Viktig finalfakta – del 7

Las Vegas. Las Vegas. Las Vegas.

Är just nu i den amerikanska låtsasstaden och ska bevaka NHL-galan som äger rum på klassiska Palms Casino Resort.

Pratade med Daniel Sedin för ett tag sedan och han har fortfarande svårt att släppa den sjunde matchen mot Boston.

Det här blev över från min intervju.

Om finalförlusten:

-Det blir bättre och bättre för varje dag som går men jag är fortfarande väldigt besviken. Det är något som kommer sitta i ett ganska bra tag.

-De fick väldigt enkla segrar på hemmaplan medan vi fick slita otroligt hårt för våra.

-Samtidigt måste vi inse vilken fantastisk säsong vi har gjort och att vi kommer i stort sett ha samma lag även nästa år.

Om kritiken:

-Det får man räkna med. Vi ska göra målen och misslyckades – då ska vi ha kritik. Det konstiga är vi har gjort en bra säsong men fått mer kritik än tidigare. Så dåliga var vi inte.

-Som hockeyspelare kan jag ta hur mycket kritik som helst, men inte när det blir personligt. Det här kom från människor som inte känner oss.

***

Bommade inte den sjunde och sista delen i ”Viktig finalfakta” med flit. Det har hänt en del saker som krävt engagemang på annat håll och ber så klart om ursäkt för det.

Men det är fortfarande förbannat svagt av mig och det har inte gått en dag som har fyllts av bloggtankar.

I alla fall.

Här är i siffrorna från final nummer sju – och från NHL:s pr-avdelning – som elegant summerar NHL-säsongen 2010-11:

* 1929. 1939. 1941. 1970. 1972. Och nu 2011. Det är alla gånger som Boston har vunnit Stanley Cup sedan klubben anslöt till NHL 1924-25.

* 4-0-segern mot Vancouver satte även stopp för Bostons trista svit med fem raka finalförluster. 1974 blev det förlust mot Philadelphia. 1977 och 1978 mot Montreal. 1990 mot Edmonton.

* Här är lagen som har vunnit Stanley Cup sedan NHL grundades 1917-18.

Montreal – 23 gånger.

Toronto – 13.

Detroit – 11.

Boston – 6.

Edmonton – 5.

Chicago, NY Islanders och NY Rangers – 4.

Pittsburgh och New Jersey – 3.

Colorado och Philadelphia – 2.

Anaheim, Carolina, Calgary, Dallas och Tampa Bay – 1.

* Boston är numera ett av få lag som vunnit den sjunde och avgörande Stanley Cup-finalen på bortaplan. Endast Toronto (1945), Montreal (1971) och Pittsburgh (2009) har lyckats med samma bedrift.

Här är alla tidigare resultat från final nummer sju:

1942: Toronto-Detroit, 3-1.

1945: Detroit-Toronto, 1-2.

1950: Detroit-NY Rangers, 4-3.

1954: Detroit-Montreal, 2-1.

1955: Detroit-Montreal, 3-1.

1964: Toronto-Detroit, 4-0.

1965: Montreal-Chicago, 4-0.

1971: Chicago-Montreal, 2-3.

1987: Edmonton-Philadelphia, 3-1.

1994: NY Rangers-Vancouver, 3-2.

2001: Colorado-New Jersey, 3-1.

2003: New Jersey -Anaheim, 3-0.

2004: Tampa Bay-Calgary, 2-1.

2006: Carolina-Edmonton, 3-1.

2009: Detroit-Pittsburgh, 1-2.

2011: Vancouver-Boston, 0-4.

* Målvakten Tim Thomas, 37, är den äldste spelaren som någonsin har röstats fram till slutspelets viktigaste spelare.

Här är Thomas statistik för varje matchserie.

