Åsiktsmaskinen vecka 51


Trottoarkonflikt
Knappt hade de första flingorna landat innan fas­tighetsägarna i Stockholm blockerade trottoarerna med stora ”Rasrisk”-skyltar. Avspärrningarna gör att julhandlande tvingas ut i vägbanan och löper större risk att bli överkörda än att få en istapp i huvudet. Fastighetsägarna, som är juridiskt ansvariga för alla som halkar eller träffas av fallande is, föredrar att blockera vägen framför att bekosta snöröjning. Snart kommer vi att sparka undan varningsskyltarna och reclaima trottoarerna.


Espressofascism
Många lantisar som besöker huvudstaden stör sig på att det är så svårt att hitta vanligt bryggkaffe. Om det mot förmodan går att beställa är det nästan alltid surt och ljummet efter att ha puttrat på en kokplatta i flera timmar. Italienarna uppfann som bekant inte bara espresso utan även fascism. Det märks ibland. Människor som vill ha bryggkaffe behandlas som förlorare. Men emellanåt är espressofascismen kul. Kungsholmens glassfabrik har satt upp en skylt vars sakligt arroganta ton är alldeles ljuvlig: ”Tyvärr serverar vi inte vanligt kaffe eftersom espressokaffe smakar betydligt godare.”


Julbordsterror
Julens stora gåta är inte huruvida tomten finns. Ej heller varför du alltid får ett paket med Fazers äckliga gröna marmeladkulor. Eller varför hundratusentals går på ”Göta kanal 3 – kanalkungens hemlighet”. Julens stora gåta är maten. Varför väljer vi att i slutet av december vräka i oss bondemat som skulle få oss att fly i panik om den uppfunnits i dag? Rätter som sylta och Janssons frestelse är så äckliga att de borde vara nyttiga. ”Men du kan ju äta köttbullarna i alla fall”, säger din välmenande släkt. ”Jag kan äta köttbullar när som helst. Fuck you!” svarar du och inser i samma ögonblick varför du får de där marmeladkulorna.

Åsiktsmaskinen har härskat enväldigt i På stan sedan 2000. Vad vill du att Åsiktsmaskinen ska processa nästa vecka? Mejla tycktill@pastan.nu eller kommentera på påstan.nu/bloggen.

 

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Veckans kaffe-bashing var nog det löjligaste som skrivits i DN någonsin! Som alla vet finns det inget godare än riktigt, riktigt bra, ordentligt tillagat bryggkaffe. Sådant kaffe går mig veterligen att inte hitta på ett enda ställe i Stockholm: till och med på välrenommerade ställen kan man bli serverad en slags brun illasmakande geggamoja i presskanna när man i huvudstaden beställt ”bryggkaffe”. Majoriteten i den skitnödiga publiken (icke-lantisar enligt På stan-vokabulären) föredrar i stället O´boy-surrogatet ”latte”, som består av mjölkskum med tillsats av mer eller mindre vidbränt kaffe. Drycken tillagas under de mest märkvärdiga ritualer som skulle göra professor Balthazar grön av avund, trots att resultatet alltid lyckas bli lika fett, menlöst och ointressant. Problemet är alltså inte lantisarna. Problemet är stockholmarna. Vill man dricka riktigt kaffe i Sverige måste man dessvärre åka till Göteborg: Den som någonsin har druckit en kopp färskmalet, färskbryggt kaffe på kaféet på tvärgatan till gatan där Musikens Hus i Majorna ligger, glömmer det aldrig! Änglar sjunger, älvor dansar, livet leker! Dessvärre har jag glömt vad stället heter, men det är inga problem. Alla ni möter i kvarteret är på väg dit!

Antingen vill Åsiktsmaskinen av någon outgrundlig anledning kokettera med någon slags förpubertal vill-inte-attityd mot konstig farbror och tant-mat. Eller också har Åsiktsmaskinens matspjälkningsorgan så till den milda grad anpassats till lyxpopkrogarna innanför tullarna att ett endaste litet avsteg med ”bondmat” väcker fasa…