Hur märkligt är det att vårt svenska schlagerhopp Malena Ernman startar som nummer fem i semifinalen när Eurovisionsschlagern drar igång i Moskva? Kanske finns det trots allt en gnutta hopp i denna siffra. Om hon sedan också blir nummer ett, det är trots allt en annan femma.

Låt oss göra en spaning. Kanske kan lite hemkokt numerologi hjälpa oss att förstå hur denna femteposition kan ge insikt i hur det kommer att gå för Malena Ernman i början av maj.

Siffran fem är inte vilken siffra som helst. För de flesta seriefigurer är den en ouppnålig storhet i deras fyrfingrade del av verkligheten medan den för oss andra tillhör vardagen på grund av någon evolutionsmässig slump. Hur viktigt det är för oss att inte blandas ihop med Kalle Anka och familjen Simpson visar det faktum att en finsk datanörd i dagarna låtit ersätta ett förlorat finger med ett USB-minne. Det gäller att hålla femtalet intakt.

Värre än en stormvind

Om Malena Ernman vore en tornado så skulle siffran fem stå för ofattbara skador. På den internationella skala som används för att beskriva dessa virvelstormars framfart är styrkan fem det värsta en människa hittills har upplevt. Då talar vi inte om klena vindmaskiner à la Carola utan om vindstyrkor på omkring 140 meter per sekund.

Högsta betyg

När jag själv gick i skolan för tusen år sedan var en femma det högsta vi elever kunde hoppas på. Ett sådant betyg kunde stolt visas upp för luttrade föräldrar. Men Malena Ernman lär inte nöja sig med en femteplats när det blir dags att äntra scenen i Moskva. Här är det nog trots allt etta som gäller.

Fem kort på hand

Den som spelar poker bör undvika Död mans hand där två svarta äss och två svarta åttor är en illavarslande ingrediens. Men om Malena Ernman vill slippa Wild Bill Hickoks öde ska hon satsa på att själv bli hjärter dam som femte kort.

En magisk femma

Finns det något starkare än en förstafemma i hockey? Malena står ensam och befinner sig långt ifrån någon hal is. Men kanske kan hon ändå rikta ett tungt slagskott mot juryn.

Ingen vanlig Svensson

”Fem”-böckerna har nog aldrig varit Malena Ernmans ledstjärna. Man skulle lätt kunna säga att Enid Blytons karbonartade äventyrare är precis raka motsatsen till Malenas operaschlager.

Dags för övertid

Klockan är fem. Då är det dags att åka hem. Det vill inte Malena.

Summan av siffermagin är att om Malena bara skaffar sig en nog kraftig vindmaskin så kommer ingen att kunna hindra henne från att komma etta i finalen. Fast hon får nog jobba lite övertid för det.

Nu är det här med siffermagi något som man kanske inte alltid kan lita på. Och över huvud taget är det tveksam om man ska bry sig om siffror (mer än i lönekuvertet och när våra lag faktiskt vinner). Att siffrorna skulle styra våra liv kallas för numerologi och har flera tusen år gamla anor vilket faktiskt inte gör dem mera tillförlitliga för det. Bara för att man har trott på något länge så behöver det inte vara rätt.

Äldre tiders ”vetenskapsmän” såg inte sällan samband mellan matematik och en mera ockult tolkning av siffrorna de räknade fram. Något som dagens forskare lagt åt sidan för mer tillförlitliga metoder.

I dag finns det fortfarande människor som tror att man genom att räkna fram summan av sitt namn (bokstaven a är 1, b är 2 och så vidare) kan man få fram saker som säger något om sin person. På en horoskophemsida ser jag också att siffrorna 1-9 också ska ha ”olika kosmiska vibrationshastigheter”. Vad nu det kan vara.