Åttondelsfinal mot Montreal:

GP                      Mins                      W                  L                       GAA                      SV%                      SO

7                      454                 4                      3                      2,25                      92,6                 0

Kvartsfinal mot Philadelphia:

GP                      Mins                      W                  L                       GAA                      SV%                      SO

4                      254                 4                      0                      1,65                      95,3                 0

Semifinal mot Tampa Bay:

GP                      Mins                      W                  L                       GAA                      SV%                      SO

7                      417                 4                      3                      2,73                      91,6                 2

Final mot Vancouver:

GP                      Mins                      W                  L                       GAA                      SV%                      SO

7                      417                 4                      3                      1,15                      96,7                 2

Totalt i Stanley Cup-slutspelet:

GP                      Mins                      W                  L                       GAA                      SV%                      SO

25                      1542                      16                    9                      1,98                      94,0                 4

* Tim Thomas passade på att sätta tre nya NHL-rekord. Totalt 798 slutspelsräddningar varav 238 av dem var i finalen. Dessutom har ingen fått fler skott emot sig: 849 puckar.

* Thomas blev även den förste målvak som lyckats hålla nollan i en avgörande och sjunde finalmatch.

* För tredje säsongen i rad inledde Stanley Cup-mästaren med en sväng till Europa.

2008-09 var Pittsburgh i Stockholm och spelade mot Ottawa.

2009-10 besökt Chicago Helsingfors och mötte Florida i två matcher.

2010-11 inledde Boston säsongen i Prag och matcher mot Phoenix.

* Mark Recchi har nu vunnit Stanley Cup tre gånger – och med tre olika lag.

Pittsburgh (1991), Carolina (2006) och Boston (2011).

Frank Foyston, Jack Walker, Mike Keane och Joe Nieuwendyk har även vunnit pokalen med tre olika lag.

Claude Lemieux, Hap Holmes, Al Arbour och Gord Pettinger har vunnit fyra titlar med tre olika lag.

Larry Hillman vann Stanley Cup hela sex gånger utspritt över tre klubbar; Detroit, Toronto och Montreal.

* Recchi blev även den nionde spelaren i NHL:s historia som minst har spelat elva stycken ”game 7”.

Patrick Roy – 13 gånger.

Scott Stevens – 13.

Glenn Anderson – 12.

Ken Daneyko – 12.

Stephane Yelle – 12.

Mark Recchi – 11.

Dave Andreychuk – 11.

Doug Gilmour – 11.

Al MacInnis – 11.

* Sportstaden Bostons storslam.

Sex och ett halvt år har resulterat segrar i de fyra största sporterna. NFL-laget Patriots vann 2005. Red Sox, MLB, 2007. Celtics, NBA, 2008.

* Zdeno Chara är den andre lagkaptenen från Europa som har lyft Stanley Cup-pokalen. Nicklas Lidström var först i och med Detroits seger 2008.

* Chara, Mark Recchi, Patrice Bergeron, Tim Thomas, Tomas Kaberle och Andrew Ference. Det var turordningen som Boston hade när spelare fick några sekunder av egentid med pokalen på isen.

* Första målet blev avgörande igen. I alla sju finalmatcher vann laget som gjorde det första målet.

***

Har aldrig förstått varför NHL-reportrar har kostym som arbetskläder.

Det handlar ju bara om hockey. Du kollar på en match från en tajt pressläktare, tränger dig ner till ett svettigt omklädningsrum och hamnar sedan i ett sterilt pressrum där allt ska summeras till en skaplig text.

Finns ingen som helst anledning att klä upp sig och använda kostymer – eller vad man nu ska kalla de stora fluffsakerna som de döljer hyddan med.

Jaja. Det där är en frågeställning som jag får ta med mig till nästa säsong.

***

Någon som vet när spelschemat för nästa säsong blir officellt?

Viktig finalfakta – del 6

Ta en sjukdag. Begär ledigt. Eller försök få någon timmes sovmorgon.

Natten till veckans nästa sista arbetsdag avgörs nämligen Stanley Cup-finalen mellan Vancouver och Boston med en enda match.

Det är en avslutning som du inte får missa.

Hittills har finalserien varit magisk och det sjunde mötet lär ingen göra någon besviken.

Med de här siffrorna summerar vi Bostons 5-2-seger och kvittering till 3-3 i matcher:

* För sjätte gången sedan 1939 har en finalserie resulterat i sex raka hemmasegrar.

I tre av de fem senaste finalerna har den sista matchen vunnits av hemmalaget (Detroit 1955, Montreal 1965, New Jersey 2003).

Endast Montreal (1971) och Pittsburgh (2009) har vunnit match sju som bortalag.

* Bostons Tim Thomas stoppade 36 puckar och är nu delad etta över antalet räddningar i ett slutspel. Tillsammans Kirk McLean (säsongen 1994 med Vancouver) delar han toppositionen med 761 räddningar.

