Idag utkom det sista numret av den ”lilla” På stan-tidningen. Från och med nästa fredag återfinns vi tillsammans med DN Kultur i den nya, gemensamma helgbilagan Kultur På stan.
Vi hoppades att den lilla guidetidningen skulle användas som motsvarigheterna i London eller New York, som man viker en gång, stoppar i innerfickan och tar med sig ut. Kanske vande sig folk snabbare än vi trott vid att använda mobilsajten och påstan.nu när de söker tips ute på stan.
Hur som helst är det med viss lättnad som vi överger detta mindre format. Läsarna har markerat att det inte är uppskattat. Annonsörer har ogillat att göra annonser i olika storlekar. På tryckeriet har man haft det kämpigt med bulliga tidningstravar och tidningsbuden har haft problem med att bilagan fallit ur.
Det är dags att växa till sig igen, tillbaka till tabloidformatet. Men på ett helt nytt sätt, och vi kommer att fortsätta vara den bästa guiden till Sveriges bästa stad. Nu på fredagar, veckans bästa dag.
.jpg)
På Stans svansföring är faktiskt lite som en DN-koncern i miniatyr: mallig med en självbild som inte motsvarar verkligheten, ineffektiv och överbemannad. När man fick stryka på foten för bostadsbilagan för några år sedan var det fortfarande: flaggan i top! När man tvingas in som ett annex i fredagsbilagan är det fortfarande flaggan i topp. Nu kommer Elin Sandströms menlösa matkritik ännu närmare Jens Linders dito och Wahlöfs nöjesspan får konkurrens av de övriga rastlösa 40 åringarna i Pastans-redaktion. Dags att kalla in arbetsrättsjuristerna? Den trista DN-läsningen kompenseras i och för sig något av Bagdad Bobandet i den externa kommunikationen. Shout outs, som mogna hip-hop män brukar säga när det är bra på riktigt! Berätta nu hur ni tänkte med Djuphammar. Han fick kicken för två veckor sedan och vi bjöds på thirty-five sweet goodbyes. Och nu en vecka senare är han fågel Fenix med en galet servil Fahrman-intervju. Är tanken att nya tidningen skall ligga mellan Resumé och Hänt Extra?
Kung Misär, 11:12, 22 oktober 2009. Anmäl Anmäl
Vad vore ett Påstan-farväl utan den obligatoriska sthlms-provinsiella mantra-liknelsen till ”världsstäder” som New York och London, som Sthlm, nej absolut på ingalunda sätt, kan ens jämföra sig med. Än mindre nå upp till tånaglarna på. Lycka till i er maskerat nedlagda form!
Bonniga Sthlmaren, 10:54, 22 oktober 2009. Anmäl Anmäl