Iscirklar och eldkulor

 

Det har varit en bra vinter för diverse spektakulära fenomen. Isbollar, monstervågor och vertikalpelare har redan gjort sitt intåg och de senaste dagarna har dessa ovanliga sidor av naturen berikats med en bolid över södra Sverige och Danmark plus ett ishål med ringar runt sig utanför Bergen i Norge. Ni kan se fenomenet här ovan.

När jag för några år sedan skrev Stora boken om naturfenomen kunde jag berätta om en lång rad, för de flesta, okända naturliga fenomen. Många av dem sällan visande sig för oss stadsbor.

Om vi börjar
med boliderna så susade det fram en sådan över sydvästra Sverige den 2 mars. Klockan 20.18 närmare bestämt. Så här skrev en person i Floda i en rapport till UFO-Sverige:

“Ser genom takfönstret i nordvästlig riktning ett “ljussken” som rör sig mycket snabbt från sydost mot nordväst. Takfönstret gör att jag börjar se “ljusskenet” vid cirka 40 grader. Jag upplever att “ljusskenet” befinner sig på kanske hundra meters höjd och rör sig mot marken snabbt. Vid cirka 30-50 meters höjd försvinner “ljusskenet”. “Ljusskenet” har en cirkulär front med en “svans” som en liggande regndroppe men mycket större i storlek. Färgen är ljusblå/violett och kraftigt lysande. ”

Själv talade jag med en dam som befunnit sig utanför Eksjö och en reporter på Bohusläningen som i sin tur talat med ett par ögonvittnen på Västkusten. Men också folk i Danmark kunde se den lysande kulan rusa fram under någon sekund. Ett häftigt skådespel, sägs det, för själv har jag aldrig lyckats få ögonen på någon bolid. Deras ljusstyrka kan vara formidabel och det är ofta som deras ljus lyser upp marken kilometervis och får skuggor att vandra över marken.

Så vad är en bolid? Jo, till skillnad från ett ordinärt ”stjärnfall”, som är lite grus tappat av en passerande komet och som ligger i vägen för jorden när vår planet rusar fram runt solen, så kommer dessa eldkulor från större eller mindre stenar med sitt ursprung i asteroidbältet. Asteroidbältet är ett område mellan Mars och Jupiter där resterna av en planet, som aldrig lyckades samla sig till en sådan när solsystemet skapades, snurrar runt i form av stora klippblock och mindre berg.

När en sådan sten påverkas av en passerande komet (till exempel) kan de skickas ur sin bana och ta vägen in mot solen. På vägen dit händer det att den krockar med jorden och skapar en vacker ljusexplosion på vår himmel.

Detta inträffade alltså över Sverige i tisdags (2 mars) och över norra Ungern, delar av Tjeckien och östra Slovakien den 28 februari som ni kan se på Youtube-filmen längst ned på sidan.  Enligt de artiklar jag sett om Ungernhändelsen så skapade boliden panik i byarna Aggtelek och Roznava vilket inte förvånar mig.

Naturfenomen nummer två dök upp inte långt från Bergen i norra Norge i helgen och fick som vanligt många att fundersamt rynka pannorna. Fenomenet består av några hål i isen med vacker koncentriska ringar runt sig och upptäcktes av en 77-årig man, Ole Johan Hansen, på lördagsmorgonen (6 mars).

Ole Johan Hansen berättar för lokaltidningen Bygdanytt att han hittat åtta hål i isen omgivna av ett cirkelfomat mönster som täckte ett omkring 100 meter stort område. Själv förstod han inte vad det var som kunde ha orsakat det och gissade på att det kunde ha varit en meteorit som slagit ned. Men så var det inte.

Det som hade hänt på isen är ett naturligt fenomen även om det kan se mycket märkligt ut för en som aldrig tidigare sett det. När isen börjar bli lite tunn kan den sätta sig och sjunka lite, ibland på grund av att varmare vatten strömmar upp från botten. Dessa strömmar kan gräva ur håligheter som ser ut som om en pimpelfiskare varit där och borrat. Men så är det alltså heller inte.

Nå, den iscirkel som upptäcktes på sjön Arnavågen i helgen fick i alla fall invånarna runt sjön och norska tidningar att reagera. Och vem hade inte gjort det?

- Jag såg den genom fönstret och undrade vad det kunde vara. Jag har aldrig sett något liknande förut, men det kan ju bero på att isen inte har legat på sjön på många, många år, säger John Halvor Säle, som bor vid sjön och tog bilden, när jag talar med honom.

John Halvor Säle berättar att det strömmar in vatten i sjön från en älv vilket gör att isen sällan hinner lägga sig. Det kan också vara detta strömmande vatten som är orsaken till de fenomen som vi kan se på hans bild.

De varma strömmarna, som ibland kan innehålla gas, snirklar sig upp mot isens undersida och äter ett hål. Liknande mönster och hål har uppstått vid en lång rad tillfällen också i Sverige. Ni kan se en sådan bild tagen i Nordsjön i norra Värmland den 18 november 2002 här nedan. Erik Olsson, som tog bilden, berättade för mig att dessa hål och mönster dyker upp med en viss regelbundenhet och att de kallas ”ålvaker” på ren värmländska.

- Vattnet snurrar och rör sig upp och ned i sprickorna och kan då svarva till helt runda hål i isen. Det händer oftast efter en tids mildväder, säger han.

Märkligt är det i alla fall. Men inte mystiskt.

 

 

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Härligt när naturen skapar sin egen konst.

Ingen vet egentligen hur snabbt det gick, ringarna och hålen upptäcktes på morgonen men själva bildande kan ha pågått längre utan att någon lagt märke till det förrän själva mönstret bildades. Mönstret visar hur vågor av vatten vällt upp över isen och skapat vallar av snö. Klotblixtar kan det inte vara. Jag har studerat det fenomen grundligt och det finns inga exempel på att klotblixtar kan göra liknande mönster.

Hadde ikke dette skjedd i løpet av et døgn? Vannbevegelsen du beskriver ville forårsake forgrenende mønster fra hullene, etterhvert som vann kommer igjennom dem, og betydelig smelting av snø nært hullene. Vannet har ikke smeltet mye snø nært hullene. Hvorfor vil vannet legge seg i sirkler, gradvis fra hullene? Mønstrene bærer mer preg av kraftig vibrasjon eller bølger gjennom isen, med hullene som angrepspunkt. Kulelyn-utladning?

Tack för bra artikel! Mer av dylikt i dagens (ofta med god hjälp av media) förvirrade värld.

Först!
Mystiskt