* Thomas har varit dominant hemma i TD Garden. När han stoppade 36 av 38 skott i match nummer sex – Bostons tredje hemmamatch – avslutade han hemmaserien med 1,01 mål i snitt och en räddningsprocent på 97,4.

Även Roberto Luongo har varit stark hemma. Efter tre matcher har han ett snitt 0,67 mål och 97,9 i räddningsprocent.

* Vancouver har spelat en avgörande Stanley Cup-final tidigare. Säsongen 1994 blev det förlust mot NY Rangers.

Boston har aldrig tidigare spelat en avgörande match sju i en finalserie.

Här är alla tidigare resultat från final nummer sju:

1942: Toronto-Detroit, 3-1.

1945: Detroit-Toronto, 1-2.

1950: Detroit-NY Rangers, 4-3.

1954: Detroit-Montreal, 2-1.

1955: Detroit-Montreal, 3-1.

1964: Toronto-Detroit, 4-0.

1965: Montreal-Chicago, 4-0.

1971: Chicago-Montreal, 2-3.

1987: Edmonton-Philadelphia, 3-1.

1994: NY Rangers-Vancouver, 3-2.

2001: Colorado-New Jersey, 3-1.

2003: New Jersey -Anaheim, 3-0.

2004: Tampa Bay-Calgary, 2-1.

2006: Carolina-Edmonton, 3-1.

2009: Detroit-Pittsburgh, 1-2.

* Bostons Brad Marchand öppnade målskyttet mot Vancouver och har totalt gjort nio mål i årets slutspel. Det gör honom till en av fem rookies som har gjort flest mål i Stanley Cup-slutspelets historia.

1981: Dino Ciccarelli (Minnesota) med 14 mål på 19 matcher.

1990: Jeremy Roenick (Chicago) med elva mål på 20 matcher.

1986: Claude Lemieux (Montreal) med tio mål på 20 matcher.

2011: Brad Marchand (Boston) med nio mål på 24 matcher.

1984: Patrick Flatley (NY Islanders) med nio mål på 21 matcher.

* Här är toppen av NHL:s rookies som gjort flest poäng under ett slutspel:

1981: Dino Ciccarelli (Minnesota) med 21 poäng (14+7) på 19 matcher.

2010: Ville Leino (Philadelphia) med 21 poäng (7+14) på 19 matcher.

1979: Don Maloney (NY Rangers) med 20 poäng (7+13) på 18 matcher.

1982: Joe Mullen (St Louis) med 18 poäng (7+11) på 10 matcher.

1982: Barry Pederson (Boston) med 18 poäng (7+11) på 11 matcher.

—–

2011: Brad Marchand (Boston) med 16 poäng (9+7) på 24 matcher.

* Bostons fyra mål inom loppet av 4.14 minuter av den första perioden är numera ett nytt rekord i NHL.

Viktig finalfakta

En till seger och Vancouver har vunnit Stanley Cup för första gången i historien.

Här är statistiken som summerar den senaste 1-0-seger.

* Vancouvers Roberto Luongo räddade 31 skott och höll nollan för andra gången i årets Stanley Cup-final mot Boston.

Därmed tillhör han en grupp målvakter som har lyckats hålla nolla flera gånger än en gång i en finalserie.

Tre nollor:

Frank McCool, Toronto, säsongen 1945.

Martin Brodeur, New Jersey, säsongen 2003.

Två nollor:

Clint Benedict, Mtl. Maroons, säsongen 1928.

Earl Robertson, Detroit, säsongen 1937.

Johnny Mowers, Detroit, säsongen 1943.

Harry Lumley, Detroit, säsongen 1945.

Terry Sawchuk, Detroit, säsongen 1952.

Gerry McNeil, Montreal, säsongen 1953.

Gump Worsley, Montreal, säsongen 1965.

Patrick Roy, Colorado, säsongen 2001.

Chris Osgood, Detroit, säsongen 2008.

Roberto Luongo, Vancouver, säsongen 2011.

* Hemmasegrar är vanligt i Stanley Cup-finaler.

För tredje raka året har de fem första finalerna slutat med seger för laget som spelar inför hemmafansen.

