Gud ifrågasätts – igen

Om Gud finns så är han (hon) bestämt reglerna och har fixat till oss så att vi tänker på precis det sätt som han (vi säger väl han, då slipper jag sura mejl vilket jag fick sist) har bestämt. I så fall har han också skapat tvivlarna och deras tvivel på att Gud finns.

Gud är givetvis också skaparen bakom Moment 22 där också tvivlen på hans existens blir ett bevis för att han finns.

Nu har Humanisterna bestämt sig för att så ytterligare tvivel. I en riksomfattande kampanj låter man stora, blågula reklamaffischer basunera ut budskapet ”Gud finns nog inte”. I versaler dessutom. Syftet sägs vara att vi människor ska vakna upp och inse att många av oss lever i en drömvärld där Gud fått en särställning som begränsar de demokratiska fri- och rättigheterna.

Vi ska tro på Humanisterna och inte på Gud.

Samtidigt läser jag i det senaste numret av Illustrerad Vetenskap att religionen är något som är en naturlig del av den mänskliga arten. Eller rättare sagt att tron är en del av oss alla. Denna tro kan manifestera sig genom att vi ber till gudar eller tror på spöken. För hjärnan verkar det inte spela någon roll.

Som exempel nämns hur en forskare vid Queens University i Belfast lät en grupp elever få veta att en avliden man nyligen setts vandra genom den sal där eleverna skulle få genomföra ett skriftligt prov. När forskaren, Jesse Bering, lät en kontrollgrupp göra om samma prov, fast utan spökinformationen, så visade det sig att dessa elever fuskade mer än de som fått veta att ett spöke kunde tänkas övervaka dem.

Så även om vi inte erkänner att vi tror på spöken så vill vi inte chansa. Kanske står de där och spanar. Kanske skvallrar de för rektorn.

Tidigare i år kom rön som också de visade att våra hjärnor verkar programmerade (skapade?) för att tro på en gud eller diverse andra övernaturligheter. Mannen bakom studien, professor Jordan Grafman vid US National institute of neurological disorder and stroke i Bethesda, menar att våra hjärnor är uppbyggda för att tro på nästan allting. ”När vi inte har vetenskapliga belägg för något har vi en tendens att lita på övernaturliga förklaringar,” säger han i en intervju.

Utan hårda fakta tenderar vi att tro. Och att tro är att inte veta.

För en tvivlare är detta ett ypperligt belägg för att Gud bara finns i våra hjärnor. För den troende ett starkt indicium för att Gud på så sätt hjälpt oss på traven för att göra det lättare för oss att komma till tro.

Frågan om Gud finns eller inte kommer aldrig att lösas eftersom det hela bygger på tro och övertygelse. För Humanisterna är Gud antidemokratisk eftersom han används för att ge diverse större och mindre religioner en särställning gentemot andra livsåskådningar. Ingen vågar ändra på detta eftersom risken trots allt är den samma som för eleverna i Belfast. Finns han där så skulle han inte uppskatta att bli satt på undantag. Och inte hans efterföljare heller.

För mig är frågan om Gud finns eller inte mindre intressant och jag inser att vad jag än säger i saken så kommer detta inte att förändra någons inställning. Jag intresserar mig mera för dem som tror än för den de tror på. Varför ser en del människor ett flygande tefat när andra ser planeten Venus? Är det så att vår världsbild påverkar hur vi upplever den fysiska verkligheten? (En hel del tyder på det).

För många år sedan intervjuade jag två polismän i Östersund som suttit tillsammans i samma patrullbild. När de kom upp för en backe såg båda ett starkt ljus på himlen framför bilen. Den ene polismannen såg just det starka ljuset, som han tyckte var underligt men inte mycket mer än så, medan den andre tyckte sig se rakt in i en kupolförsedd farkost där en varelse verkade arbeta med några kontroller.

Vem hade rätt? De satt en decimeter ifrån varandra. Det de såg tillhörde helt olika världar.

Så om Gud kanske inte finns så finns det i alla fall en rik flora av upplevelser där folk har mött honom, talat med honom och fått hjälp av honom. Andra har mött änglar, utomjordingar eller sett tomtar passera över vägen. Kanske är allt bara ett skådespel som äger rum inne i våra skallar. Kanske rör det sig om glimtar av en större verklighet. Kanske är en del fantasifoster medan annat är rent fysiskt verkligt.

