Dags att ge sig in slånbuskagen

Nu är vi ju mitt inne i slånbärssäsong. Och det brukar inte vara så svårt att hitta ett slånbuskage i en vanlig blandskog. I mitt tycke är hemmagjord slånbärslikör en fantastisk dryck, som borde finnas i barer och på restauranger. Turligt nog är lätt att göra själv, bara man hittar. Det här receptet har jag fått av min syster.

Annas Slånbärslikör

1 liter frostbitna slånbär, färska eller frysta som tinat

1 liter okryddat brännvin

2 dl vatten per liter silad sprit

8 dl florsocker per liter silad sprit (500 g)

1. Rensa och skölj bären. Lägg bären i en stor flaska eller konservburk av glas. Häll i spriten och förslut.

2. Låt stå i tre veckor. Skaka om då och då.

3. Sila spriten i dubbla kaffefilter så att den blir helt klar. Koka beräknad mängd vatten och florsocker tills sockret löst sig. Låt kallna. Blanda sockerlag och sprit.

4. Om överblivet socker samlas på bottnen så är det bara att dekantera, det vill säga hälla över drycken på nya flaskor och lämna sockersatsen kvar på bottnen.

Egna mandelbiskvier

Här ett recept för den som vill baka egna biskvier till nyponsmoothin i förra inlägget (eller till vanlig nyponsoppa).

Mandelbiskvier

blir 12 stycken
250 g mandelmassa
1 dl strösocker
1 äggvita
1. Riv ner mandelmassan i en bunke. Häll på sockret och rör ner äggvitan. Arbeta till en slät massa. Klicka ut smeten till rundlar stora som en femkrona på en plåt med bakplåtspapper.
2. Grädda i 175 grader mitt i ugnen i cirka 10minuter. Lossa biskvierna på en gång och låt
kallna.

Nyponsmoothie

Det är ju nyponsäsong och även om de flesta av oss inte kokar egen nyponsoppa eller smaksätter sprit med nypon, kan det var skoj att följa säsongen ändå.

Nyponsmoothie

En god snabbdessert för nyponälskare. Ganska mättande och söt.

4 portioner.

1 liter naturell yoghurt

1 påse nyponsoppspulver för kallrörning

saften från 1 apelsin

6 isbitar

Tillbehör:

1 påse mandelbiskvier

1. Vispa ner soppulvret i yoghurten ordentligt. Häll i apelsinsaften. Låt stå i minst en halvtimme i kylen.

2. Tillsätt isbitarna och kör i mixer. Servera i höga glas (som gärna kan ha stått i kylen ett tag) med mandelbiskvier vid sidan om.

Oxfilé i våra hjärtan

Den här rätten, Coeur de filet provençale fick jag laga många gånger när jag var restaurangkock på 80-talet. Men oxfilé Provençale är faktiskt inte en fransk rätt, utan skapades av legendariske Julius Carlsson på Bacchi Vapen i Gamla stan i Stockholm. Här en modern version där man genom att använda låg temperatur får ett mycket saftigt resultat.

4-5 portioner

600 g oxfilé
salt
svartpeppar ur kvarn
2 msk smör

2 msk matolja

2 msk finhackad persilja

vitlökssmör:

100 g smör

8 finhackade vitlöksklyftor

potatis:

1 kg potatis

1. Låt köttet ligga i rumstemperatur någon timme i förväg. Sätt ugnen på 125 grader.

2. Börja sedan med potatisen. Skala, skiva och skölj den (så att stärkelsen försvinner).

3. Skala och pressa vitlöken och blanda med smöret.

4. Stek potatisen gyllenbrun i lite smör och olja i en stekpanna. Ställ åt sidan så länge.

5. Putsa bort senor och fett från köttet. Hetta upp stor stekpanna. Salta och krydda filén med färskmald svartpeppar. Stek filén i smör och olja runt om. Var noga med att alla sidor blir brynta.

