”I krogmiljöer finns en råbarkad grabbighet, en lite skabrös dunka-i-ryggen kultur som påminner om den på kvällstidningar och huliganläktare. Det är ett slags våldsamt och adrenalinstint nattsudd som tenderar att attrahera manliga kalenderbitare. Inget fel i det.”
Jag citerar det där sista igen:
”INGET FEL I DET.”
Det är så outsägligt deprimerande. Björn af Kleen, som gjorde karriär på att smickra (företrädesvis manliga, de är ju oftast det) delar av kulturmediaetablissemanget. Dels genom att blogga om dem, dels genom att i nästa led presentera kanonmässigt korrekta analyser på deras sidor, är i dag aktuell med en bok. Den heter ”Jorden de ärvde” och handlar om svensk adel och deras jordägarprivilegier (den kommer med en blogg, inklusive en länklista där det går fem mansnamn på varje kvinnligt). Och så recenserar han då krogar i Metro. Citatet ovan är från dagens tidning, där det är Söderitalienaren La Vecchia Signora som har fått besök, och där ”Björn af Kleen belönar grabbigheten i maten och bemötandet med en femma” – och som då även får statuera exempel på arbetsplatser, offentliga sammankomster och samhället i stort.
”INGET FEL I DET.”
Jag är ledsen. Det är så mycket som är fel att jag inte vet var jag ska börja. Från inledningens raljanta hävisning till A.A. Gills [uppburen brittisk machokrönikör och matkritiker] helt vidriga dödsskjutning av en babian till analysen att machohak ändå är härliga, om man är rätt person. Man. Adel. Och så vidare.
”L” – tack för ditt inlägg! Jenny, jag gillar dig!
Rävens mamma, 22:33, 7 november 2009. Anmäl Anmäl
TACK JENNY du är bäst
Fanny, 13:32, 7 november 2009. Anmäl Anmäl
TACK
Maria G, 11:57, 7 november 2009. Anmäl Anmäl
Nä, för grabbighet är ju alltid fel, eller hur? Det enda som får passera är antingen en könlös medelväg eller helt kvinnligt.. Så oerhört trist att läsa dessa pk-kverulanter som har en beröringsskräck för sammanhang som inte innefattar dem själva.
micke, 11:18, 7 november 2009. Anmäl Anmäl
Ursäkta, nu blir jag alldeles matt av Johannas inlägg där det påpekas att Björns recension ska tolkas i ljuset av vad han skrivit tidigare. Hur många av Citys läsare har läst Björn i Malmö? Jag gillar mycket av det Björn har skrivit men ironi bör brukas i de sammanhang där det förstås av merparten av läsarna eller inte alls. Samtidigt vill jag poängtera att hans bok om adeln inte har ett smack med det hela att göra. Kan vi ta en sak i taget?
L, 23:41, 6 november 2009. Anmäl Anmäl
Förresten Jenny, nu när jag läser ditt inlägg från kl 16:03 igen så slår det mig, det du stör dig på är ju inte att BaK skriver lite ”grabbigt” om något hak på Söder, utan det är ju att han i sin bok kritiserar ditt älskade socialdemokratiska parti, då gäller det att hitta minsta lilla vinkling att kritisera honom för.
Rasken, 19:56, 6 november 2009. Anmäl Anmäl
Fanimej, vad är det som har hänt med folk? Snälla söta rara, vad är det som har hänt med folk? Allt ska vara så äckligt, vidrigt politiskt korrekt att man bara kräks.
Rasken, 19:45, 6 november 2009. Anmäl Anmäl
Men är ni galna, människor? Har ni ingen humor?
Hanna, 16:55, 6 november 2009. Anmäl Anmäl
Kärnan här är: För BaK är manschauvinismen på LVS inga problem. Den är möjligtvis lite fånig, men det kan han rycka på axlarna åt. Vad är det som ger honom det utrymmet, som tillåter hon om att ta så lätt på det? Att han är den han är. Det är ju rätt dråpligt att helt oförblommerat glida på de privilegierna samtidigt som man kritiserar att andra gör det, eller ett system (socialdemokraterna är det väl som framställs som dummast i boken?, jag har bara läst recensionerna) som tillåter dem att göra det.
Jenny, (Webbsida) 16:03, 6 november 2009. Anmäl Anmäl
För det först är Björn af Kleen inte särskilt macho, utan försökte väl få fram en känsla i krogsammanhang. För det andra så finns det väl fortfarande ironi och humor hos läsarna? Eller har det totalt försvunnit?
Brud, 15:15, 6 november 2009. Anmäl Anmäl