K-spaning på Gotland 10

Skrivet av Mats Areskoug 17:06, 25 mars 2013 i kategori Gotland, Hela hus, Moderna tiden

Film är bäst på bio och allra bäst var de barnförbjudna filmerna man lyckades få se före 15-årsdagen. Favoritbiograf var Hansa, där vaktmästaren aldrig brydde sig om besökarens ålder. (Enda gången jag behövde tjata lite var när ”Hajen” visades.) Tillsammans med kompisarna fick jag se både det ena och det andra på den vita duken.

Av min barndoms fem biografer i Visby finns bara två kvar. På Roxy kan man ana en del av den gamla inredningen. Teaterbion, är helt ombyggd till en mindre filmstad. Hansa, Royal och Röda kvarn är alla hotell, tror jag. Det sista i ”fransk bordellstil”.

För att få lite K-känsla under biografbesöket får du ta dig utanför ringmuren. Till metropolerna Slite och Fårösund.

I Fårösund hittar du välbevarade biografen Roy, invigd den 13 oktober 1940. Foajén är i princip i originalskick med stilig biljettkassa och fantastiska taklampor.

Roy är nästan samtida med det tidigare regementet KA3, ett kortare stenkast bort, och de värnpliktiga bidrog säkert en hel del till biljettintäkterna. Regementet lades ned vid millennieskiftet och Roy försvann in i en törnrosasömn.

– När vi köpte huset 2002 var biografen en lagerlokal med skivor för fönstren, berättar Bengt Nilsson, som äger och driver Roy tillsammans med sin fru Deisy.

Gotland har alltid varit inspelningsplats för film och på senare år har många av dessa haft världspremiär på Roy i Fårösund. Foajéns väggar pryds med affischer signerade av mer eller mindre kända skådespelare. Även under Bergmanveckan har Roy en roll.

Men det skulle kanske ha varit Royal.

– När man skulle beställa en neonskylt till den nya biografen visade det sig att det blev lite för dyrt med fem bokstäver, så namnet kortades helt enkelt, förklarar Bengt Nilsson, men antyder att historien kanske inte är helt sann.

Den 21 juni 1954 var en stor dag i köpingen Slites historia. Då invigdes medborgarhuset Slitegården med Sliteteatern. Sextio år senare ser det mesta ut som då, speciellt salongen andas 50-tal.

Sliteteatern – handkolorerat vykort från Slite Leksaks- & Pappershandel

– Vi har bytt ut några av stolsraderna, men i övrigt är allt original, berättar Lena Björk, ordförande i ideella Slite biografförening som driver verksamheten.

Stolar i alla ära, men salongens exklusivaste detalj är ändå raden med hångelsoffor längst bak. Ingen risk att armen kommer i kläm!

Maskineriet i Sliteteatern, eller Slite bio, är dock av det modernaste slaget. Precis som i Fårösund har man investerat i den numer nödvändiga digitala utrustningen.

– Förutom film spelas det en hel del teater här. Dessutom direktsänder vi operor och konserter från världens stora scener, säger Lena Björk.

Men redan den 19 oktober 1958 kom den stora världen, i form av Josephine Baker, på besök till Slite och teatern. (Mina blivande föräldrar var på plats.) Gotlands Allehandas skribent Bertil Torekull gillade vad han såg och rapporterade bland annat:

”Hon tunnsnackade med publiken, lindade den runt fingrarna, gick ner i bänkarna och sprutade parfym på parkettens damer och strök med vemodig värme en äkta gotländsk flint.”

Fakta/läs mer
Föreningen Landsortsbio på Gotland.
”Fårösund får fin biograf”, Gotlands Allehanda den 15 oktober 1940.
Bertil Torekull: ”Trött och frysande Baker gjorde succé”, Gotlands Allehanda den 20 oktober 1958.
Inger Hammar: ”Landsortens salonger möter sin nya publik”, Gotlands Allehanda den 20 februari 2010.

K-spaning på Gotland 9

Skrivet av Mats Areskoug 14:49, 7 februari 2013 i kategori Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår

Dags för andra delen i gotländska bensinmackar man minns. Kanske har jag själv tankat på något av ställena. Dock inte oljeblandat. Min mopedålder, för 36 år sedan, varade bara några månader eftersom jag på ett mycket sorgligt sätt vanskötte den Puch Dakota jag fått av mina föräldrar. (Man ska inte hyra ut moppen till sina kamrater bara för att man vill ha pengar till mellanöl.)