6. Lägg köttet på ett galler i ugnen med en ugnssäker form under. Stick in en köttermometer i mitten av köttet. Den ska lagas i ugnen tills innertemperaturen når cirka 58 grader. Det tar 30–40 minuter.

7. Mot slutet av tillagningen, ställ in potatisen så att den blir varm. Lägg på vitlökssmör på både kött och potatis.

8. Ta ut köttet och låt det vila bredvid spisen i cirka 15 minuter. Stör persilja över köttet och servera med potatisen samt gärna med fyllda tomater och kanske någon kokt grönsak, exempelvis haricots verts, bredvid.

Varmkorv de luxe

Har ni någon favortitkorv? Här ett kul sätt att servera den. Man skär till sina egna korvbröd av riktigt bra surdegsbröd. Det blir en stor skillnad mot de sötunkna vanliga korvbröna.

Passar som vickning eller snabblunch.

10 småportioner

6 avlånga köttiga korvar

smör att steka i

1 stort surdegsbröd

smör att bre med

1/6 huvud av spetskål, savojkål eller vitkål

100 g fetaost

persilja till dekoration

samt kanske Dijonsenap, riven pepparrot, tabasco

1. Strimla korvarna lite diagonalt så att man får avlånga skivor. Stek dem i smör några minuter tills de får lite fin stekyta.

2. Dela brödet på längden och dela halvorna i 5 bitar vardera. Skär ett snitt i varje bit, fast utan att skära rakt igenom.

3. Bred bröden med smör. Strimla kålen och lägg på. Lägg på korvarna. Skär fetaosten i småbitar och strö över smörgåsarna. Garnera med persilja.
4. Var och en kan sedan smaksätta med senap, pepparrot, tabasco eller vad man nu önskar.

Dilldipp för grönsaker eller chips

Så var det fredag igen. Det är inte så dumt att tokslappa framför teven ibland. Jag gillar också att dippa, vare sig det är stänger av blekselleri, ost, korv eller chips. Jag gör också egna dipp nästan varje vecka. Den här gillade jag rejält.

Dilldipp

En egen dipp som har rena smaker än de köpta.

en sats

3 dl gräddfil

2 msk finhackad dill

1 msk finhackad persilja

gärna lite sellerisalt

svartpeppar ur kvarn

salt efter smak

1. Blanda alla ingredienser. 2. Låt stå i kylen minst en halvtimme. Smaka av

Råd om mat stoppas

Regeringen stoppar livsmedelsverkets råd, som bland annat skulle ha rekommenderat folk att köpa och äta mindre kött och mer närodlad mat, därför att andra EU haft klagomål på att råden skulle bli handelshinder. Ett deprimerande beslut som dels visar hur lite makt vi har över vår mat här i Sverige, dels att business-tanken i EU är extremt kortsiktig. Om alla länder i EU konsumerade en kärna av närodlad mat, då skulle transporter, bränsleutgång och miljöbelastning minska, vi få bättre mat och en mindre känslig infrastruktur vid kriser. Men inget av detta finns tydligen med i kalkylen. Man skulle kunna tycka att regeringen åtminstone skulle ha sjösatt  projektet och väntat på legala aktioner från andra länder, så att det hela skulle fått en EU-rättslig prövning. Ska vi vara så rädda för att hävda våra ståndpunkter?

Lyckad kombo (11): musslor och potatis

Spansk potatissallad med musslor

Den här lättlagade salladen smakade jag i Spanien på ljuskusten, costa del luz, i en fantastisk liten matstad som heter Sanlúcar de Barrameda. Och eftersom musslorna är som bäst höst och vinter, rekommenderar jag er att prova den nu. Kan ni få tag på knivmusslor eller hjärtmusslor så blir salladene en ännu godare god tapas eller bufférätt.

Den som vill förenkla kan använda färdigkokta frysta eller till och med burkmusslor. Det blir gott det med.

