Åsiktmaskinen vecka 2

Skrivet av Redaktionen 08:55, 15 januari 2010 i kategori Åsiktsmaskinen


Ur led är tiden
Nya grepp inom kyrkan är oftast välkomna och Åsiktsmaskinen har inget principiellt emot belysning på kyrkor. Men de lampor som under vintern lyser upp Högalidskyrkans klocka i skiftande färger skulle passa bättre på en Jean-Michel Jarre-konsert 1984. Det är svårt att hamna i den rätta sakrala stämningen när kyrkan färgas av samma fula regnbågsskiftande led-lampor som finns på Stureplansklubben Hell’s Kitchens stekigaste dansgolv.


Year of the beer
Redan härom året blev Åsiktsmaskinen varse att det inte räckte med att beställa Staropramen för att framstå som ölkännare. Granatvarianten eller Zlatopramen eller Starobrno (försök uttala det snyggt?…) funkade ett litet tag men nu verkar det vara finöl som gäller. India pale ale blir allt vanligare på Bolaget och stans barer, landsortsbryggerierna blir om inte fler, så åtminstone synligare. Parallellt – och logiskt ur gubbsnobbaspekt – seglar sherry (torr sherry) upp som årets mest väntade sprithajp. Vi hoppas fortfarande på slånbärsginens återkomst.


Rädda romanen!
Sedan kulturkaféet Edenborg stängde i fjol råder det akut brist på arbetsplatser för stadens unga författare. Åsiktsmaskinen är av den fasta övertygelsen att kaffeställen trumfar alla manifest när det gäller förutsättningarna för ett levande litterärt decennium. Alla får knappast plats i 50-talsexilen på Valands, och på Copacabana kan bara den vars röster i huvudet skriker hoppas på att höra sig själv tänka. Nu ryktas det emellertid om att Carl-Michael Edenborg har fått korn på ett nytt ställe. Enligt vad Åsiktsmaskinen erfar är den aktuella lokalen på Södermalm både rymlig och murrig nog för ändamålet. Vi håller tummarna.

Åsiktsmaskinen har härskat enväldigt i På stan sedan 2000. Vad vill du att Åsiktsmaskinen ska processa nästa vecka? Mejla tycktill@pastan.nu eller kommentera på påstan.nu/bloggen.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Här har ni något som ni kan dissa i Åsiktsmaskinen. Stockholms kaféer gör det mesta rätt – de serverar varmt kaffe, har generösa öppettider och är trevliga mot sina gäster – men två saker misslyckas de ständigt med. 1. Klädkrokar på toaletterna. Du kommer in på dass och skulle vilja hänga av dig din ytterrock. Frågan är bara var? Golvet? Över handfatet? Stockholms caféägare är konsekventa med att förbise den detaljen. Resultatet: Smutsiga ytterkläder eftersom de fått ligga på golvet och missnöjda gäster. 2. En fungerande ytterdörr. Det är minus tio grader ute och det snöar. Du flyr in på ett café för att värma dig med en kopp choklad. Plötsligt känner du att det drar kallt om benen. Dörren står på glänt och kalluften väller in. Det är caféägaren som förbisett att det blir kallt i Sverige – och inte reparerat dörren så att den alltid går igen efter varje gäst. Resultat: Nedkylda ben och missnöjda gäster.

Vad jag saknar i ”belysningsväg” är såna där jättespotlights som ser ut som en ljuspelare som åker fram och tillbaka över himmlen. Något vi helt har glömt bort i den här stan. Några såna vid våra populäraste festställen skulle vara tjusigt.

What? Ska Edenborg lägga ner? Trodde de bara renoverade? inte okej. Hoppas de hittar en ny lokal då.

Ragga unga kvinnliga littvetare eller inte, ett kafé i Edenborgs anda saknas onekligen i Stockholms kaféutbud. Fast frågan är om det kan bli bättre än Edenborg.

Ja! Mer Edenborg åt Stockholm.

Det är väl ingen brist på kaféer i Sthlm? Om jag skrev på kafé så skulle jag välja ett ställe där jag kunde koncentrera mig och inte träffade vänner eller andra författare. Men om syftet är att posera som skribent för att ragga på unga kvinnliga litteraturvetare då skulle jag sitta ett kulturkafé.

Senare inlägg Tidigare inlägg