Oavsett detta kommer här tre nya gamla mackar där pumpen står kvar. (De första tre mackarna hittar du här.) Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är originalpumpen som står kvar, men det spelar kanske inte så stor roll. Cisternerna under jord är tömda och min moppe är sedan länge död och begraven.

Mack 1 hittar du vid den södra infarten till Bro, strax norr om Visby. Enligt Pentacons bildspel (se nedan) upphörde bensinförsäljningen 1991.

Mack 2 hittar du i Bander i Mästerby. Här kan man misstänka att det inte är originaluppställningen.

Mack 3 hittar du vid en korsväg i Stenkumla, strax söder om Visby. Den låg vid ”bakvägen” till Tofta strand, en väg som man, enligt en av mina ungdomskamrater, tog när man hade druckit just en mellanöl.

Resan fortsätter! Mejla när du kör förbi en gammal mack med pump på Gotland.

Läs mer:
Göran Willis: ”K-spaning från ovan”, Trafiknostalgiska förlaget, 2010.
”Mackar med nytt innehåll” i Riksettan nr 1/2011.
Konsultfirman Pentacons bildspel med gamla gotländska mackar.

K-spaning på Gotland 8

Skrivet av Mats Areskoug 17:24, 12 december 2012 i kategori Gotland, Hela hus, Moderna tiden, Sport

Mina tidiga minnen från Solbergabadet i Visby är nästan alla traumatiska. Jag lärde mig simma sent och besöken i bassängen med skolan var mest kallt vatten, klor i näsan, barska baderskor och ännu barskare badmästare. Dessutom blev man alltid förkyld är man gick tillbaka till skolan med blött hår.

Oavsett detta är Solbergabadet en raritet bland Visbys byggnader. Gotland bjuder inte på många hus i tidsenlig 1960-talsarkitektur. Därför är det mycket märkligt att arkitekten Göran Dahlstrands skapelse inte åtnjuter någon som helst skydd. Ett, tu, tre har kommunen fått ordning på ekonomin och byggt ett nytt badhus. Då lär denna klenod rivas och ersättas med butiker och/eller bostadsrätter.

Annat var det vid invigningen den 9 april 1961. Det var ett stort ögonblick i stadens historia när man efter många års arbete kunde inviga sin nya simhall.

Riksdagsmannen Georg Pettersson (S), som varit den som drivit frågan om ny simhall, sade i sitt tal: ”Vi hoppas att anläggningen skall bli trivsam och vara till glädje för befolkningen på Gotland, och för dem som gästar vår ö.”

Gotlands Allehanda rapporterade att ”den vackra anläggningen fick många lovord av alla de talare som avlöste varandra…”

Även Gotlands Folkblads reporter slogs av hur vacker simhallen var: ”Interiören är rent av fascinerande. Arkitekten Göran Dahlstrand har på ett utomordentligt sätt löst sin uppgift. Snedställningen av taket skapar rymd, den öppna glasade väggen mot norr ger en intensiv känsla av uterum. Luft ljus och rymd, man har aldrig en förnimmelse av att befinna sig inomhus…”

Det mesta är sig likt i dag. Solterrassen är öppen på sommaren och det går utmärkt att hoppa från femmetersavsatsen, något som jag aldrig vågat. I entrén sitter reliefen ”Hajdödaren” av Stig Blomberg kvar. Den skänktes av Simfrämjandet till invigningen. I övrigt var det konstnären Björn Evensen som stod för utsmyckningen. Hans ”Sol” finns kvar inne i simhallen, men den stora reliefen ”Skatten under vatten” flyttades från entrén till Solbergaskolans matsal vid den senaste renoveringen för drygt tio år sedan.

Efter simskola som tioåring släppte det och jag flöt. De tidiga minnen från Solbergabadet hade dock etsat sig fast och jag föredrog den numer stympade utomhusbassängen vid Snäckgärdsbaden. Trots detta hoppas jag innerligen att Solbergabadet får vara kvar.

(Ja, jag vet att badhuset de senaste trettio åren fått kritik för att vara både slitet och omodernt. Men måste alla bad vara äventyrsbad?)