Siffermystiken drabbar oss alla. När almanackan slog om till 2000 blev halva mänskligheten livrädd eftersom man trodde att alla datorer skulle stanna. (Det gjorde de inte). När man själv fyller 50 så känns det extra speciellt trots att ljusen i tårtan egentligen säger ganska lite om hur gammal man egentligen är. (Själv blir jag aldrig äldre än 27).

För dem som tror på numerologin är siffror och bokstäver sammanlänkade koder som rymmer en hemlighet på samma sätt som astrologin. För mig är det snarare ett bevis för hur vi människor ständigt söker mönster i tillvaron för att göra den mera begriplig. Skuggor formas till gestalter och slumpartade händelser kopplas samman. Allt för att vi vill ha en välordnad värld som blir möjlig att navigera fram igenom.

Siffermytologi i all ära men värst i branschen när det gäller att tolka verkligheten är nog ändå böckerna om den så kallade Bibelkoden som blev bästsäljare för några år sedan men sedan dess har fallit i välförtjänt glömska. I en av böckerna, som kom ut 2003, skrev författaren Michael Drosnin att världen år 2006 skulle drabbas av ett förödande kärnvapenkrig. Terrordåden den 11 september 2001 var startsignalen för en femårig nedräkning menade Drosnin.

Drosnin trodde sig ha hittat dolda budskap i Bibeln. Genom att lägga ut hela Bibeltexten som en enda lång mening och sedan forma den som kvadrater med olika långa sidor, kunde Drosnin och matematikern Eliyahu Rips hitta rader av exempel som de menar bevisar att Bibeln är skriven som en profetisk kod där mänsklighetens framtid har dolts under 3.000 år. Det blev som ett femtonspel där de olika radernas längd gick att variera för att till slut få bokstäverna i mitten att bilda begripliga meningar i rader som på en bingobricka. För en utomstående blev det ungefär som att leta figurer i sommarmoln. För det finns tvivel på Drosnins metod, tvivel som bygger framför allt på den tidigaste bibeltexten som är skriven på hebreiska.

– När du skriver hebreiska är det på samma sätt som i arabiska att du utesluter vokalerna. Om du sätter ut dem så gör du det under orden. Detta öppnar ju för tolkningar, sa Dan Israel, förläggare på bokförlaget Leopard till mig när jag ringde upp honom i samband med att jag skrev en recension av Drosnins böcker.

Kontentan är att ett ord kan ha flera betydelser. Ungefär som att ”krg” kan betyda ”krig” eller ”krog” om vi applicerar samma metod på svenska språket. Och kritiker menar att Michael Drosnin efter att ha lagt till de vokaler han behöver sedan valt det ord som passar honom bäst.

Det har gjorts åtskilliga försök att hitta dolda budskap också i andra böcker. Mest känd är ”Moby Dick”. Där har Brendan McKay använt samma metod som Drosnin och hittade bland annat en förutsägelse av mordet på Indira Gandhi 1984. ”IGANDHI/THEBLOODYDEED” stod det. Dessutom hittade han rader där morden på Martin Luther King, John F. Kennedy, Abraham Lincoln, Yitzhak Rabin och prinsessan Dianas död nämndes. Så frågan är om Moby Dicks författare Herman Melville kunde spå framtida händelser eller om det helt enkelt är så att alla böcker, med tillräckligt många bokstäver, kan bjuda på liknande överraskningar. Och så verkar det vara. McKay hittade senare liknande budskap i Leo Tolstojs ”Krig och fred”.

Simon Singh, författare till ”Kodboken” och en auktoritet på krypto och hemliga koder är inte heller han imponerad av Drosnins arbetssätt. I ett mejl till mig skriver han att ”metoden är så luddig (med så många möjliga startpunkter och hopp i texten) att den kan användas på vilken text som helst för att finna meddelanden”.

Enligt Singh kan alla möjliga böcker användas för att få fram budskap som sedan går att tolka i vilken riktning man vill. Bibeln har ingen särställning. Numerologin och kodspanandet i Bibeln liknar gamla tiders siande i kaffesump. Vi ser det vi vill se.