Nu är det sommar nu är det sol, eller åtminstone tillräckligt ofta för att jag ska våga mig fram med det här förslaget. Det kan låta lite magstarkt – häpp – men om ni öppnar era sinnen och håller inne med de första, mest uppenbara invändningarna kommer ni nog att inse att det är ett logiskt steg och att det ligger och dallrar i luften. Som det fullmogna äpplet sekunderna innan det släpper taget om trädet och faller till marken.
(Fast vänta då är det väl snarare ÖVERMOGET … skit samma, häng med nu.)
Såhär: Nu är det sommar nu är det sol, och kan vi inte enas om att vi kan vara fulla från sisådär den 1 juni till den 15 augusti?
Alla förutsättningar finns där. Från och med mitten av maj urholkas arbetsdagarna och allt flyter ändå ut i ett slags allmänt blomsterkransat lallande på boulebanan. Man vet aldrig om folk är på eftermiddagsmys i skärgården eller på bjudresa med någon hojtarbåt till Baltikum. Barnen fladdrar i väg i studentfirandets dionysiska raglande från förpuberteten och framåt. Man vet aldrig riktigt var de håller hus. Och för de riktigt små är det årlig brännbollsturnering mellan lärare och elever eller dagisgrillning i blablablaparken eller bluddebluddgläntan.
Och vart man än ska, vart man än vänder sig: borsten, borsten, borsten.
Det är porlig vinreklam i tidningarna – ÄNTLIGEN – och det smakas av och smackas och betygsätts i spalterna, och vilken fördrink passar till vilket smäckert tilltugg och vilken lådis passar till de starka polska korvarna?
Vi är nästan där. Nu är vi mogna att ta steget ut.
På sina håll ojar man sig över folkhälsan och våldsbrotten och trafikolyckorna. Jag skulle vilja vända på flintasteken och säga: Vi är på väg åt rätt håll, det är bara de enstaka, dammgrå glappen mellan sommarfyllorna som oroar mig. Jag stör mig på de efterhängsna små fickorna av nykterhet som lurar här och där i ysterheten.
Det finns inte många kvar. Men de är irriterande. Bort med dem.
Vem behöver dem? De enstaka burpiga förmiddagstimmarna med huvudvärk och vånda och rastlöshet. Det aptrista städandet efter gårdagen, saker man sagt, missförstånd som uppstått, soppåsar som måste tömmas, ursäkter som måste frammumlas. (Äh, det får bli ett putslustigt sms i?stället…)
Vi är färdiga med det. Det tillhör den sossiga östtyska tiden. Handen på hjärtat: Hur kul ÄR det egentligen med strandkorgen eller minigolfrundan? Hur länge till ska du gå och slava under den egendomliga masochistiska vanföreställningen att du måste plikta med närvaro och tristess och hårt arbete innan du kan få hälla upp ett glas ärtig rosé?
Gå direkt på rosén. Det är bara det jag säger.
I?stället för att gå omkring och ha trist och först därefter börja kunna UNNA dig det där härliga glaset av vad det nu må vara – unna dig med en gång!
Lite längre fram kan vi ta ytterligare ett steg. Jag har funderat på det här med antabuskapslar. Ni vet sånt som gamla muggiga alkisar får operera in så att alkoholen ska börja smaka illa och de ska hålla sig nyktra. Även där skulle jag vilja göra helt om. Jag tycker att vi skulle operera in alkoholkapslar som gör så att man kan ligga på en nivå av, säg, två stora stark jämt. Dygnet runt.
Men det får bli en senare fråga. Vi börjar med sommaren. Låt den bli en enda lång härlig fylla. Du vet att du vill. Lyssna till din inre röst. Du behöver inte gå omkring och spela duktig längre.



Nu är det sommar igen. Dags att fira. Eller förresten. Skit samma. Vilken Svensson-alkis behöver en årstid som alibi för att tömma en bag-in-box-låda med några dagars intervall. Många studenter gör sitt bästa för att leva upp till myten om att bli vuxna på riktigt med cigg i ena näven och en flaska med Norrlands Guld i den andra. Dom vill väl vara sig själva för en stund. Instämmer i Benkes krönika. Tyvärr.