* 1955, 1965 och 2003 är enda gångerna som varje match har slutat med hemmaseger sedan NHL införde upplägget med bästa av sju matcher 1939.

* I 15 av de 21 senaste finalserierna har laget som vunnit den femte matchen även vunnit Stanley Cup.

Sex lag har lyckats vinna trots förlust i femte mötet; Detroit (1950), Toronto (1964), Montreal (1971), Colorado (2001), Tampa Bay (2004), Pittsburgh (2009).

* Första målet är mer avgörande än vad många tror.

Det lag i årets final som har tagit ledningen med 1–0 har även vunnit matchen.

Viktig finalfakta – del 4

Bostons andra hemmamatch i Stanley Cup-finalen mot Vancouver slutade precis som deras första – med en enkel seger.
Efter fyra av sju möten står det 2-2 i matcher.
Här är siffrorna som summerar Bostons 4-0-seger.

• Tim Thomas fortsätter visa nordamerikanska hockeyexperter att han är långt ifrån slut som målvakt.
Efter 38 stoppade puckar i Bostons seger är han numera tvåa genom tiderna med 701 räddningar i ett slutspel.
Listan toppas av Kirk McLean, Vancouver, med 761 räddningar säsongen 1993-94.
Efter Thomas på andraplatsen ser det ut så här:
1986-87 räddade Philadelphias Ron Hextall 698 skott.
1997-98 räddade Washingtons Olaf Kolzig 696 skott.
1995-96 räddade Floridas John Vanbiesbrouck 685 skott.

• Thomas finns även med på listan över antal skott som han har ställts inför i ett slutspel. Med siffran 749 är den förre AIK-målvakten trea genom tiderna.
Kirk McLean, Vancouver, toppar med 820 skott säsongen 1993-94.
Tvåa är Ron Hextall, Philadelphia, med 769 skott säsongen 1986-1987.
Efter Thomas tredjeplats följer dessa.
Olaf Kolzig, Washington, med 740 skott säsongen 1997-98.
John Vanbiesbrouck, Florida, med 735 skott säsongen 1995-96.

• Finalnollan är den första för en Bostonmålvakt sedan den 18 maj 1978.
Då stoppade Gerry Cheevers 16 skott i Bostons hemmaseger mot Montreal i final nummer tre.

• Nollan är dessutom Thomas tredje i årets slutspel. Det är en notering som han är bäst med i slutspelet – tillsammans med Vancouvers Roberto Luongo.

***

Efter varje match fyller nordamerikanska sportjournalister området kring datorn med kakor, pizza, popcorn, muffins, chips, läsk. I princip allt de kan fånga upp längs vägen från omklädningsrummen till presscentret.
Sedan skriver de en mening. Stannar upp. Trycker i sig en blandning av allt. Torkar fingrarna på byxbenet, något pressmaterial eller plockar fram en liten handduk från portföljen för att sedan fortsätta skriva.

***

Natten till lördag fortsätter Stanley Cup-finalen med ett nytt möte i Vancouver.

Viktig finalfakta – del 3

Match nummer tre av årets Stanley cup-final är över.

Här är statistiken som summerar Bostons utklassning av Vancouver.

• Bostons seger med sju mål är den största marginalen sedan Pittsburgh vann med 8–0 mot Minnesota 1991.

• Tim Thomas räddade 40 av 41 skott – vilket är tredje gången i årets slutspel som han räddar minst 40 skott.

Den 2 maj stoppade han 52 puckar i 3–2-segern mot Philadelphia.

Den 23 april gjorde han 44 räddningar i 2–1-segern mot Montreal.

• Boston är oslagbart när det gäller match nummer tre i en slutspelserie.

4–2 mot Montreal. 5–1 mot Philadelphia. 2–0 mot Tampa Bay. Och nu även 8–1 mot Vancouver.

• Segern i en Stanley Cup-final är Bostons första på hemmaplan sedan den 21 maj 1978.

• 8–1 mot Vancouver innebär även att Boston har satt stopp på en fem matcher lång förlustsvit; final nummer sex mot Montreal 1978 slutade med förlust, likaså match tre mot Edmonton 1988 och match ett, två och fem mot Edmonton 1990.