8 småportioner

1 kg blåmusslor eller andra musslor

1 schalottenlök

1 msk olivolja

2 dl torrt vitt vin

till salladen:

800 g kokt potatis

1 rödlök eller gul lök

1 vitlöksklyfta

1 msk pressad citron

3 msk olivolja

salt

svartpeppar ur kvarn

1. Lägg musslorna i en skål och skölj dem i kallt vatten. Ta bort skägget från skalöppningen och skrapa bort annan oönskad smuts. Häll av vattnet och skaka om skålen. De musslor som inte öppnat sig skall slängas. 2. Finhacka schalottenlöken och fräs den i olivoljan tills det mjuknat något. 3Lägg i musslor och vitt vin och ge ett så snabbt uppkok som möjligt under lock och sjud därefter någon minut. När musslorna öppnat sig är det klart (de som inte öppnat sig ska kasseras). 4. Skär potatisen i mindre bitar. Skiva eller finhacka rödlöken. Finhacka eller pressa vitlöksklyftan. 5. Blanda vitlök, citron, salt, svartpeppar och olivolja till en dressing. 6. Lägg upp potatis, rödlök och musslor (med lite av spadet) på ett litet fat eller en grund skål. Häll dressingen över. Salladen kan göras en dag i förväg.

Oseriös kritik av LCHF

”Köttlobby ligger bakom lågkolhydrat-dieter” basunerades ut av Ekot förra veckan. Det var ett sällsynt oseriös inslag från en vanligtvis pålitlig redaktion. Vad det handlar om är att vissa undersökningar som förespråkare för Atkins och LCHF hänvisar till var finansierade av köttindustrin. Inget fel att granska detta, men att antyda att den folkrörelse av folk som tror på att äta lite kolhydrater i grunden skulle vara styrda eller bekostade av köttproducenter, det är helt enkelt felaktigt.  Motsvarande sakförhållande skulle dessutom definitivt kunna sägas om lågfettdieter och kolhydratindustrin. Alla stora livsmedelssektorer sponsrar forskning.

Det har varit flera slarviga negativa mediainslag om LCHF den senaste tiden. Man får hoppas att det bara är en slump. Jag tycker det är bra med all kritisk granskning av alla dieter, men de ska göras med kunskap och nyanser.

I ett inslag kallades LCHF för extremdiet. Låt mig bara påpeka att det under flera epoker ansett förenligt med god vetenskap och officiella hälsoråd att dra ner på kolhydraterna. Att låtsas som om det är något helt nytt och bisarrt är inte korrekt.

Jag är ingen renlärig lågkolhydratare, men har stor respekt för rörelsen och anser att vi måste ha en sansad och nyfiken diskussion om näring, mat och dieter.

Som en oljad sill

För en tid sedan fick jag en sillburk av Pelle Svanberg, kock och ägare till Westermalms sushi i Stockholm. Han kallade den egna inläggningen för oljesill. Den var extremt god, med en tydlig, ren och härlig sillsmak som påminde mig om en del nordtyska fiskkonserver jag smakat förr om åren, som var mindre söta än våra inhemska traditionella varianter.

Jag bad om receptet, och så här är det. Tack Pelle! Den hamnar på mitt julbord i år, var så säker.

Oljesill

blir en burk

8 salta sillfiléer

1 tunt skivad gul lök

cirka 2 dl neutral matolja

7 kryddpepparkorn

7 svartpepparkorn

5 lagerblad

1. Blötlägg sillen i kallt vatten tills den smakar lagom salt. Om riktig saltsill, i en timme, om inläggningssill, i 5 minuter. Använd inte femminuters-sill!

2. Skär sillfiléerna i encentimetersbitar. Lägg i burken och varva med lök och kryddor.

3. Se till att olja täcker! Efter tre dagar är den färdig att äta. Men kan lagras i två veckor. 4. Servera med citronklyftor att pressa på, finhackad lök och dill eller persilja! Och gärna även med kokt potatis eller surdegsbröd. Vodka och öl är ju alltid gott till.