wtf?

Skrivet av Axel Björklund 09:37, 18 september 2008 i kategori Övrigt

Det blev inte av igår, det här blogginlägget. Jag var alldeles för arg och dessutom skulle jag till frissan. Och jag tänkte att så här agiterad ska jag nog inte vara när jag skriver, det blir aldrig bra. Och jag tänkte att det kanske får räcka med en Axel-lackar-på-ignorant-journalist-som-heter-Björk-i-efternamn-och-skriver-om-hiphop-debatt här i bloggen per halvår. Men så pratade jag med några vänner, varav en själv gav sig in i debatten, och nu känner jag att jag också måste ta bladet från, eh, bloggen.

Det handlar alltså om musikjournalisten Annah Björks krönika i Stockholm City i går. Där hon skyller hiphopmusiken för en artists påstådda inblandning i en våldtäkt och en annan artists eventuella hustrumisshandel.

En sak är klar: våldtäkt och hustrumisshandel är inga trevliga fritidssysselsättningar. Självklart är det brott som de skyldiga ska straffas för. Vilka de skyldiga än må vara, och vilken musikgenre det kan handla om. Hiphopare, såklart. Operatenorer, förstås.

Men att hiphopens ”sneda ideal” skulle vara roten till det onda, det tar oss rakt tillbaka till videovåld, Tipper Gore, Tupac-förhöret 1992, toppat med en nypa av hederlig gammal rasism. Och ärligt talat, jag trodde att vi var förbi det. Jag trodde att vi inte skyllde på opera, när en tenor våldtar. Inte på rock, när Pete Doherty knarkar. Inte på mode, när Kate Moss följer hans exempel. Inte på musikjournalistik, när en person som till större del är kollega med Annah Björk än med ”artist nummer ett”, misstänks för hustrumisshandel. Och inte på hiphop, när en rappare avskrivs från en utredning där en person i hans närhet anmälts för våldtäkt.

Kom igen. Det är människorna som felar. Inte musiken. Det är människorna som ska beskyllas, hjälpas och/eller straffas. Inte musiken.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Olle! Jag har diskuterat det hundratals gånger. Jag hade till och med en hiphoptidning som diskuterade detta hela tiden. Problemet är att så fort en slängig krönikör ska ge sig in i ämnet blir det så pinsamt låg nivå att det inte finns några möjligheter kvar för samtal.

Men diskutera det då! Det är ju det som inte görs. För en nyanserad debatt om vilka diskurser som upprätthålls och skapas i sub-kulturernas bakvatten. Och vad de kan leda till. Och ta gärna upp hur macho-kulturer skapas och upprätthålls. Och vad macho-kulturer i sin tur har för betydlese för jämställdhet och kvinnofrid. Om du måste tvaga dig själv efter att ha lyssnat är ju det en diskussion i sig. Varför känner du så?

Man kan beskylla Ultima Thule för mycket (däribland kanske Annah Björks krönika (Obs! Skoj!)), men aldrig har man väl sagt att det är deras fel att folk begått brott? De här gamla teorierna om att artister spelat in dolda budskap som fått tonåringar att slakta varandra, är det dit vi vill? Jag har lyssnat på hiphop i 15 år, drygt. Varje dag har jag som feministisk ung man brottats med problematiken i många av texterna. Jag har tvagat mig efter att ha haft ”Crossing the border” med Philly’s most wanted på repeat för länge. Självklart bör och ska man diskutera vad en machokultur som (gangster-)rap gör med dess lyssnare och utövare. Men en sådan diskussion måste hållas oerhört nyanserad och inte ta avstamp i en friad och en icke-hiphop-artist. Annah Björk har foulat ut sig ur debatten.

Men Axel, hur var det nu med Ulthima Thule (stavas hur?) och rasistiska band som proklamerar sin avsky för allt som inte är vitt och manligt. Är det också ok? Hip Hopen basunerar ut en mängd tvivelaktiga budskap om kvinnor, män och våld. Är det då lika ok att gilla säg: neonazi musik? Om man hävdar att musik inte är bärare av vissa kulturella och sociala diskurser så är det väl ok att sjunga om vad som helst? Jag tror inte på ditt resonemang, det saknar konsekvens.

Självklart är det fel, korkat och på alla sätt och vis uppåt väggarna att beskylla hiphop och dess musikaliska uttryck för vare sig det ena eller det andra. Men det är samtidigt onekligen så att det finns en väldigt tråkig kvinnosyn/människosyn inom vissa delar av den kultur som omger musiken.

1 2 3 4  
Senare inlägg Tidigare inlägg