Så funkar det

Landgren

Det kom
ett mail. En inbjudan till en pressträff med gänget bakom nya projektet ”Funk for life”, Nils Landgren, Mattias Klum och Magnum Coltrane Price.

De har åkt till ett gettoområde i Nairobi och spelat funk för folket. Resultatet är en skiva, där en euro per såld cd går till Läkare utan gränser.

Pressmeddelandet är lite illa tajmat, såhär när vi just lärt oss att slacktivism inte är en helt lyckad grej. Visst är det en fin idé, men hur många skivor säljer ett funkband egentligen nuförtiden?

Och framförallt: Har de inte haft det jobbigt nog i Kibera? Var det verkligen vad de behövde, ett gäng svenska musikskolefunkfarbröder som kom och jammade?

Fler liknande projekt: EMD hjälper hemlösa, Rock the vote, Rock Your Life Free, Fuck for Forest, Live Aid, Clowner utan gränser.

(Bilden: Nils Landgren. Foto: Scanpix)

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Haha, roligt!

Tack, Mattias, my bad.

Nu väntar vi bara på att det kriminella gänget Fucked For Life ska stämma dem för varumärkesintrång, eller vad som är ännu sannorlikare, tortera dem med blåslampor och brännbollsträn.

(…) slummen heter Kibera (…). Obviously.

Alltså förlåt, jag hatar ju egentligen att märka ord, men slummen Kibera. Utan det andra i:et. Jag har varit där. Det är ganska rough.