Åsiktsmaskinen vecka 51

Skrivet av Redaktionen 13:54, 18 december 2009 i kategori Åsiktsmaskinen


Trottoarkonflikt
Knappt hade de första flingorna landat innan fas­tighetsägarna i Stockholm blockerade trottoarerna med stora ”Rasrisk”-skyltar. Avspärrningarna gör att julhandlande tvingas ut i vägbanan och löper större risk att bli överkörda än att få en istapp i huvudet. Fastighetsägarna, som är juridiskt ansvariga för alla som halkar eller träffas av fallande is, föredrar att blockera vägen framför att bekosta snöröjning. Snart kommer vi att sparka undan varningsskyltarna och reclaima trottoarerna.


Espressofascism
Många lantisar som besöker huvudstaden stör sig på att det är så svårt att hitta vanligt bryggkaffe. Om det mot förmodan går att beställa är det nästan alltid surt och ljummet efter att ha puttrat på en kokplatta i flera timmar. Italienarna uppfann som bekant inte bara espresso utan även fascism. Det märks ibland. Människor som vill ha bryggkaffe behandlas som förlorare. Men emellanåt är espressofascismen kul. Kungsholmens glassfabrik har satt upp en skylt vars sakligt arroganta ton är alldeles ljuvlig: ”Tyvärr serverar vi inte vanligt kaffe eftersom espressokaffe smakar betydligt godare.”


Julbordsterror
Julens stora gåta är inte huruvida tomten finns. Ej heller varför du alltid får ett paket med Fazers äckliga gröna marmeladkulor. Eller varför hundratusentals går på ”Göta kanal 3 – kanalkungens hemlighet”. Julens stora gåta är maten. Varför väljer vi att i slutet av december vräka i oss bondemat som skulle få oss att fly i panik om den uppfunnits i dag? Rätter som sylta och Janssons frestelse är så äckliga att de borde vara nyttiga. ”Men du kan ju äta köttbullarna i alla fall”, säger din välmenande släkt. ”Jag kan äta köttbullar när som helst. Fuck you!” svarar du och inser i samma ögonblick varför du får de där marmeladkulorna.

Åsiktsmaskinen har härskat enväldigt i På stan sedan 2000. Vad vill du att Åsiktsmaskinen ska processa nästa vecka? Mejla tycktill@pastan.nu eller kommentera på påstan.nu/bloggen.

 

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Håller med Reclaim the Bryggkaffe… Detta med motsättningar mellan Stockholmare och ”lantisar” känns väl som det borde låsas in på museum och att jag inte borde bidra, men… Jag blir så trött på detta koketterande om att ”här på landsbygden kan vi vara oss själva utan att spöka ut oss och iklä oss subkulturernas svaga identiteter” (överraskande ofta är landsbygden=Göteborg och Malmö). Identiteterna på landsorten (och då menar jag mindre städer. Götet och Malmö är inte så olika Stockholm som många som bor i de tre städerna gärna vill tro) är enormt starka eftersom de är nedärvda, inpräglade, påtvingade, fastmobbade, inmurade i husgrunderna – du visar inte vem du är eller vad du gillar, eftersom det kan få dig att sticka ut för mycket. Du ikläder dig inte någon subkultur eftersom något så litet som en avvikande färg på toppluvan kan få hundratals fingrar att peka på dig och hundra munnar att viska ”Jävlar, vilken konstig prick”. Subkulturer känner man ofta inte ens till, eventuellt eftersom man har fullt fokus på att klippa sin häck identiskt som grannen… Är den bristen på självständighet verkligen värd känslan av att ha en stark identitet…? Ledsen att jag drev iväg från kaffet… jag dricker bryggkaffe hemma och latte & capuccino på kafé. Det är ju det fina med att gå ut – att du kan få något annat än det du får till vardags hemma.

Fick faktiskt en kommentar av en brittisk kollega angående det märkliga i att vi svenskar inte äter ”högtidsmat” vid högtider (jul, påsk, midsommar) – utan just ”bondmat”. I många andra länder är det ju snarare så att man tar fram det allra dyraste och finaste vid de tillfällena – måltider man kanske bara har råd med någon gång per år. Inget värderande i detta, vare sig från kollegan eller mig, bara ett konstaterande.

För att vara från någon som inte bryr sig om Stockholm och stockholmare, var det inte ett ovanligt långt inlägg om just Stockholm och stockholmare från signaturen Sara?

Hahahaha! Ni är för festliga, ni stockholmare. Ni sitter där i ert köldhål långt uppe i norr och tror att ni är världens centrum. Det är så roligt att ni är så fantastiskt ängsliga och hela tiden måste ha koll på det senaste. Kaffeinlägget är stor humor. Känner ni till att vi söder om er vackra stad inte bryr oss om vad ni har för er? Och när vi bryr oss är det för att vi vill skratta. Vi hänger i Köpenhamn och så klart i Malmö och Götet. Stockholm med sitt köpekaffe (de där, ett uttryck från en ”lantis”) vänder vi blicken åt när vi vill roa oss, ni är ju så festliga att studera. Att promenera på Götgatan eller vid Stureplan eller var som helst hos er är bland det kalasigaste jag vet: här bjuds kloner. I Stockholm kan man nämligen inte bara gilla en grej, till exempel en låt, en sport, ett band – bara för att man känner för det. I Stockholm måste man köpa hela konceptet och anamma en stil. Även i vuxen ålder! Man bygger sin identitet (och den är svag) på subkulturer även efter att man passerat 20. Det är fantastiskt! Jag har bott i Stockholm. Och – jag älskar stan. På riktigt. Stockholm är vackert och många som bor där är trevliga. Men det här med kaffet – jaja, ni är som barn.

Hmm…gillar verkligen espresso, men vill oftast ha en stor kopp svart kaffe. Som hemma. En stark zoega t ex. Finns det i sthlm?

Jaja, espresso hit och latte dit, men vi som vill ha kokkaffe då? Vanligt rejält kokkaffe, kokt i plåtburk över öppen eld där lätta snöflingor sakta dalar ner i koket?

”Herr göteborgare”, är det jag det? Men jag är ju stockholmare. Jag bor och dricker kaffe i Stockholm varje dag, så jag vet vad jag talar om. Gott bryggkaffe finns faktiskt inte här (utom hemma hos mig förstås: Löfbergs skånerost). Till och med på hajpade Mellqvist får man kaffegrynvälling i kanna, när det är bryggkaffe man vill ha. Pröva nu det där göteborgsstället jag tipsade om, så kan vi snacka sedan. På vägen kan du passa på att pröva Mauritz kaffehus på Fredsgatan. För övrigt är Janssons frestelse det enda som är mödan värd på hela julbordet. Är det femåringar som producerar Åsiktsmaskinen eller?

kära herr göteborgare I Stockholm finns jättegott bryggkaffe, och jättegott ‘vanligt’ kaffe som inte åkt kaffebryggare också, för den delen. Samt att all latte inte är lika, även om det är onödigt att dricka något annat än nattsvart kaffe.

är det så man ska göra för att få såna ljuvliga marmeladkulor också? mmmmm..

Jag var i Stockholm för en och en halv månad sen och hade inga problem att hitta bryggkaffe som var helt ok på de flesta kaféer. Att hävda att espresso är bättre kan man ju göra, det håller i princip alla italienare med om, men det känns ju lite importerat att försöka göra det till någon sorts lag i Stockholm. Här i Amsterdam är det förresten omöjligt att få tag på gott bryggkaffe, mycket irriterande.

  1 2
Senare inlägg Tidigare inlägg