Ja herregud, hörrni, klackar i taket, Robinsonprofiler vevade och revolutionära män rumptafsade och alla sprutade champagne.

Näääää. Jag har ingen aning om vad som hände på efterfesten. Fem minuter efter att jag jobbat klart så sade det SMACK så fick jag migrän. Så himla klassiskt: stress-stress-stress, så slappnar man av, och då slår den till som en slug orm, huvudvärken. Så medan alla andra befann sig på den enda punkten i tidsrymden någonsin där Thorsten Flinck, Marie Serneholt, Ebbot och Gladys Del Pilar samlats samtidigt, låg jag i hotellsängen och tyckte mycket synd om mig själv och funderade över om det är möjligt att amputera högra halvan av huvudet.

Nu är jag på tåget på väg hem till Stockholm, och två dagars ledighet. På onsdag blir det Göteborg, då hörs vi igen!