Hanna: ”En man är alltid värd mer än jag”

Att inte världens alla män ligger med varandra är för mig ett stort mysterium. Ni älskar ju varandra! Ni är det bästa ni vet! Brödraskap framför allt annat. Det visste antikens greker också, kvinnor var ett nödvändigt ont för förökningen. Frögurkor var de, men den rena och ärliga kärleken var den mellan två män. Kärleken som existerar utan något krav på förökning. Det här behöver jag väl inte berätta för er. Det här vet ni säkert redan. Mina män vet det i alla fall.

Fredrik, min allra närmaste man som numera bor i mitt vardagsrum, har en hel del manliga vänner som kräver hans uppmärksamhet med jämna mellanrum. Någon gång när de ringde och tjatade så kunde inte Fredrik, vi hade planer, jag minns inte vad vi skulle göra men vi skulle göra det oavsett Fredriks manliga vänners påtryckningar, vilket Fredrik förklarade för dem.

”Bros before hoes”, sa de. Vet du la! Du kan ju inte välja en tjej framför oss. Så gör man inte. Det vet du. Bros before hoes, Fredrik. Brorsor före horor. Jag är en hora.

Vilket jävla uttryck. Jag hade aldrig hört det förut, vilket inte betyder att jag inte förstår det helt och fullt. Det känns helt självklart att det finns. Precis som att en ”bromance” (ett platoniskt men nära förhållande mellan två killar) är något vackert och okomplicerat, till skillnad från heterosexuella fängelseförhållanden med missförstånd och leda och millimeterrättvisa hushållslistor.

Och en annan vän. Han sitter i sin bil och berättar­ om gårdagen, då han bråkade med sin tjej. I dag är han spak, det var så nära att allt tog slut. Inte för att han inte älskar henne, säger han, utan för att det är så självklart att hans familj och hans vänner ska komma före allt. Före tjejer. Tjejer kommer och går, har han fått lära sig, men vänner består. Och familjen, den ifrågasätter man aldrig över huvud taget.

Jag sitter bredvid honom och undrar hur jag ska orka leva klart det här jävla skitlivet. Jag är en tjej. Jag är inte värd ett skit. Det spelar ingen roll om jag ligger med mannen, om jag bor ihop med honom och älskar honom till döds eller om jag är hans bästa vän, en annan mans sällskap är alltid värt mer än mitt. En man är alltid värd mer än jag.

Det handlar inte om att vänskap slår allt. Det är inte min och Fredriks vänskap som det är fel på, det är bara det att den inte kan mäta sig med vänskapen med hans manliga vänner. Sen kan ju inte män och kvinnor vara vänner på det sättet. Det vet ni ju också. För om det bara handlar om vänskap, varför väljer då mannen inte hellre en annan man?

Och den man som väljer den romantiska kärleken framför vänskap är en toffel. I alla fall om föremålet för den romantiska kärleken är en kvinna. Kvinnorna är andra klassens medborgare. Frögurkor, på sin höjd.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Haha! Mysterium att inte män ligger mer med varandra, ja! Men är det inte, med tanke på vad du just nämnt, en ännu präktigare gåta att inte kvinnor idkar samkväm lite mer militant? Det går inte att skylla på att det känns ”tomt”, när det nu både finns äkta gurkor och andra finurliga ting. Och frön går det alltid att ordna fram om det skulle behövas.

Är detta ironi har skribenten missförstått hela tanken med ironi. Är det allvar är hon en extremfeministisk stolle som förklätt sitt stridsrop till krönika. Jag vet inte vilket alternativ som är värst.

Ewa: Det finns inte ord för hur lite jag uppskattar din löjligt självrättfärdiga debattpersona. Att dra in en för debatten fullkomligt irrelevant statistik om kvinnomord (om jag minns rätt) understryker bara min poäng om så många kvinnors totala irrationalitet där den inte hör hemma i en intellektuell debatt. (Förlåt alla ni andra, som tänker klart). Sebastian: Oj! förlåt, 95 % var naturligtvis en överdrift. Och så storartat att du trädde fram med lans och skinande rustning till hela kvinnovärldens försvar när jag befläckade dem genom att kalla dem känslomässiga. För övrigt, vet du om PK-tåget stannar i min stad? Jag borde kanske hoppa på då, för då blir jag lika upplyst som du.

Det har förstås sagts förut, men Hanna och alla flickor som tycker som du: DU är själv ansvarig för vilket umgänge du väljer! Det finns män av alla möjliga sorter och varianter, med en uppsjö olika livsfilosofier och en oändlig mängd beteendemönster på sin repertoar. Om du likt kvinnan som är inne på sin femte eller sjätte hustrumisshandlare (och tyvärr finns det rätt gott om sådana exempel) utgår från att det beror på att det är den enda sortens man som finns, ja då gör du det väldigt lätt för dig. Du behöver ju då aldrig ställa dig frågan: gör jag något fel? Letar jag efter fel sorts killar? Letar jag kanske på fel ställen? Jag vet inte hur du går tillväga och hur ditt privatliv ser ut, men att ställa sig de frågorna istället för att reflexmässigt utgå ifrån att felet ligger någon annanstans, det är en modell som kan leda ganska långt…

Är det bara jag eller har kvinnor blivit jävligt gnälliga senaste 10åren..?

Fyfan vad bra du är! Jag älskar det mesta du säger och skriver, keep on. du lyser.

Vilket otroligt förvirrat och humoristiskt inlägg, sällan man ser så många halmdockor i ett inlägg.

Så jävla bra skrivet! Verkligen en aha-upplevelse. Du är drottning!

hej! du verkar smart, jag gillar dig!

Jag tror att ditt problem är att du umgås med fel kategori män. Det låter helt världsfrämmande för mig det där. Jag känner inte igen det alls. Ni journalister förmedlar en världsbild, för jag ser samma mönster hos många kvinnliga journalister, som grundar sig på eran lilla begränsade värld. Det är en viss kategori människor som rör sig i de där kretsarna. Det är oerhört förödande eftersom många som läser detta formar sin syn på män utifrån eran världsbild. Jag hoppas ni vaknar upp och börjar bli mer ansvarsfulla. Annars går detta samhälle käpprätt åt helvete. Om det inte redan har gjort det…