• Edmonton (2006), Ottawa (2007), Pittsburgh (2008 och 2009) och Philadelphia (2010) har gjort det som Boston har gjort i årets final: Att förlora två raka möten för att sedan vinna match tre.

• Det var 13 år sedan ett lag lyckades vinna tre raka matcher i en Stanley Cup-final. 1998 vann Detroit fyra raka mot Washington.

•••

Klockan var lunchtid när tåget lämnade New York och tre timmar och 40 minuter senarer rullade jag in i Boston.

Anser att det här hör till Stanley cup-finalen – så här är lite fakta från min tripp och ett par timmar i Boston.

• Min spanska bordsdam hann knappt placera sätet på sätet innan hon plockade fram en bok av Mari Jungstedt.

• Snett framför mig satt en betydligt yngre dam – tjej, är väl kanske mer korrekt – som bara efter några minuter kastade upp Pradaskorna på ena armstödet och uppdaterade sin status på Facebook med hjälp av en dopad iPhone.

Hon matchade ett par onödigt dyra skor med en blå och nummerlös Vancouvertröja.

• Konduktören – som såg ut som Fidel Castro – flörtade med Vancouvertjejen.

Första tillfället var en snabb kommentar om matchtröjan.

Flört nummer två var en mer närgången variant. Castro visade Vancouvertjejen hur ryggstödet kan justeras. Sedan kastade han ur sig tre snabba frågor: Ska du se matchen? Åker du tillbaka i morgon? Är du från Vancouver? Fick sedan vänta väldigt länge för att få se hans tredje flört.

• Passerade precis hemmaarenan för Bridgeport Bluefish.

• Jaha. Någon fin bordsdam var inte spanjorskan. Hon köpte bara kaffe till sig själv.

• Stationen i New Haven påminde om SJ:s knutpunkt i Hallsberg.

• Äh. Castro bara vaggande fram i gången och log mot Vancouvertjejen. Hade förväntat mig betydligt mycket mer när det handlar om flört nummer tre. Trist.

• Där passerade dagens första tia. Mycket stark tia. Kul.

• Tror inte jag har sett så här många buskar eller träd på månader. Tompkins, Washington, Madison eller Central Park är inget jämfört med landet.

• Knep en taxi och hade följande konversation med chauffören:

Taxichaufför (TC): Är du här för hockeyn?

Jag (J): Ja.

TC: Är du från Vancouver?

J: Nej, från New York. Kom precis in med tåget.

TC: Jaha. Där ser man. Hur tror du att det kommer att gå? Håller du på Bruins?

J: Um. Jag vet inte om jag håller på något lag. Kanske Vancouver för det är så pass många svenskar där. Just av den anledningen skulle det vara roligt om de vann.

Jag tror att de tar serien i fem matcher. Det känns alldeles för överlägset.

TC: Vancouver är bättre – helt klart. De är snabbare och smartare. De behöver fler matcher än så för att vinna.

J: Ja, vi får se.

TC: Yeah.

•••

I dag fylls dagen av fotboll.

Ser verkligen fram emot Sveriges kvalmatch mot Finland.

Viktig finalfakta – del 2

Ny match. Ny statistik.

Så här summerar vi möte nummer två mellan Vancouver och Boston i årets Stanley cup-final:

* Alexandre Burrows avgörande mål – elva sekunder in i den första förlängningsperioden – är det nästa snabbaste bland alla Stanley Cup-finaler.

Det är bara Brian Skrudland som har varit snabbare.

Nio sekunder in i förlängningen såg han till att Montreal vann den andra finalen mot Calgary. Året? 1986.

* Förlängningsmålet är Burrows andra i årets slutspel. Det första gjorde han i Vancouvers sjunde möte med Chicago. Då slog han till efter 5.22 minuter.

* Burrows och Bostons Nathan Horton – med två förlängningsmål var i årets slutspel _ är ett mål från att tangera Bostons Mel Hills och Montreals Maurice Richards rekord med tre förlängningsmål säsongen 1939 respektive 1951.

* Historien talar för Vancouver.

När hemmalaget öppnat finalserien med två raka segrar har det 94,1 procent av gångerna slutat med en Stanley Cup-seger.

* Bostons Mark Recchi – 43 år och 123 dagar – är den äldste spelare som någonsin har gjort mål i en Stanley Cup-final.