Mats, (Webbsida) 09:45, 8 juni 2010. Anmäl Anmäl
Anna-Karin Att du återkommer vecka ut och vecka in för att skriva något argt om Bengt Ohlsson är en gåta för mig, du är verkligen imponerande envis. Vad vill du uppnå egentligen? Svara nu inte som vanligt: ”JAG SKRIVER VAD JAG VILL PÅ DEN HÄR BLOGGEN!”, utan svara ärligt, snälla du.
josefin, 21:33, 7 juni 2010. Anmäl Anmäl
Det finns ”typer” som skriver här som inte har förmågan att genomskåda Bengt Ohlsson och vilka värderingar han egentligen står för; att man inte ska engagera sig t ex. Jag vet inte alls vad PK-propaganda är, sedan är det mest svammel som Gobi och Masi kommer med.
Anna-Karin Johansson, 16:52, 7 juni 2010. Anmäl Anmäl
Underbart helt enkelt! Och det tycker jag trots att jag är barn till alkoholist. Iinte tillhör jag den ironiska generationen heller! Jag tar mig bara friheten att inte se på tillvaron genom ett politiskt filter i alla lägen.
Carina, 15:33, 7 juni 2010. Anmäl Anmäl
Ja, det är lätt att vara ironisk över lådvinspimplandet, nästan för lätt när man tänker på det… för frågan är vilka åsikter och sympatier som gömmer sig där bakom och som det därmed indirekt propageras för. Skulle Bengt Ohlsson månne föredra om alla var helnykterister? Det låter lite trist det också. Det är för övrigt trist att Anna-Karin inte verkar bry sig om alla krig och svältande barn i världen, utan bara om att klaga på Bengt Ohlsson. Tänk om alla skulle använda sin energi till något mer positivt, vad mycket vi skulle kunna åstadkomma då.
gob, 09:53, 6 juni 2010. Anmäl Anmäl
Är du seriös? Ironin är väldigt väl gömd annars. Mitt intryck är att du är en typisk 46-årig man som är rädd för bli gammal och vill vara med i ungdomens gäng men tänk vilken makt du har och vad du ger för budskap! Med risk för bli uppfattad som nedannämnda tråkmånsen känner jag mig tvungen påpeka att alkohol orsakar mer elände än lycka. Uppmuntra inte till ett farligt beteende och gör dig inte rolig på andras bekostnad!
Fd fru till alkoholist, (Webbsida) 19:40, 5 juni 2010. Anmäl Anmäl
Anna-Karin Du är den tråkiga typen som tror på all PK-propaganda som som tillåts i våra media. Inte har du humor eller fårstånd om ironi heller. Hoppas du är glad ändå.
MaSi, 15:52, 5 juni 2010. Anmäl Anmäl
Nej, Bengt bryr sig nog inte om att folk skjuts i skallen på 45 cm håll av israeliska soldater, för Bengt är det bara lådvin som gäller. Det är ju trist att vissa bara lever för att läsa Bengts krönikor, och lika trist att Bengt bara poserar i sina krönikor.
Anna-Karin Johansson, 15:38, 5 juni 2010. Anmäl Anmäl
Nej, nej, nej! Jag tycker mycket om det du skriver Benke både i DN och annan stans men nu har du gjort det bra lätt för dig. Du måste förstå att din styrka ligger i dina betraktelser och din förmåga att rota i ditt inre och inte i att leka Magnus Uggla. Så svaret blir nej vi vill inte vara fulla juni, juli och augusti utan istället läsa DN och dina betraktelser i hängmattan. Det är det vi längtar efter. Inte bedövningsmedel.
Martin, 11:38, 5 juni 2010. Anmäl Anmäl
Jag brukar gå och vänta i två veckor på Hanna Hellquists fredagskrönika men, fan Hanna, Benke har höjt ribban rejält. Nu är det endast prestige som kan göra fredagskrönikorna bättre. I er takt och på era villkor. Vad kan jag göra åt saken? Ja, jag ska gå direkt på rosén.
Stefan, 23:32, 4 juni 2010. Anmäl Anmäl