Stor törst under kort resa

Så kom jag hem igen från utlandet. Från Arlanda med flygbussen. Laddhybriden stod parkerad där jag lämnade den. Det visste jag genom appen Volvo On Call.
Också att batterinivån var låg. Alltså för litium-jonbatteriet för bilens framdrivning.
Bestämde mig för att ta med bilen till jobbet och ladda i garaget.
En nätt resa på 3,3 kilometer som slukade 0,4 liter diesel. En förbrukningsnivå på 1,3 liter milen!
Föga miljövänligt.
Så här kan jag inte ha det!

Så mycket energi har gått åt

Supermijöbilen har nu också fått bekänna färg på en längre tur längs snöiga vägar. 55 mil, merparten i högt drivet motorvägstempo, visade 0,49 liter per mil. Med sommardäck och torra vägar skulle siffran kanske hamna nedåt 0,45.

Långturen drev upp den totala förbrukningen till 0,15 liter per mil. Före avresan var den 0,12. Totalt har jag kört 671 mil, varav 451,3 i elläget. Lika intressant som förbrukningen av bensin är förbrukningen av el. Här kommer lite data som kan vara av intresse för er som vill räkna:

Elförbrukning efter 451,3 mil i elläget: = 700 kWh. Bensinförbrukning efter 220,4 mil i hybridläget: 106 liter, vilket motsvarar 947,6 kWh. Total energiförbrukning blir då 1647,6 kWh efter 671 mil. I elläget har den dragit 1,55 kWh per mil och med bensin i hybridläget 4,3 kWh/mil.

Det betyder att bilens totala energiförbrukning stannar på 2,45 kWh per mil. Siffran kanske inte säger så mycket, men jämför man med vanliga bilar får man perspektiv: bra miljöklassade dieslar ligger kring 4-5 kWh/mil och bra etanolbilar kring 6-7 kWh/mil.

Att köra en laddhybrid innebär med andra ord halverad energiåtgång jämfört med de bästa dieslar. Till etanolbilarna är skillnaden ännu större. Till denna egenskap ska läggas förmågan till avgasfri och bullerfri körning i känsliga stadsdelar.

PS. I nummer 18 av alltid läsvärda tidningen Vi Bilägare summerar redaktionen intrycken av de fem bilar som rullat i långtest. Segrare i den tuffa kampen blev laddhybriden Opel Ampera (Prius var inte med i gruppen).

”Hemligheten bakom triumfen kan sammanfattas i tre ord: framtidsteknik som fungerar”, står i det summeringen. Den kan lika gärna gälla för Prius. Laddhybrider innebär ett enormt kliv framåt. Nu väntar vi bara på fler modeller – till lägre priser.

Förklara det här Toyota!

Morgan Frööjd är allt annat än nöjd med sin nyinköpta laddbara Prius. Han bor i Boden och rapporterar om en hiskelig förbrukning.

Så här skriver han:

Jag vill börja med att tacka för en mycket informativ blogg. Den har varit till stor hjälp för att fatta beslutet om inköp. Jag har dock en fundering. I din blogg skriver du om en bensinförbrukning som är långt ifrån den jag har. Både du och försäljare (och instruktionsboken) säger att om temperaturen i bilen är låg kommer motorn att starta och gå med liten belastning på låga varv för att värma upp motorn och därmed kupén på ett energisnålt sätt. Är batteriet laddat ska dock bilen drivas framåt med hjälp av batteriet. Så är inte fallet på min bil. Jag har kört den i temperaturer mellan +5 och -20, både med kall motor och kupé och uppvärmd med motor och kupévärmare. Oavsett har jag en förbrukning på mellan 0.5 och 0.7l/mil. Det syns tydligt att motorn driver eftersom indikeringen för bendinförbrukning reagerar kraftfullt vid minsta gaspådrag även vid lugn körning i statsmiljö. Enda sättet att köra på batteri och komma under 0.5l/mil är att slå av klimatanläggningen- och under -13 går inte ens det.
Jag är mycket besviken. Jag fattar inte hur du kan ha en förbrukning på 0.25-0.30 när motorn värmer kupen.
Mvh