Fakta/läs mer
Gotlands Allehanda den 10 april 1961: ”Pampig invigningsdag för nya badet”
Gotlands Folkblad den 10 april 1961: ”Fullt hus när simhallen invigdes”

Ett veck på ringmuren

Skrivet av Mats Areskoug 14:52, 15 november 2012 i kategori Forn- och medeltiden, Gotland

Ringmuren runt Visby består inte enbart av tinnar och torn. För den som gillar medeltida befästningsverk bjuder muren på många intressanta detaljer, som till exempel ett knä. Och vi vet inte varför allt ser ut som det gör.

Förenklat kan man säga att ringmuren byggdes i två varv, båda medsols, med start i början av 1200-talet. Den moderniserades allt efter hand. I början räckte det med en ”enkel” mur, men när vapen och krigsteknik utvecklades växte behovet av att kunna skjuta längs med muren för att få stopp på dem som ville inta Visby.

Dalmanstornet med knäet till vänster.

I muren mot landet i öster reser sig Dalmanstornet, namngivet efter vice landshövdingen Lars Reinhold Dalman som lät bygga om tornet till spannmålsmagasin nödåret 1784. Det ursprungliga tornet uppfördes mellan de båda etapperna av murbygget.

Själva knäet.

Omkring 20 meter söder om Dalmanstornet finns ett vinkelrätt knä på ringmuren. Helt ologiskt, som det ser ut i dag. (Visste man inte bättre skulle man kunna tro att muren byggts från två håll och att det blev fel vid mötet.) Den ursprungliga muren på platsen var dock högre och kraftigare än på andra ställen. Sannolikt byggdes vinkeln för att kunna försvara porten som fanns där Dalmanstornet nu står. Men varför fanns det en port just där? Hade den något att göra med tyskarnas kyrka Sankta Maria strax innanför? Men det ledde ju ingen väg till porten…

Fakta/läs mer
Eckhoff & Janse: ”Visby stadsmur – del 1″, Wahlström & Widstrand, 1936.
Waldemar Falck: ”Visby stadsmur. En kulturhistorisk vandring”, Riksantikvarieämbetet, 1994.

Läs om ringmurens enda konstnärliga utsmyckning här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Åhus här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Kalmar här.
Läs om den medeltida stadsmuren i Stockholm här.

K-spaning på Gotland 7

Skrivet av Mats Areskoug 14:52, 11 oktober 2012 i kategori Gotland, Moderna tiden, Vägar och spår

Klassisk K-spaning bygger mycket på turismens och bilismens framväxt. Vägar har fått nya och rakare sträckningar. Kvar står stängda motell och övergivna bensinmackar. Ibland har hela samhällen somnat in.

På Gotland ser det lite annorlunda ut. Inga större omläggningar av vägar och inga storskaliga motellanläggningar. Vi får hålla till godo med det lilla – några övergivna bensinmackar. I helgen som gick hittade jag, med hjälp av mina vänner, tre stycken med bevarade pumpar.

Gammal mack i Gammelgarn och Alskog.

Som bonus trafikmärket ”hastighetsbegränsning upphör” från innan högertrafikomläggningen för 45 år sedan.

Gammal mack i Levide, samt antikt vägmärke i Ygne.

Hör av er om ni hittar fler övergivna mackar med bevarade pumpar på Gotland!

Läs mer
Konsultfirman Pentacons bildspel med gamla gotländska mackar.
Jerkasmarknad: Gamla trafikmärken.

Skvalradio av högsta klass i P1

Skrivet av Mats Areskoug 14:35, 31 augusti 2012 i kategori Gotland, Moderna tiden

Vaknar du mitt i natten och är kissnödig ska du inte slå på Sveriges Radio P1. Då är det bara att gå upp och på toaletten. Annars blir det blött i sängen!

Längst bort på stranden, under Högklint, ligger fiskeläget Buske.

Ungefär en halvmil söder om Visby ligger det lilla fiskeläget Buske. Några bodar försöker förtvivlat hålla sig kvar i strandbrinken medan havet långsamt gräver bort grus och lera.

Själva skvalpet.

För oss som inte äger någon bod är vågornas spel mot stenstranden som vilsam musik. Livets rytm – en repetition med oändlig variation. När sändningarna i P1 avslutas någon gång efter midnatt tar vågorna från Buske över radiovågorna. Inspelade av Björn Carlsson på Radio Gotland. Din vän i natten!

Fakta/läs mer
sverigesradio.se: ”Vågskvalpet nu nedladdningsbart!”.
Ingvar Ronström: ”En gammal strand, ett gammalt fiskeläge”, 2004.

