Det finns smultronställen man vill hålla för sig själv, som får sin charm av att inte så många hittar dit, av att man slipper ha en plan b eftersom det alltid finns plats.

Men i dag känner jag mig generös så jag måste fråga: Känner ni till Aguéli (uttalas Agééli, har jag precis fått lära mig)? Kafé, galleri och boklåda i en trapp på väg från Mariatorget upp på Mariaberget?

Om inte, testa. Deras soppor är nämligen fabulous. Morotsoppan en klassiker på mitt frilanskontor, tomatsoppan får man en särskilt smaskig fårost till och senaste tillskottet, gulaschen, har det där mustiga måstet i ungerska köket (och jag borde veta, uppväxt på gulasch som jag är), trots att den är tillagad med kyckling. 75 spänn för en sopplunch är i högsta laget, kan tyckas, och det med all rätt, men mastiga är sopporna också, då det är det värt. Och gillar man inte bryggkaffe håller det på att byggas ett nytt mindre kulturtantmysig mer snajdigt (som det verkar i af) tvärsöver trappan. Ah, trappan… Denna lilla livliga plätt där Aguéli ställt små runda kafébord och där solen, om och när den finns, alltid skiner som starkast och man har utsikt över en strimma av kommersen på Hornsgatan och Mariatorget.

Mm, blir Aguéli-sugen bara av att tänka på detta. Borde förstås ta en soppbild så ni förstår men har ingen kamera här… äh, använd fantasin! Eller bättre: gå smaka. Men sprid det inte till för många.