Det blir många kanske i den här branschen.

För mig är änglar och utomjordingar utbytbara begrepp. Men varför ser vid dem? Det är den ultimata utmaningen att undersöka.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Genetiskt sett är vi rovapor, alltså djur. När människan reste det första altaret kastade hon djurhamnen,

Jag finner den här artikeln lugnande. Tror det är avsikten. Ingen ska tro att det finns något som vi inte riktigt vet om. Tror inte att Clas Svahn skriver det han skriver av en slump. Tror inte heller att han besvarar de frågor han trots allt besvarar av en slump. Ingen vill väl sitta med en het potatis i knät?

Det är bra Charlie att du blir lugn av det Clas skriver, vem vet vad som skulle hända annars. Du skulle kanske bli lockad att bli spefull, förlöjligande och överlägsen. Så ta det bara lungt, somna om och dröm om allehanda ting.

Ulla
De här du kallar ”sanningar” som basuneras ut vad är det som irriterar dig där. Vidare Ulla, är det att ”ondgöra sig” att diskutera med andra åsikter än de som vissa vill ha som just ”sanningar”. Om någon har en åsikt som jag ifrågasätter ska inte jag liksom ni ha den möjligheten att diskutera den?

Clas svar är precis vad man kan förvänta sig. Ingen hade väl förväntat sig något annat. Således kan hans föreningsvänner sluta ondgöra sig om människor ger uttryck för en sund skepsis mot de ”sanningar” som basuneras ut av sagde Claes.

Kanske kan det vara värt att förtydliga en sak. Det här kommentatorfältet är ingen frågespalt. Det är till för läsarna av mina bloggar att komma med synpunkter och invändningar. Och egna idéer. Om jag skulle föröska svara på alla frågor så skulle jag nog behöva ha en heltidstjänst på DN.se som bara ägnades åt detta. Däremot tar jag till mig olika förslag som kommer upp här. Och när jag kan och hinner försöker jag skriva om något av det som föreslås.

Det är många som försökt, men Claes vill inte svara på frågor. Att en part selektivt väljer vad som är ok att fråga eller diskutera tycker jag inte förefaller vara fair play. Man skulle kunna beskriva det starkare än så. Tycker det kan raljeras över en smula. Och du som kallar folk för kufar och buntar ihop dom med Hitler Stalin etc. Tycker du kastar sten i glashus.

Jag tycker att tonen i Aromas inlägg är lite barnslig. Istället för att diskutera t.ex. religionen, ufo, astroarkeologi etc. så måste han skymfa och nedvärdera personer som helt ideelt sysslar med att samla in och arkivera.
Det är många forskare som besökt AFU och förundrats över hur mycket kvalitativt material som finns där. Om inte AFU funnits vilka eller vem skulle då ha gjort detta insamlande och katalogiserande av en ”folkrörelse” som man faktiskt kan kalla ufo-frågan för. Jag tycker Aroma att du skulle ta och besöka arkivet själv och sätta dig in i det arbete som bedrivs där. Men istället så nedvärderar och förlöjligar du.

Vilken pseudodiskussion. Att vi har kyrkor beror väl inte på att någon verkligen tror att Gud finns. Är man verkligen intresserad av det som är på gränsen ska man gå med i AFU (välkommen att hälsa på). Där stoppar vi in allt konstigt i pärmar så att forskare någon gång i en avlägsen framtid ska kunna FORSKA. Vi har också mycket tidningar, typ Blixt Gordon. Just nu håller vi på att scanna in kvittona på det kontorsmaterial Clas Svahn grundade rörelsen på. Vi har också plastat in en dukflik med kaffeskvimp från årsmötet 1976. Förhoppningsvis blir det inte samma problem som med månlandningen och grottmålningarna.

Jag har läst alla inlägg och alla kommentarer. Rent objektivt måste jag tyvärr hålla med om att det saknas en massa seriösa svar från Clas och att det verkar finnas många intressanta frågor som han helt verkar strunta i.
Dessutom har väl ”Sune V” rätt att tycka vad han vill…. eller?????? Har man inte rätt att tycka illa om Ufo-Sverige? Kanske till och med ifrågasätta dom. Clas har ju själv (kanske lite överflödigt) konstaterat att det finns yttrandefrihet i det här landet.