Så var det dags att presentera resultatet av den granskning som medieforskaren Gunilla Hultén – på uppdrag av DN.se – låtit göra av just DN.se.

Och den korta analysen lyder: DN.se är som nyhetsmedier är mest. Det vill säga – pinsamt dålig på mångfald i rapporteringen.

Sju av tio huvudpersoner i artiklarna är män. Bara åtta procent av de centrala aktörerna har minoritetsbakgrund.

Siffrorna är katastrofala. Men, tyvärr, helt i linje med resultatet av tidigare studier.

Lika skrämmande som att så få kvinnor får komma till tals är det faktum att de dessutom tilldelas roller i skymundan; kvinnor får sällan representera eliten, desto oftare det som kallas ”allmänhet”.

Inom politik, sport, näringsliv och rättsväsende – områden som generellt får stort utrymme i medierna – är det manliga inflytandet kompakt.

Några siffror nedan:

Politik: 37 artiklar med manliga huvudaktörer, 13 med kvinnliga huvudaktörer.
Sport/idrott: 37 artiklar med män, 7 med kvinnor.
Näringsliv/företag: 21 artiklar med män, 4 med kvinnor.
Kultur/nöje: 25 artiklar med män, 16 med kvinnor.
Vård: 2 kvinnor, inga män.
Barn/ungdom: 1 kvinna, inga män.

Totalt har 460 artiklar studerats. Nog går det att ha åsikter om antalet och resultatet bör inte tas för en sanning. Dock framhåller Gunilla Hultén att studien håller för vetenskaplig granskning.

– Det vi ser är en naturligtvis en ögonblicksbild. Men det är en återkommande ögonblicksbild som mött läsarna under två veckors tid då de gått in på sajten kring lunch, påminner hon.

Sedda i ljuset av andra studier vet vi också att det är så här verkligenheten ser ut i svenska medier.

– Män dominerar inom samtliga maktsfärer. Kvinnor tilldelas roller som inte tillhör eliterna. Och när kvinnor väl förekommer ges de ofta en underordnad betydelse.

I DN.se:s fall innebär det att sajten citerade män i 147 av de undersökta artiklarna. Kvinnor har bara tilldelats eget pratminus i 55 av texterna.

– Det känns för sorgligt att det ska behöva se ut så på en redaktion år 2011, säger Gunilla Hultén.

När det kommer till frågan om personer med minoritetsbakgrund – exempelvis människor med rötterna i annat land – finns inte lika många tidigare studier att tillgå. Av den anledningen är det svårt att bedöma hur resultatet av den aktuella granskningen står sig i förhållande till andra medier.

Likaså är det svårt att slå fast ett bestämt mål; vad är egentligen ”lagom” andel? Och hur mäts den?

På en bild syns inte en människas härkomst. Och i texter har vi journalister som praxis att inte nämna ursprung i de fall det inte är relevant – vilket det oftast inte är. Alltså återstår att gissa om vi vill skatta antalet personer med minoritetsbakgrund. Det i sig leder till en osäkerhet.

Dock kan vi på DN.se slå fast att åtta procent inte är bra nog. Sverige av i dag är ett mångkulturellt land och det ska synas på sajten.

I Stockholm har 28 procent utländsk bakgrund. I de yngre åldrarna är det än fler, bland personer mellan 25 och 34 år ligger siffran på 36 procent. Om nyhetsmedier ska upplevas som relevanta måste vi bli långt bättre än i dag på att berätta om verkligheten så som den faktiskt ser ut.

Tack vare Gunilla Hulténs granskning har DN.se nu fått svart på vitt hur sajtens journalistik står sig gällande frågan om mångfald. Och vi kommer att sträva efter att nå förändring.

Besvärande omständigheter är dock att en stor del av det material som publiceras på sajten kommer från nyhetsbyrån TT, vars innehåll vi inte kan styra. En annan svårighet är naturligtvis att vi styrs av diverse strukturer som återfinns i samhället, något som också bör påpekas.

Men eftersom siffrorna är så vansinnigt sneda blir följande påpekande från Gunilla Hultén högst relevant:

– Potentialen för förändring är stor. Det krävs ingen oöverstiglig insats för att ändra mönstret, konstaterar hon.

Fotnoter:

Vårens studie kommer att följas upp med en granskning under hösten. Då kan jämförelser göras och redaktionen får tillfälle att se om förhållandena förbättrats.

Efter sommaren presenteras även resultatet av den kvalitativa studie som Gunilla Hultén har gjort. Under två vårveckor närvarade hon på redaktionen, deltog i möten samt intervjuade samtliga anställa.

…

…

Fakta: Så gick undersökningen till

Undersökningsperiod: 28 mars –10 april 2011 (Redaktionen kände inte till tidpunkt för granskningen.)

Material: De tio översta ”puffpaketen” på DN.se:s förstasida (flak), så som de såg ut klockan 12.00 varje dag. Samtliga texter som publicerats mellan klockan 11 och 13 varje dag på undersajterna ”Nyheter”, ”STHLM”, ”Ekonomi”, ”Sport”, ”Kultur & Nöje” samt ”Världen”. Totalt undersöktes 460 texter.

Kvantitativ metod: Texterna kodades för 18 variabler av tre personer. Data behandlades i statistikprogrammet SPSS. Samband genom variabler undersöktes genom korstabuleringar.

…

…

Fakta: Gunilla Hultén

Gunilla Hultén är lärare och forskare vid JMK, Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Stockholms universitet.
Hon arbetade under 20 år som journalist inom dagspressen.
Hennes forskning handlar om journalistik och migration i vid bemärkelse. I sin avhandling tog hon upp hur några svenska dagstidningar har rapporterat om invandring från 1945 till 2005. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt undersökte hon hur journalister med utländsk bakgrund upplever arbetsvillkor och karriärmöjligheter på svenska nyhetsredaktioner.
På senare tid har Gunilla Hultén intresserat sig för hur nyhetsredaktioner uppfattar och arbetar med etnisk och kulturell mångfald. Hon har bland annat studerat SVT:s  och SR:s mångfaldspolicier och har intervjuat chefer på olika nivåer om hur de tolkar och använder dem.