 21 i skytteligan. Han gjorde 24 mål på 54 försök, procenten blir beskedliga 45, lägre än han har i Skuru IK. Av sju straffar satte han fyra.

Jonas Larholm kom på plats 17 med sina 26 mål på 38 skottförsök, en procentsats på 68. Av tio straffar satte han sex.

Kiril Lazarov, Makedonien, var överlägsen etta. 53 mål på 83 skott ger 64 i skottprocent, han satte 17 av 18 straffar.

Inte nog med det. Lazarov vann även assistligan i grundspelat med sina 21 assist.

Sov gott.

Läge att mönstra på

Det är skillnad på blogg och logg. Jag skulle också vilja sitta tillbakalutad på en guppande båt och med havets salta vindar smekande mina bruna kinder. Ta en titt på Gustav Morins logg-vinjett som, givetvis, ligger i topp av bloggarna på vår sajt. Där sitter han och trycker på en tangent då och, tio inlägg sedan den 1 december, man ser ju att killen har fullt upp. Och när han äntligen tar sig i mål väntar galamiddag och champagne. Själv sitter jag och trycker på ett litet hotell i Split, regnet vräker ned och när jag inte sitter här så sitter jag på läktaren i en knökfull sporthall och trängs med 12 000 kroater. Kanske läge att mönstra på Ericsson 4, blir det väl, till nästa Ocean Race. Har ju faktisk seglat Lidingö Runt en gång, inte hela för vi tvingades att bryta på grund av något som jag som 14-åring aldrig fattade vad det var. Blå Safir hette båten.

När Zlatan kallar…

Allt är inte bara handboll och Kim Andersson. Det finns fotboll och Zlatan Ibrahimovic också. Han är skön Zlatan, nu har han skaffat sig en kanal direkt in i Aftonbladet. Men inte till Robert Laul, Simon Bank och allt vad fotbollsreportrarna heter utan till chefredaktören Jan Helin. När Aftonbladet skulle dela ut Guldbollen fick högste chefen själv lov att åka ned till Zlatan i Milano för att tidningen inte skulle bli utan en intervju. Någon annan dög inte, eller snarare, ville Zlatan varken träffa än mindre tala med.

”När Zlatan kallar kommer man”, lyder ett gammalt djungelordspråk.

Zlatan talade, exklusivt för Aftonbladet, om i stort sett ingenting men fick ändå två sidor, om jag minns rätt, kanske var det tre i Sveriges största kvällstidning. I intervjun nämndes inte med ett ord striden mellan Zlatan och Aftonbladets reportar, den som innebär att Laul, Bank med flera inte får/kan/törs ställa frågor till mannen med de magiska klacksparkarna.

Jag gissar att det gick till så här; när audiensen håller på att ta slut frågar Helin lite försiktigt om Zlatan ändå inte kunde tänka sig ha kontakt med Laul, Bank eller någon annan på Sportbladet.

Då tittar Zlatan Helin djupt in i ögonen och säger.

– Du är min kontakt.

Så måste det ha varit. För nu skriver tidningen Resumé att Zlatan och Helin hade ny kontakt efter galan i Italien där Zlatan, så klart, blev utsedd till ligans bäste spelare. Frågan är bara hur länge Helin ska skriva om Zlatan på sportsidorna. För bojkotten av reportrarna har vi inte sett slutet av än.

Det är också svårt att tro på ett slut, så här säger Helin till Resumé:

– Han läser av dig och ditt beteende och agerar därefter.

Sorry Laul.

Väl närgånget ibland

Det är få sporter där spelare och ledare är så tajta som i handboll. Vilka fotbollslandslag skulle kunna tänka sig dela hotell med motståndarna, dag ut dag in i minst en veckas tid dessutom? Det gör handbollslandslagen.

Jag minns, jag tror att det var på Sheraton i Malmö, när jag såg de svenska gurkburkarna sitta intill ett gäng juggar i baren, svenskarna med en öl, juggarna med öl och cigg.

Notera ett det handlade om en vänskapsturnering.

Under VM är det mer ordning och reda. På Hotel Lav, där lagen i Split bor, stöter man på varandra, på gott och ont.

Spanjorerna Entrerrios och Garabaya såg inte helt nöjda ut när de såg Dalibor Doder och Johan Sjöstrand njuta av havsutsikten från verandan.

Dagen efter kan vara hård även om man inte druckit öl.