Ensam sjökapten under gravsten

Skrivet av Mats Areskoug 14:36, 6 juli 2012 i kategori Forn- och medeltiden, Gotland

Allt är borta, hela fiskeläget. Inte en bod finns kvar. Kvar på det gotländska alvaret ligger bara en ståtlig medeltida gravhäll. Enligt traditionen ska en sjökapten vila i den magra jorden under stenen. Eller så har gravhällen ursprungligen legat i något kyrkogolv, men bytts ut och återanvänts i fiskeläget. (Karta till gravhällen.)

Graven på alvaret.

När du tror att du kommit till Gotlands sydligaste udde vid Hoburgsgubben fortsätter du ytterligare söderut. På udden Rivet fanns redan på medeltiden ett betydande fiskeläge, något som gravhällen kanske vittnar om. För tvåhundra år sedan fanns här inte mindre än 22 fiskebodar. I dag är all borta, delvis på grund av militärens intresse för området.

Hoburgens fyr söderifrån.

När du sett dig mätt på gravhällen är det bara att fortsätta längst ut på udden. Kanske dyker det upp någon nyfiken säl. Vackert är det i alla fall.

Nu tar Osevärdheter sommarlov i några veckor. Nya spännande obetydligheter i augusti. Trevlig sommar!

Fakta/läs mer
Dan Carlsson: ”Medeltidens dolda landskap. Att spåra fiskelägen i Sundre” i ”Gotländskt arkiv 2008”, Länsmuseet på Gotland, 2008.
Sajten ArkeoDok: ”Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid–medeltid”

K-spaning på Gotland 6

Skrivet av Mats Areskoug 14:49, 26 april 2012 i kategori Gotland, Hela hus, Moderna tiden

Nej, Hermann Göring landade nog aldrig på flygplatsen i Visby. När den invigdes 1942 hade den nazistiska tyska flygvapenchefen fullt upp på annat håll och när kriget var över hade han flugit färdigt.

Den reguljära flygtrafiken till och från Gotland är dock äldre än 70 år. Under några år i mitten av 1920-talet mellanlandade Deutsche Aero Loyd på badviken i Slite på sina flygningar mellan Lindarängen i Stockholm och Berlin. Då ska Göring ha suttit bakom spakarna.

Vykort från omkring 1950.

År 1933 återupptogs flygtrafiken mellan Gotland och Stockholm – nu från Tingstäde träsk. Den 27 januari 1942 tog den nya flygplatsen i Visby över trafiken. (Flygplatsen hade egen hållplats på järnvägen norrut från Visby.)

Vykort från Pressbyrån.

Enligt en antikvarisk dokumentation utförd av Gotlands länsmuseum för tio år sedan är miljön runt den gamla stationsbyggnaden, i den södra delen av flygfältet, unik för Sverige. De flesta andra flygplatser har byggts om till oigenkännlighet. I Visby finns stationsbyggnad, hangar och uppställningsplattan i betong kvar. (Landade gjorde man på gräs.)

År 1956 byggdes en ny landningsbana med permanent beläggning och två år senare flyttade verksamheten till en ny stationsbyggnad på en annan plats.

Flygstationen sommaren 2011, med betongplatta och allt.

Den gamla blev kvar. Här har bland annat tillverkats symaskiner, spelats golf och drivits restaurang. Under några år fanns här ett mindre flygmuseum. Miljön var på väg att byggnadsminnesmärkas för några år sedan, men av olika orsaker blev det aldrig av. Numer är inte mycket som återstår av inredningen i flygpaviljongen och hela miljön hotas av omdragning av den passerande vägen.

FOTNOT: Kanske var det inte symaskiner som tillverkades, utan korsetter. Utredningen går vidare…

Fakta/läs mer
Bengt G Söderberg (red): ”Från fars och min tid. En bokfilm om Gotland 1915-1970″, Gotlandskonst, 1972.
Ulf Glimfalk: ”Värt att byggnadsminnesförklaras” i Gotlands Allehanda den 12 mars 2003.
Swedavias sajt om Visby flygplats.

En förlisning med lyckligt slut

Skrivet av Mats Areskoug 15:32, 20 januari 2012 i kategori Gotland, Moderna tiden

På en stenig strand på norra Fårö står resterna av ”Fortuna”, ett västtyskt fraktfartyg. För drygt fyrtio år sedan spolades hon upp på pallkanten under en höststorm. Nu tar havet fartyget tillbaka – bit efter bit.