Tidigare var det Igor Larionov. Han stod för tre stycken när Detroit vann mot Carolina säsongen 2002. Larionov var 41 år och 189 dagar när han gjorde mål i den fjärde finalmatchen.

* Recchi har dock ett par år kvar till att bli den äldste spelaren som har gjort ett slutspelsmål i NHL.

52 år gammal hittade Gordie Howe rätt i en slutspelsmatch med Hartford Whalers säsongen 1980.

***

Totalt tittade 10,9 miljoner på första mötet mellan Vancouver och Boston. Det är den bästa tittarsiffran för den första matchen av en finalserie sedan 1994.

***

Kalle har rätt. Detroits Chris Osgood höll nollan 2008 mot Pittsburgh.

Vancouvers Roberto Luongo noterades dock för den första nollan i en öppningsmatch som slutat 1_0 i en Stanley Cup-final sedan 1984.

Viktig finalfakta

En förlust är alltid en förlust.

Det finns aldrig någon andrachans i sport.

I alla fall inte i min värld.

När jag inte lyckades hitta rätt finallag är det därför sluttippat.

I stället tänker jag underhålla er med lite fakta genom finalen.

* Vancouvers Roberto Luongo stoppade 36 skott och noterades för den första nollan i en öppningsmatch av en Stanley Cup-final sedan 1984.

1984 var det Grant Fuhr som stoppade 33 skott i Edmontons seger mot New York Islanders.

* Nollan är Luongos tredje i årets slutspel. Varje nolla har kommit i inledningen av en matchserie; 2–0 mot Chicago, 1–0 mot Nashville och nu även 1–0 mot Boston.

* Första matchen av fjolårets final – Chicago mot Philadelphia – resulterade i hela elva mål. Det var den målrikaste inledningen av en Stanley Cup-final på 18 år.

* Raffi Torres segermål är det senaste av alla ”go-ahead goal” i årets slutspel.

* Torres fullträff är även det senaste ”go-ahead goal” i en final sedan Mario Lemieux gjorde 5–4 med 13 sekunder kvar av Pittsburghs möte med Chicago. Det var säsongen 1992.

Här är en liten god lista över ”go-ahead goals” – mål som kommit två minuter innan fulltid – för 20 säsonger bakåt i tiden:

26 maj 1992: Final ett, Mario Lemieux, Pittsburgh, 4–4, 19.47, Pittsburgh-Chicago 5–4.

1 juni 2011: Final ett, Raffi Torres, Vancouver, 0–0, 19.41, Vancouver-Boston 1–0.

5 juni 2006: Final ett, Rod Brind´Amour, Carolina, 4–4, 19.28, Carolina-Edmonton 5–4.

20 juni 1995: Final två, Jim Dowd, New Jersey, 2–2, 18.36, Detroit-New Jersey 2–4.

Läs enligt följande: Datum, final, spelare, ställning innan mål, tid för mål, match, slutresultat.

* Den första finalen är viktigare än vad många tror. 55 av 71 säsonger har det lag som vunnit den första finalen blivit Stanley Cup-mästare. Det är 77 procent.

Siffran har räknats fram efter att dagens slutspelsformat – bäst av sju matcher – infördes 1939.

Så slutar Stanley Cup, del 3

Art Ross Trophy har Daniel Sedin redan vunnit och inför galan i Las Vegas är han ett av tre namn som gör upp om Hart Trophy.

Men för honom handlar säsongen om en något större pokal – Stanley Cup.

I intervjuer inför NHL-slutspelet har Sedin varit noga med att påpeka att individuella priser är ett bevis på en bra säsong, men att det är utmärkelser som inte betyder någonting om Vancouver inte vinner finalen.

Tyvärr är det just den känslan som han kommer att tvingas möta efter semifinalserien mot San Jose.

Oavsett om det blir fyra, fem, sex eller sju matcher – Vancouver vinner inte mot Niclas Wallins och Douglas Murrays San Jose.

Eastern Conference:

Boston mot Tampa Bay

Om Boston: Tätt bakåt och bra framåt. Dessutom en målvakt av högsta klass i Tim Thomas. Frågan är hur mycket laget påverkas av att målskytten Patrice Bergeron saknas på grund av hjärnskakning.

Har slagit ut Montreal och Philadelphia.

