Efter några lugna år har solen åter börjat vakna till liv. Nu är detta inget som en normal solbadare märker eller som syns här på jorden. Men specialutrustade teleskop kan se hur stora lågor av eld kastas ut från dess yta.

Och det är denna aktivitet som förebådar en ström av partiklar mot jorden; partiklar som vid ankomsten kolliderar med jordens magnetfält och orsakar polarsken.

Norrsken, som vi kallar dem i vår del av världen, tillhör naturens mest spektakulära skådespel och enligt Nasa kan dessa partiklar som nu är på väg mot jorden träffa atmosfären i kväll. Om himlen är klar finns det all anledning att gå ut och spana mot norr framåt midnatt. Men det kan också löna sig att spana också i morgon kväll, natten mellan onsdag och torsdag.

På bilden ovan, som är tagen av Nasa den 1 augusti, syns solen fotograferad med ett röntgenteleskop (Solar Dynamics Observatory). Det svarta fältet uppe till höger på solens yta är en så kallad koronamassutkastning som hör ihop med det utbrott av laddade partiklar som nu är på väg för att krocka med jorden.

Men krocken inträffar alltså på hög höjd, cirka 100 till 150 kilometer över våra huvuden. Där träffar partiklarna syre- och kväveatomer och det är vid dessa kollisioner som de tappar lite energi i form av ljus – norrsken.

Blir det norrsken i natt? Vi kan ju alltid hoppas. Men partiklarna kan också träffa jorden några timmar mera åt morgonsidan. Amerikanska NOAA förutspår att det är 45 procents chans att vi jordbor får se åtminstone något norrsken och 10 procents sannolikhet att det blir något riktigt stort. Så vi får se.

Själv har jag haft några av mina häftigaste norrskensupplevelser under den år som jag bodde och arbetade i Luleå. När jag kom ut på gatan från Norrbottens-Kuriren efter midnatt för att vandra hemåt i natten kunde hela himlen lysa emot mig. Vita norrskenslinjer strålade ned från zenit och böljade sig efterhand över himlen. Andra gånger kunde hela gardiner i rött och grönt svepa längas horisonten.

Men jag har också några häftiga norrskensminnen från Stockholmstrakten. Ett av dem (den 6 april 2000) när jag stod ensam med kameran på stativ i kylan någonstans på väg mot Bålsta. Resten av familjen hade gett upp mina äventyr och satt sig i bilen. Så plötsligt exploderade himlen i ett av de häftigaste norrsken jag sett. Månen, Mars, Jupiter och Saturnus, som var föremålen för min fotografiska expedition, bildade bakgrund åt himlafyrverkeriet.

Hur jag än ropade så var det ingen i bilen som hörde mig och själv vill jag inte lämna platsen eftersom jag inte ville missa ett enda ögonblick. Och det blev några riktigt fina bilder. 

För norrsken kan ses långt söder ut, ändå ned i mellersta Europa och till och med, i undantagsfall, i Italien. Norrskenet ligger som en Homer Simpson-donut med sitt ungefärliga centrum över Nordpolen och denna så kallade norrskensoval kan vackla likt en wankelmotor så att det understundom kan nå ned till platser som nästan aldrig sett detta vackra skådespel.

Allt detta vackra kan, om explosionen på solen är stor nog, störa satelliter, mobiltelefontrafiken och en hel del annat. Fast å andra sidan behöver man ju inte ringa eller se på teve när det bjuds på norrskensfyrverkeri på himlen.

PS: Några timmar efter det at jag skrivit klart den här bloggen meddelade sajten Spaceweather.com att de första partiklarna träffat jordatmosfären vid 18.30-tiden svensk tid.