Förlisningar är alltid spektakulära och ofta tragiska. Förra helgens katastrof i Italien med kryssningsfartyget ”Costa Concordia” är ett tydligt exempel. Lika dramatiskt, men i mindre skala, var det vid Norsholmen natten mellan den 27 och 28 oktober 1969. Kaptenen skulle söka lä i Ekeviken, men tog fel på fyren.

Vraket av ”Fortuna” för drygt 15 år sedan.

”Vi var på resa från Antwerpen till Örnsköldsvik med 315 ton kaustiksoda i fat och säckar då vi råkade ut för hårt väder. Det blåste c:a 10 beaufort (drygt 25 m/sek). Vid 2-tiden natten till tisdagen gick vi hårt på grund och då läget var mycket utsatt – sjön slog över förskeppet – sände vi upp nödraketer för att kalla på hjälp”, berättade befälhavaren, kapten Dieter Baschin, för Gotlands Allehanda.

De fem ombord var beredda att gå livbåten då flygvapnets helikopter från Visby nådde fram till haveristen strax före klockan sex på morgonen. Besättningen vinschades upp från akterdäck och flögs till Visby. På polisstationen i mottogs den med kaffe och bullar.

Gamla ”Fortuna”, byggd 1917, blev kvar på Fårös nordligaste udde. Undan för undan bröts hon sönder och ned av havet. När jag senast besökte platsen, för ungefär 15 år sedan, fanns för- och akterskeppet kvar. Nu lär bara förskeppet finns kvar ovanför vattnet. Övriga rester av vraket ligger i djupet nedanför pallkanten.

Resterna av sorteringsverket.

Så du får skynda dig om du ska hinna se något av ”Fortuna”. Skulle hon gått till botten helt, så är ändå inte promenaden ut på halvön bortkastad. Tvärtom! Här finns resterna av kalkbrytning, med egen järnväg, sorteringsverk och utskeppningshamn. Verksamheten pågick dock bara några få år på 1910-talet. Här finns gravområden från såväl forn- som medeltid. Här finns rara växter. Norsholmen är dessutom fågelskyddsområde och 15 mars–15 juli får man bara gå på markerade vägar.

Fakta/läs mer
Gotlands Allehanda den 29 oktober 1969: ”Helikopter räddade fem på haverist”.
”Industrilok på Öland & Gotland”, SJK Småbaneavdelning, 1983.
Sajten tugboatlars.se.

K-spaning på Gotland 5

Skrivet av Mats Areskoug 14:59, 13 januari 2012 i kategori Gotland, Hela hus, Moderna tiden

Tofta strand, två mil söder om Visby. Sedan havsbad blev på modet en av Sveriges absolut hetaste stränder. Extra hett blev Tofta sommaren 1965 då den nya strandrestaurangen invigdes. Tidningen Gotlands Allehanda var på plats vid spärrölen (taklagsfesten) i april:

”Man kan nu skönja konturerna på byggnaden – en skapelse i betog och glas, men som trots detta nog kommer att smälta väl in i naturen och de kringliggande sanddynerna. Detta tack vare den ringa höjden och den närliggande tallskogen.”

Strandrestaurangen på 1970-talet. Vykort från Gotlandskonst AB.

Mitt tidigaste minne av restaurangen är bowlinghallen med tre banor i undervåningen – Gotlands första. Efter avslutat bad på stranden brukade man få följa med pappa in i hallen titta en liten stund på de spelande. Den nya sporten blev så populär på ön att banorna 1973 flyttades till en större hall i närheten av hamnen i Visby.

Notera skylten ”BOWLING” på undervåningen. Vykort från Einar Enegren AB, Mjölby.

Restaurangen lever dock vidare, även om den stått tom några säsonger sedan 1973. Tofta strand lockar stor mängder badande och dessa behöver ju någon stans att äta och släcka törsten. Afterbeach är ett nöje som inte kan överskattas.

Restaurangen julen 2011.

Byggnaden smälter fint in mellan dyner och tallskog, precis som GA förutspådde 1965, trots att bland annat en bassäng tillkommit. En bowlingkägla finns kvar. Den sitter som handtag på dörren till den gamla bowlinghallen.

En kägla står kvar!

Fakta/läs mer
Bengt G Söderberg (red): ”Från fars och min tid. En bokfilm om Gotland 1915-1970″, Gotlandskonst AB, 1972.
”Idrottshistoriska platser på Gotland”, Gotlands idrottsförbund, 2004.

10 tidigare inlägg