Morgan

Tidigare samma dag publicerade jag ett inlägg om hur förbrukningen ökar när kylan nu slagit till, hur motorn slår på direkt när jag trycker på startknappen. Morgan har också rätt i att motorn även verkar driva bilen, inte bara snurra på konstant varvtal för att ge värme. I morse var det likadant när jag startade bilen i garaget: motorn gick omedelbart igång när startade fläkten. Det är uteslutet att köra med klimatanläggningen avslagen i detta väder. Effekten blir att jag motorbullrar och orsakar lokala avgasutsläpp, precis som vilken annan bil som helst. Däremot är jag inte i närheten av Morgans höga förbrukning. Från att tidigare – utan ac – klarat två mil i elläget kör jag nu samma sträcka med ac på med en bensinförbrukning på uppemot 0,3 liter/mil. Det är fortfarande lågt, men långt över angiven förbrukning på 0,21 liter/mil. Vissa kortare sträckor med kall start kan förbrukningen bli ännu högre, men det blir inte särskilt meningsfullt att mäta så enskilt korta körpass. Man måste se det över tid och över olika situationer och då är förbrukningen rekordlåg. Men det känns snopet att börja motorbullra redan i garaget…

I dag kom ytterligare ett brev från Morgan. Så här skriver han:

När jag kom till bilen efter jobbet i dag hade säkringen utlöst i uttaget till motorvärmaren. Det gjorde att bilen var kall (-20). Jag har 4,5 km hem från jobbet och hela sträckan gick i lugn stadstrafik. När jag kom hem hade motorn gått för fullt och förbrukat 1l/mil enligt stapeldiagrammet som mäter per minut. Helt otroligt. Syftet med den här bilen skulle ju vara att förse bilägare som har korta pendlingsavstånd med ett billigt alternativ. Så är inte fallet just nu. 1l/mil är inte att värma upp kupén med hjälp av en motor som går på ”låga varv och låg belastning”. Den här bilen drar lika mycket som min förra bil.
Och varför kan jag inte få bestämma själv när jag vill åka på batteri? På 4,5 km hinner motorn inte bli varm nog ändå för att värma upp kupén. När jag rullar upp på uppfarten hemma börjar fläktarna precis leverera värme, och då stänger jag av motorn och går in. Inte miljövänligt och jag har spenderat 1l/mil till ingen nytta!
All stadskörning jag genomför är inom räckvidden för batteriet. Just nu ligger min bensinförbrukning på 0.7l/mil i snitt i ren stadskörning, där jag rimligtvis borde ligga runt 0.2l/mil med en motor som går på ”låga varv och med låg belastning”. Det är 3,5 gång högre förbrukning än vad toyota utlovar i snitt (0.21l/mil).
En vanlig bil dra mycket drivmedel i stadstrafik och mindre vid landsvägskörning. Med prius plug-in skulle ju stadskörningen bli jämförelsevis näst intill gratis, så är inte fallet.
Åter igen, varför drar den så mycket för att värma kupén och varför kan inte jag få bestämma själv om jag vill köra på batteri eller ej?
Har jag fått ett måndagsexemplar?
Är det fel på mjukvaran?

MVH
Morgan



Carolina en solklar vinnare

Företaget Solelia Greentech  får pris av WWF för den nyskapande laddstationen som drivs med solceller.

– Vi är otroligt stolta över den här utmärkelsen (”Climate Solver 2012″). Den visar att vår lösning gör en riktig skillnad och på ett effektivt sätt bidrar till att skapa hållbara biltransporter. Om Sverige ska nå målet med en fossilfri fordonsflotta år 2030 så måste den här typen av lösningar sättas upp redan nu, säger Carolina Johansson, VD på Solelia Greentech.

”Climate Solvers” utses årligen och går till för klimatinnovationer som kan radikalt minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Utnämningen sker på WWF:s Climate Solver-konferens i Stockholm den 22 november.