Om Tampa Bay: Slutspelets absolut bästa lagspel. Offensiven är bred och imponerande med flera producerande kedjor. Defensiven bjuder sällan på fria ytor eller klara målchanser. Spelar smart och enkelt.

Har slagit ut Pittsburgh och Washington.

Svenskar: Mattias Öhlund och Victor Hedman i Tampa Bay.

Slutresultat: 4–3 till Tampa Bay.

Motivering: Tampa Bays lugn bli avgörande. Laget väntar ut Boston och vinner serien tack vare effektiva spelvändningar. Kanske även något grismål.

En bonus i serien blir den sevärda duellen mellan målvakterna Tim Thomas och Dwayne Roloson.

Western Conference:

Vancouver mot San Jose

Om Vancouver: Grundseriens målgladaste gäng har blivit ett av slutspelets sämsta lag på att göra mål.

I stället har Vancouver vunnit sina matcher med hjälp av ett järnförsvar där Alexander Edler, Kevin Bieksa och Dan Hamhuis haft stora roller framför målvakten Roberto Luongo.

Har slagit ut Chicago och Nashville.

Om San Jose: Lite skakigt mot Detroit, men San Jose imponerar ändå med bredd, lugn och enkelhet – både offensivt och defensivt. Dessutom är lagkaptenen Joe Thornton och målvakten Antti Niemi i magisk slutspelsform.

Har slagit ut Los Angeles och Detroit.

Svenskar: Eddie Läck, Alexander Edler, Mikael Samuelsson, Daniel och Henrik Sedin i Vancouver. Niclas Wallin och Douglas Murray i San Jose.

Slutresultat: 4-2 till San Jose.

Motivering: Niemi och Thornton blir den stora skillnaden mellan lagen.

***

Derek Boogaard.

***

Därmed blir det San Jose mot Tampa Bay i årets Stanley Cup-finalen.

Så slutar Stanley Cup, del 2

Trodde att Buffalo skulle klara av Philadelphia – men fick fel.

Trodde att Anaheim skulle klara av Nashville – men fick fel.

Trots att mina ”jokrar” – något man alltid måste ha – försvann, är jag ändå ganska nöjd med mitt resultat, sex rätt av åtta möjliga, när det gäller tipset av den första omgången av Stanley Cup-slutspelet.

Men det är med kvartsfinalerna som det riktigt svåra börjar.

Eastern Conference:

* Washington mot Tampa Bay.

Om Washington: Vann klart mot New York Rangers men imponerande inte. Spelet är dock betydligt bättre än tidigare år och alla spelare verkar ha köpt tränaren Bruce Boudreaus nya defensiva spelplan. Är dock osäker på om målvakten Michal Neuvirth verkligen håller i längden.

Om Tampa Bay: Bra målvakt i Dwayne Roloson. Bäst i powerplay av alla lag som är kvar. Är dessutom otroligt tajt och bjuder inte motståndarna på särskilt mycket. Offensiven är rak och enkel, men effektiv. Svårspelat.

Svenskar: Nicklas Bäckström och Marcus Johansson i Washington. Mattias Öhlund och Victor Hedman i Tampa Bay.

Slutresultat: 4-3 till Washington.

Motivering: Lagarbete före individuell stjärnglans. Det är vad nya Washington handlar om och det leder till seger i mötet med Tampa Bay.

* Philadelphia mot Boston.

Om Philadelphia: Sergej Bobrovskji? Brian Boucher? Michael Leighton? Tränaren Peter Laviolette har använt alla målvakter i slutspelsserien mot Buffalo. Om det blir fortsatt spel även efter kvartsfinalen beror mycket på målvakternas prestation. Stärkt av Chris Prongers comeback.

Om Boston: Trögstartat och aningen svajigt defensivt. Får tränaren Claude Julien igång lagets powerplay med Zdeno Chara och Tomas Kaberle på point, då blir Bonston farligt.

Svenskar: -

Slutresultat: 4-2 till Boston.

Motivering: Tim Thomas, Zdeno Chara, Tomas Kaberle. Det räcker så.

Western Conference

* Vancouver mot Nashville.

Om Vancouver: Slutspelsfrossa? Ja, något var det i alla fall som spökade när Chicago lyckades få till en sjunde och avgörande match i åttondelsfinalen. Nu är det dags för Roberto Luongo att visa att han är en slutspelsmålvakt och värd det långa och dyra kontraktet.

