Benkes krönika: ”Vik roliga hattar och båtar av läsplattan”

Jag har skrivit om läsplattorna tidigare, och jag var kanske lite yvig och snabb i vändningarna. Det kan bli så ibland i det här yrket. Men på sistone har jag kommit på andra tankar.

Som alla vet läser vi ju bara fler och fler böcker, det finns ingen hejd på det, och det finns folk som har långt att pendla till jobbet och som avverkar pocketarna som skogsavverkningsmaskiner, sidorna fladdrar mellan fingrarna och FLOFF, FLOFF, FLOFF, pocketböckerna yr omkring sätet. I ett sånt läge är det givetvis på sin plats med en läsplatta som rymmer utton tusen böcker, bara att radera och ladda på nytt när man kommer hem från jobbet, fulltankad och skumögd efter en dags speed reading.

Efter att ha umgåtts lite på närmare hand med en läsplatta, och scrollat och zoomat hejvilt på dagstidningarnas hemsidor, har jag upptäckt en massa fördelar med prytteln ifråga, sånt som det tar tid att få upp ögonen för, och det är dessa bonusfunktioner som jag tänkte uppehålla mig vid i denna text.

Om man till exempel sitter i ett telefonsamtal och måste skriva upp någonting kan man bara ta en penna och skriva ner den där uppgiften, telefonnumret eller vad det nu kan handla om, på ett hörn av läsplattan, sen river man bara bort hörnet och stoppar i fickan.

Om man ska äta middag och alla har satt sig till bords och man ställer fram en massa varma kastruller och man just då inte hittar något underlägg, då kan man bara vika läsplattan på mitten och ställa kastrullen på den. 

Om det råkar förirra sig in en geting eller en broms i lägenheten kan man ta sin läsplatta, rulla ihop den och smacka ihjäl getingen, och sen är det bara att rulla upp läsplattan och fortsätta läsa.

Om barnen kommer in och har plurrat och blött ner stövlarna invändigt kan man ta en läsplatta och knyckla ihop den till en liten boll och pula in i stöveln, och nästa morgon har läsplattan sugit upp all fukt och stöveln är torr – simsalabim!

Om man kommer till landet och det är utkylt och djävligt och man behöver göra upp eld kan man öppna luckan till kaminen, knyckla ihop läsplattan och lägga den innerst i hörnan av kaminen och sen fyller man på med några nyspäntade tjärstickor och sen lite tjockare vedträn ovanpå och sen tänder man eld på läsplattan, och den flammar upp med en hög och klar låga och sen tar sig hela brasan innan man vet ordet av. Ibland tar sig inte elden som den ska men då tar man bara en ny läsplatta och knycklar ihop och pular in.

Nu undrar ni naturligtvis hur det här går ihop, att man använder läsplattor så här lättvindigt, men det beror på att läsplattorna inte kostar mer än sisådär tolv spänn och man hittar dem i vilken Pressbyrå som helst. Läsplattorna är dessutom biologiskt nedbrytningsbara, så om man kastar en i skogen blir den förr eller senare till mull, och den tillverkas också av sånt som naturen ger och det blir absolut inget giftigt avfall som vi får dyvla på fattiga centralafrikanska stater som inte har något annat val än att säga tack goa herrn.

Man kan dessutom vika roliga hattar och båtar av läsplattorna. Blir de misslyckade är det bara att räta ut dem och vika en ny.

Ja, ni fattar själva. Läsplattorna har så många och så skiftande användningsområden att man tycker att de borde ha uppfunnits för länge sen.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Benkes krönika anno. 1450. Informationen kan jag be mina närmaste anhöriga om. Jag behöver inte lära mig en massa konstiga krumelurer på en bit papper. Mina vänner berättar för mig vad som händer omkring mig och på kvällarna så berättar vi sagor för varandra. Varför ska jag behöva lära mig några konstiga klumelurer för att få och dela med mig av information när vi kan prata med varandra. Det du uppenbarligen inte verkar förstått är att man kan få ett nyhetsflöde eller informationsflöde från hela världen samtidigt. Inte begränsa sig till det som pressbyrån väljer att plocka in. Jag kan välja fritt bland alla tidningar i hela världen + mycket videosändningar. Dessutom kostar en kopia och en miljard kopior av en tidning exakt lika mycket att producera. Man behöver alldrig mötas av att upplagan är slutsåld och den kommer i nytryck om fem månader. Kan inte du släppa din krönika enbart tryckt på papper så slipper vi som läser på vår läsplatta att nås av skräpet.

Kommentatorerna fattar visst inte att det finns något som heter S A T I R!! Dessutom så är en s.k. läsplatta åter en fantastiskt onödig, överhypad tingest!!!

Bra tänkt, Bengt! Ibland behöver man sig en tankeställare för att få rätt på perspektiven, helt oavsett vilken sida man står på.

Hej Bengt. Jag förstår inte att du inte inser att ”muslimer” i Sverige tillhör en grupp som angrips av ”vår” ( dvs Västvärldens ) sida. Det sker i Gaza, Irak, Afghanistan, Sudan, Pakistan och snart – i Iran. Antagligen har ca 1,5 miljoner, flertalet civila dödats. Att verkligen betrakta Vilks rondellhund som betydande konst vore som att under nazismens krigföring betrakta en provokativ bild mot judar som ”modig” eller ”förtjänstfull”. Varför reagerade ni på DN ej med ett pip under försöken att ryktesmörda Lars Hillersberg? Inte heller såg jag några DN-kommentarer när konstnärerna bakom ”Snövit och Sanningens Vansinne” mordhotades. ( Dessutom sparkades konstverket sönder och ”någon okänd” försökte knuffa utställningsledaren nedför Historiska Muséets stentrappa ).

tja, trycksvärta är väl inte så giftfritt vad jag lärt mig. Men själv hatar jag alla dessa prylar vi ska bära med oss. En tidning kan man lägga ifrån sig eller kasta i närmsta papperskorg när man läst den; en bok kan man göra likadant med eller ge bort till någon glad förbipasserande. En läsplatta för tolv lökar vill man ju gärna inte vare sig tappa eller ge bort i akut altruism. Jag har problem bara att få med mig min mobiltelefon. Den bärbara datorn får stanna hemma så mycket som möjligt. Jag väntar på den dagen när prylarna helt enkelt kan integreras i kläderna vi bär, med nano-teknik förstås. Lyfta på jackfliken och läsa dagens tidning eller skriva dagens krönika på den. Enkelt och smärtfritt. Men kräver antagligen en ny typ av tvättmaskin, förhoppningsvis icke-bärbar;-)

Äh, det är väl rätt uppenbart att Benke inte hatar läsplattor, utan snarare hypen kring dem. Många troll härinne, tycker jag.

Vad som hänt sedan den 27 januari: a) En hoper fåntrattar förutspår bokens/tidningens/pappersmassans snara död för att Apple släppt en ny, fiffig produkt som vi kan göra lite mer än läsa texter på. b) Krönikörer av varierande skrot och korn hävdar att allt som är gjort av papper är överlägset allt annat, då det kan användas som bränsle eller för att mörda flugor. Båda sidor framstår som ungefär lika framsynta och geniala. Eller så ser vi bara diskussionen som en rytande storm i en fluorsköjlningsmugg. :: h :: PS. Och handen på hjärtat Benke, som krönika betraktat var den ganska överflödig.

Rätta takter! På dem bara! Härligt – this made my eftermiddag.

he he he… jag tror minsann det pågår krigsföring. Stå på dig!

Brilljant. Stå på dig, fight the (ibland) förfärlig utveckling. Länge leve boken