Solelia Greentech är ett svenskt företag. Målet är att bli ledande inom solcellslösningar för elfordon. Företaget presenterade 2011 Sveriges första solcellsbaserade laddstation för elbilar.

En anläggning med solceller består av ett helt paket med laddstolpe och skydd för bilen mot sol och regn. Som tillval kan man få solceller som följer solen under dagen. Det ger upp till 30 procent mer el än fasta solceller, enligt företaget.

Laddstationen, har en takyta på totalt sju kvadratmeter per parkeringsplats, en maxeffekt på ca 1kW och producerar drygt 1000 kWh/år. Det ger i storleksordningen 700 till 1000 mils bilkörning per år beroende på biltyp och körstil, skriver företaget. DN Motors erfarenhet säger snarare 500-700 mil. Vår energieffektiva laddhybrid drar cirka 1,5 kWh per mil i elläget, vilket skulle betyda cirka 670 mil.

DN Motors kommentar: Grattis till Carolina och hennes medarbetare! Satsningen på gröna elstolpar har flera dimensioner. Det behövs massor av stolpar för att elbilsförarna ska börja känna sig någorlunda trygga att lämna sina närområden utan att riskera att bli stående som ”eltorsk”. Lika viktigt är det att den el som tankas verkligen är grön. Annars flyttar man bara utsläppen från bilen till kraftverket, som i värsta fall eldas med fossila bränslen. Och även om elen kommer från kärnkraft finns förluster i framställning och distribution.  Man tappar helt enkelt energi från källan till bilen. Att tanka med solen och framställa elen direkt där bilen står, närmare källan än så går det knappast att komma.

Ett lovande projekt med andra ord – och ett solklart val av WWF.

Så mycket drar ac

Luftkonditionering av eller på? Svaret är inte alldeles självklart.

Med fulladdat batteri får jag numera cirka 16,5 km i räckvidd enligt färddatorn. Slår jag på ac:n sjunker den med drygt tio procent till 14,5 km.

Vad betyder det i praktiken?

Jag har provat en testslinga på 20 km med och utan ac och det visar sig att förbrukningen ökar dramatiskt med ac:n på.

Skillnaden blir: 0,06 liter per mil utan ac och 0,16 med ac.

Men, och det här är viktigt – med ac:n på har jag efter 20 km omkring 3 km i el-räckvidd kvar. När jag kör utan ac går bensinmotorn igång efter cirka 18 km. Batteriet är då tomt.

Förvirrande? Ja, det är många siffror, men så här ligger det till:

Med ac:n på går bensinmotorn igång korta stunder för att snabbt nå förinställd temperatur i kupén. Detta för att avlasta batteriet. Med ac:n av däremot kör vilar bensinmotorn ända tills elen tar slut. Och det gör den efter cirka 18 km, resterande 2 km sker med bensindrift.

Med ac:n på går jag alltså i mål med effektivare hybriddrift eftersom jag har 3 km kvar i batteriet. Det innebär att jag kommer totalt 2,3 mil och om jag då kör försiktigt utan att bensinmotorn går i gång den sista biten kan jag komma ner i 0,13 l/il.

Med ac:n av blir det vanlig hybriddrift från 18 km och det ger faktiskt lite högre total förbrukning när man mäter en så kort sträcka.

Slutsats: när vintern kryper allt närmare blir det svårare att köra med ac:n avslagen, annat än korta sträckor. Fördelen med att ha den påslagen är att jag kommer lite längre med effektivare hybriddrift, men till priset av att bensinmotorn slår av och på i stadstrafik, där jag tidigare mest susat fram med tyst och utsläppsfri eldrift. Det känns lite kluvet. En av bilens främsta plus är just denna egenskap, att kunna köra i känsliga stadsmiljöer utan att bullra eller skita ner.

Lär av Hammarby Sjöstad

Hammarby Sjöstad har en vision om att till år 2020 bli den ledande stadsdelen i världen på elbilar och laddhybrider. Inom projektet Elbil2020 visar man hur det ska gå till.