Om Nashville: Defensivt, defensivt, defensivt. Det är det primära i tränaren Barry Trotz lag. Men Nashville är mer än så. Efter den första omgången är laget ett av de mest målgladaste lagen som är kvar i Stanley Cup-slutspelet.

Svenskar: Daniel och Henrik Sedin, Mikael Samuelsson och Alexander Edler i Vancouver. Anders Lindbäck och Patric Hörnqvist i Nashville.

Slutresultat: 4-2 till Vancouver.

Motivering: Daniel och Henrik Sedin kommer att vakna till liv på riktigt och stå för likadan offensiv som i grundserien. Inte ens Trotz defensiva Nashville kan stoppa det.

* San Jose mot Detroit.

Om San Jose: Tre övertidssegrar och en imponerande upphämtning från 0_4 till seger mot Los Angeles. San Jose har blivit ett slutspelslag som många experter aldrig trodde att de skulle bli. Finns dock två stora svagheter: Målvakten Antti Niemi har varit otroligt svajig i inledningen av slutspelet och laget har i vissa stunder spelat slarvigt.

Om Detroit: Imponerade och körde över Phoenix i fyra raka. Nu är dessutom Henrik Zetterberg tillbaka och ger laget ännu mer spets – om de nu behöver det. Detroit har fyra kedjor av högsta offensiv kvalitet. Men precis som San Jose har Detroit problem med en svajig målvakt i Jimmy Howard.

Svenskar: Douglas Murray och Niclas Wallin i San Jose. Nicklas Lidström, Niklas Kronwall, Jonathan Ericsson, Johan Franzén, Tomas Holmström, Henrik Zetterberg i Detroit.

Slutresultat: 4-3 till San Jose.

Motivering: Målvaktskampen mellan Antti Niemi/Antero Niittymäki och Jimmy Howard/Joey MacDonald säger att det lutar åt en seger för San Jose. Särskilt med tanke på en bättre andremålvakt.

Ingen Vezina för Lundqvist

Calgary, Alberta, Kanada.

24-25 juni, 2000.

Sjunde rundan.

Först 204 spelare.

Sedan valde New York Rangers Frölundas målvakt Henrik Lundqvist.

NHL-debut 2005/06.

Petade Kevin Weekes.

”King Henrik”.

OS-guld 2006.

Nytt kontrakt 2008.

Utslaget av Washington i första slutspelsomgången 2009.

Förlust mot Slovakien i OS 2010.

Efter 36 vinster, elva nollor, 92,3 i räddningsprocent tog Henrik Lundqvist New York Rangers till Stanley Cup-slutspel.

Där är han i dag.

Tänk om målvakten hade fått en annan väg in i NHL.

Tänk om målvakten hade draftat av ett annat lag.

Hur många Stanley Cup-ringar skulle Henrik Lundqvist i så fall ha i dag?

Det är en svår – en omöjlig – fråga att svara på, men det är vad jag har funderat på efter att ha sett samtliga fyra matcher av slutspelsserien mot Washington.

Som ni säkert har koll på ligger New York Rangers under med 1-3 i matcher och är en förlust ifrån att avsluta säsongen på samma sätt som för två år sedan – med förlust mot Washington.

Lundqvist har varit strålande i alla matcher.

Det är spelet framför honom som inte har fungerat.

Tänk om Henrik Lundqvist hade fått spela i ett av ligans bästa defensiva lag.

Tänk om lagen ställts mot Nicklas Lidström, Niklas Kronwall, Brian Rafalski i Detroit innan de kom fram till Lundqvist.

Tänk om lagen ställts mot Duncan Keith, Niklas Hjalmarsson, Brian Campbell i Chicago innan de kom fram till Lundqvist.

Tänk om lagen ställts mot Douglas Murray, Dan Boyle, Marc-Edouard Vlasic i San Jose innan de kom fram till Lundqvist.

Det hade varit en mardröm för alla NHL-lag.

Det hade varit en dröm för Henrik Lundqvist.

***

Det är jäkligt märkligt att NHL-klubbarnas general managers väljer Roberto Luongo, Pekka Rinne och Tim Thomas framför Henrik Lundqvist i nomineringen till Vezina Trophy.