Hannas krönika: Menlösa facebookvänner

Skrivet av Hanna Hellquist 05:09, 14 maj 2010 i kategori Krönikor

Menlösa facebookvänner: gillar Säg ”Åh min gud, jag ser ett knä växa” på engelska, gilla om du fattar:).
Menlösa facebookvänner: å var e våren????? de e juh kalt!
Menlösa facebookvänner: … dammsuga, tvätta å laga mat. Mycke gjort. Å så härligt soffgos med mina fina barn?… gonatt fina vänner=) ta vad ni kan och ge vad ni får och va den ni är och bli det som sker.
SIC!

Jag hade ingen aning om vilka Menlösa face­bookvänner var förrän min vän Frida en morgon ramlade in på jobbet gapande och svärande på brett skellefteåmål. Flera av Fridas vänner skrattar varje dag gott åt Menlösa facebookvänner menlösa statusuppdateringar, som ni kan se här ovanför. De skrattar så de gråter. Det slår ju så himla rätt i tiden på något sätt, detta hånfulla myller av särskrivningar och felstavningar och diverse ohippa aktiviteter som att ägna sig åt sina barn eller längta efter sin partner.

Fridas kompisar skrattar så de gråter. Fridas kompisar, som kommer från medelklasshem från Norrland men som numera har flyttat till Stockholm och som jobbar inom medierna eller läser kurser i filmvetenskap och idehistoria, de känner igen det här så väl eftersom Facebook tillåter dem att hålla kontakten med de här vännerna som inte lyckades flytta till Stockholm utan blev kvar. Och de läser dessa vänners statusuppdateringar och känner att gud vilken tur ändå att jag har större krav på livet än tacotorsdag och fredagsmyyys med älsklingen:).

Så känns det lite skönt där ett tag. Men även i en andrahandsetta i Sumpan kan hemlängtan slå till, gärna en lördagskväll efter fjorton öl i Vitabergsparken med kompisarna, men trots att du var nyklippt så fick du inte hångla och du kom inte in på Marie Laveau heller för du var lite för full och så åker du hem till Sumpan och face­bookar och ser att Kristoffer från parallellklassen på högstadiet har grillat med sin familj i trädgården till sitt nybyggda hus, och då känns det inte så skönt längre. Kristoffer gillar flinta stek och avslutar alla meningar med en smiley så att ingen ska tro att han är på dåligt humör. Och då brister det för dig i andrahandsettan, det här får inte fortgå! Och då går du in på Menlösa facebookvänner för att få dig lite lugn och ro, för att få umgås med likasinnade, för att få skratta åt den hemska härliga arbetarklassen som lever sina meningslösa liv i små kolonier i Sveriges utkanter.

Den korkade, oambitiösa, rasistiska, romantiska, tillbakasträvande arbetarklassen. Nej det är inte okej att skriva att man väntar på att sötnosen snart ska komma hem från bygget. Det är inte okej. Det är inte okej att helt förbehållslöst dokumentera framgångarna i lydnadsträningen för sina två rottweilertikar. Ingen bryr sig om att Ronja äntligen har lärt sig att apportera felfritt eller om såret på hennes tass har läkt än, ingen får bry sig om det för det är inte viktigt.

Frida svär och går på. Hon förstår inte hur folk kan skratta så gott och obekymrat. Och hon är så arg så att hon skriver i sin twitter ”okej att man får skoja om allt men är inte facebooksidan ’Menlösa Facebookvänner’ klassförakt i dess renaste form? ”.
Det, mina menlösa vänner, är en fullkomligt accepterad uppdatering.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Hm. Spontant tycker jag att det är världens självmål att skratta åt människor som njuter av sina liv. Vill inte alla njuta av sitt liv? Det känns bara avundsjukt och rätt barnsligt att skratta. Och väldigt ointelligent om det nu är så att man tror att alla vill leva singelliv i Stockholm. Men klassfråga? Det får jag fundera vidare på.

Har ganska exakt samma erfarennhet som Anders här under: menlösa faceboovänner är ett fenomen som är klassöverskridande. Av de tre jag hittills tagit bort från kontaktlistan p.g.a. slentrianinskränkta statusuppdateringar i bästa menlöshetsstil är alla tre boende i Stockholm (en inflyttad) en av dem är lundaakademiker och en är utbildad på Stockholms universitet. Menlöshet är inte synonymt med arbetarklassen.

Är inte det ultimata klassföraktet att utgå från att alla som är dumma och menlösa, är arbetarklass? Flera av mina ”menlösa” vänner är akademiker och tjänstemän. Många av dem känner jag från studietiden i Uppsala, och även många som bor här i Stockholm. Så ska man diskutera människors klassbaserade fördomar, bör man nog rannsaka sig själv först. Jag håller med dig om att det är sjukt störande med medelklass-individer som flyttar från mindre städer (jag är från Karlskoga) och föraktar dem som stannar kvar. Men här landar du fel.

Jag fnissar nästan ihjäl mig, trots att jag själv är en av de ”menlösa facebookvännerna”. Jag myyyser med mina barn, grillar hela tiden och undrar också vart våren blev av. Klassförakt blir det om man hela tiden förnekar att man egentligen bara vill ha ett svennebananliv, men det gör inte jag. Jag älskar mina menlösa facebookvänner, både de riktiga och de uppdiktade.

De flesta av oss tycker att vi tillhör gruppen ”vi som vet lite bättre än alla andra”. När vi sedan föraktar de som föraktar, är vi ju inte mycket bättre själva, oavsett klass.

twitter och fejan är beviset på att Sverige inte behöver ett vänsterförslag om 6 timmarsarbetsdag med bibehållen lön. Ni har redan alldeles för mkt fritid för ert och allas vårt bästa. Föraktfulla singlar förtjänar att leva sina liv som bittra självförnekare med sina påstått hysteriskt perfekta carpe diem-liv där de tar vara på varenda liten sekund till 1000%. Med en massa fantastiska vänner och sina fantastiska jobb. Men utan den där ”speciella personen som får dem att känna sig speciella”. Vilken förnuftig singel vill bli ihop med en sådan singel? Nä, ragga på de redan upptagna säkra korten istället.

Jag har en vän som skriver precis den sortens kommentarer. Man kan göra sig lustig över det. Men å andra sidan har jag också vänner som flera gånger i veckan skriver om hur de bakar surdegsbröd eller tar sig ett glas vitt vin eller njuter av hummer på någon restaurang och det är betydligt mer patetiskt, tycker jag. Den första berättar om det hon faktiskt gör och är glad över sitt liv, de andra vill mest imponera och visa upp hur trendiga de är. De är säkert glada över sitt liv också, men litet ansträngt känns det ibland…

Aldrig hört talas om fenomenet. Tnr 140805 gillade 756 personer den sidan. Min gissning är att det kommer öka under dagen. Som alltid man väljer även vad man vill ge uppmärksamhet. Vänliga hälsningar M.

1 ... 3 4 5  
Senare inlägg Tidigare inlägg