Projektet drivs inom ramen för riksdagens mål om en fossiloberoende transportsektor 2030 och Energimyndighetens demonstrationsprogram. Den övergripande visionen med programmet är att:

”Satsningarna ska underlätta elektrifieringen av fordonsflottan inom alla fordonssegment i Sverige. Programmets ska öka kunskapen om hur en ändamålsenlig infrastruktur kan utformas för att effektivisera transportsystemet och ge så många eldrivna mil som möjligt på bekostnad av fossildrivna mil”.

ElBil2020 beskriver sin verksamhetsidé som att vara användarorganisation i förhållande till bil- och energiföretag och kunskaps-organisation för företagen och invånarna i Sjöstaden.

På ett mer konkret plan kan det gälla om att i samarbete med p-bolag och energibolag se till att det finns laddplatser i p-hus och på andra håll i området.

Det är imponerande att se hur man i Sjöstaden tar ett samlat grepp om viktiga framtidsfrågor. Hela området var tidigare ett ruffigt och slitet industri- och hamnområde. Nu har det förvandlats till en ekologisk hållbar stadsdel som fått internationell uppmärksamhet. Den brittiska tidskriften The Economist beskriver Hammarby Sjöstad som ”one of the world’s highest profile examples of Sustainable City Development”.

Jag ska senare i veckan besöka Hammarby Sjöstad för att få veta mer om detta spännande projekt. Lika viktigt som att tillverkarna tar fram elbilar och laddhybrider  är det att vi slutanvändare påverkar i vårt närområde. Bilarna måste gå att använda som det är tänkt. En så enkel sak som att laddstolpen på Norr Mälarstrand har ett uttag som inte passar sladden i min Prius visar hur fel det kan bli. Konsekvensen denna gång blev att bensinmotorn gick i gång i stan istället för på motorvägen.

Prius som går på etanol

Toyota lanserar i höst i Brasilien en version av Prius laddhybrid som är anpassad för etanol. Brasilien är som bekant en av världens största producenter av etanol (USA är störst).  Etanolen framställs av sockerrör och anses ha mycket goda miljövärden, till skillnad från amerikansk majsetanol.

Toyota anger att bilen får en blandad förbrukning på 3,2 liter/100 km, eller 0,32 l/mil enligt det gamla sättet att räkna. Det framgår inte av informationen från Toyota med vilken blandning som körproven gjorts. Är det med E85 (15 procent bensin) låter det lite väl mycket med tanke på att EU-körcykeln anger 2,1l/100 km. Då borde man max nå 2,9 l/mil med E85, men kanske körcykeln är annorlunda gjord.

Det viktiga är att Brasilien får en ultrasnål laddhybrid som nu går att tanka med lokalt framställt biodrivmedel.

Några få av av er som kommenterar artiklarna tycks tro att vi bedriver ett ”korståg mot etanol”. Inget är mer felaktigt. Ju förr vi ersätter bensin och diesel desto bättre. Men alternativen måste vara hållbara. Tillgången till biomassa är begränsad. Den ska räcka till en massa saker. Vad vi inte har råd med är köra omkring i bilar som inte är energieffektiva. Det handlar inte om att vara för eller emot en enskild bärare av energi som etanol eller metanol.  Vad det handlar om är att vi måste välja de bränslealternativ som ger högst utbyte av insatt råvara. I länder som Brasilien är etanol av sockerrör ett effektivt val (om vi bara ser till energiutbyte och lämnar de sociala aspekterna åt sidan). I Sverige är läget ett annat. Vi har stora möjligheter att förgasa skogsråvara till metanol och dme. Samma sak i Danmark. Där kom det stora forskarrådet i fjol höst fram till följande: stoppa satsningen på andra generationen etanol. Styr över till metanol och dme. Och elektrifiering! Det var slutsatsen från de 24 energiforskarna om vilken strategi landet ska välja för att bli fossiloberoende år 2050.

Etanolfientligt? Lägg ner, det är rena tramset – det handlar om att välja det bästa alternativet utifrån vilka förutsättningar man har. Volvokoncernen kom till samma slutsats som de danska forskarna för flera år sedan – att metanol och dme vinner när man väger samman många olika faktorer. Om ni googlar på Vägverket och Ecotraffic hittar ni tio-femton år gamla energianalyser med samma budskap: metanol och dme i topp. I Kina har man gått från ord till handling – där pågår nu en omfattande satsning på metanol. Volvos ägare Geely har nyligen lanserat metanolanpassade modeller.

Själv ser jag fram emot den dag jag kan byta till en etanol- eller metanol- eller vätgas-driven Prius. Eller biogasdriven. Strunt samma – bara bränslet är hållbart. Det är det viktiga.

I väntan på denna framtidsbil fortsätter jag köra så ultrasnålt jag kan – till oljebolagens stora förtret.  Inget slår en sparad liter!

Ännu snålare

Tack för alla ebrev, samtal och kommentarer om vår satsning på supermiljöbilar. Många av er tar upp frågan om indirekta utsläpp vid elproduktionen. Det är en mycket viktig fråga, som vi belyser i DN Motor på lördag.

Jag är nu uppe i 106 mil och förbrukningen har sjunkit till 0,15 liter/mil. Lägger man till elen blir det cirka 80 kWh.

Jag kan inte låta bli att tänka på min tidigare tjänstebil, en Volvo V50 som gick på E85. Under motsvarande körning, cirka 70 mil i stadstrafik och drygt 30 på landsväg och motorväg, hade den dragit 120-130 liter E85.

Det skulle betyda närmare 20 liter bensin och över 100 liter etanol, gjord av spannmålsgrödor.

Jämför det med 15 liter bensin och 80 kWh el.

Ett avgörande fel med etanolsatsningen var att den gjordes praktiskt taget utan krav på energieffektivitet.

Bilar med gamla motorer utvecklade för bensindrift fick några nya slangar och ventiler och vips stämplades de om till miljöbilar. Inte nog med att de förbrukade alldeles för mycket energi, de tankades också

med bensin så fort bensinpriserna sjönk. Miljönyttan är mycket låg. Enligt Trafikverkets årliga genomgång gav nya etanolbilar en sänkning av koldioxid med endast 17 procent i fjol.

Och vi dras fortfarande med första generationen etanol, gjord av vete, majs och liknande. FN:s livsmedelsorgan FAO uppmanade nyligen USA att stoppa majsetanolen för att hejda

den kraftiga prisuppgången på majs.

Men med så snåla bilar som Prius kan biodrivmedel bli ett hållbart alternativ till bensin. Med etanol av andra generationen – gjord från cellulosa – vore det intressant att pröva. Eller metanol. det viktiga är inte

spritsorten utan vilken potentialen är att framställa biodrivmedel på ett hållbart sätt. Tyvärr har vi fortfarande ingen storskalig produktion av cellulosaetanol.

Det allt överskuggande är att vi sätter energieffektivitet i främsta rummet. Kom ihåg den gamla sanningen att en sparad liter bränsle är bättre för miljön än en ersatt liter!

En del av er skriver och undrar om jag inte helt kan avstå från bilkörning eftersom jag har bara sex kilometer till jobbet. Svaret är att jag använder bilen även i jobbet, praktiskt taget dagligen. Och det är

ju också meningen med långtestet, att bilen ska rulla hela tiden.

Det är uppmuntrande att kunna säga att en bil hittills överträffat förväntningarna vad gäller energiförbrukning.

Utsläpp från el

Hur stora blir de indirekta utsläppen om man räknar in produktionen av el? Bilen släpper enligt deklarationen ut 49 gram koldioxid/km. Men i den siffran ingår enbart koldioxid från bensin. Hur blir det när man lägger till elen?

Det beror på hur man räknar. Ser man till svensk elmix blir det praktiskt taget noll. Även med nordisk elmix blir det mycket låga utsläpp. I DN Motor nästa lördag förklarar vi hur det ligger till.