Skrivet av
Viktor Barth-Kron 18:12, 20 oktober 2011 i kategori Spaningar
En bit in på eftermiddagen slog nyheten ned som en bomb här på redaktionen. Allt pågående arbete stannade upp, ljudvolymen steg och folk sprang som yra höns för att informera sig närmare.
Khaddafis död?
Nej, nej.
Vi pratar förstås om nyheten att E-type ska öppna vikingakrog i Gamla stan.
Krögare. Också. Bild från Aifur.
Krogen är en kompromiss efter många års fruktlös kamp mot myndigheterna för att få bygga en ”vikingastad” i Stockholm. E-type, tidigare medlem i stadens skönhetsråd, är som många säkert känner till en ivrig samlare av memorabilia från vikingatiden och äger bland annat ett par tidsenliga skepp.
Krogen ska heta Aifur – utläses ”den alltid våldsamma” – och servera delikatesser från åren mellan 700 och 1000. Exakt vad det innebär har vi dock inte lyckats ta reda på.
Vi utgår dock från att sittningarna ackompanjeras av rikliga mängder mjöd och E-types egen, nästan samtida version av eurodisco.
Skrivet av
Kristofer Ahlström 15:25, 4 augusti 2011 i kategori Spaningar, Övrigt
Idag är min näst sista dag på DN, men den kommer nog mest att leva kvar i mitt minne som dagen då gick insåg hur avgrundsdjup generationsklyftan mellan 70- och 80-talister kan vara.
Som när jag sa att det idag är ”två pinnar MUCK” och den värnpliktsbefriade 80-talistens blick vandrade långt ut i fjärran medan han nickade tvunget.
Fick mig att tänka på en väns redogörelse för hur hans pappa skulle beställa abonnemang från Tele2 och skulle bokstavera sin mailadress enligt det militära sättet: ”S för Sigurd”, och så vidare. Tele2-säljaren, som tillhörde en generation som aldrig gjort lumpen och vars medmänniskor heter saker som Nova, Stjärna och Tindra, fattade givetvis ingenting.
”Å andra sidan”, sa min vän om 80-talisten, ”så kan de zippa upp en torrentfil, ladda ned en översättning och få skiten att spela på plasmaskärmen” och menade att det är sådant som framtida generationer måste behärska för att kunna fungera i samhället.
Nu försöker jag bara hitta sidan i ”Människans härledning och könsurvalet” där Darwin skriver om detta. Något ska man ju ägna semestern åt.
Skrivet av
Kristofer Ahlström 10:32, 19 juli 2011 i kategori Spaningar
Igår började den veckolånga backanal i Visby som i folkmun kallas ”Stockholmsveckan”. Detta innebär att tusentals ungdomar äntligen får tömma besparingskontot för att ta del i den fascinerande lockcharader där Person A låtsas vara rik och Person B låtsas tro på det och ingen törs ifrågasätta något, av rädsla för att själv bli avslöjad som en vanlig knegare.
Men denna statuskonsumtion, som ekonomen Thorstein Veblen beskrev i boken ”The theory of the leisure class” redan på slutet av 1800-talet, kräver ständig uppdatering.
Krogarna har sedan ett par år förbjudit sprutandet av champagne eftersom de då kan förlora utskänkningstillståndet, och att ”vaska” skumpan – att beställa en flaska och be servitrisen hälla ut den ivasken för att visa att man har råd – ses även det som passé.
Den nya trenden i samhällets aspirerande mellanskikt, får jag berättat för mig från ögonvittnen i Visby, är istället ”traskning”. Traskning går ut på att beställa en flaska champagne, men så snart man får in den till bordet så lämnar man den där och traskar därifrån – för att visa att man har råd.
Och det får man ge dem: deras uppfinningsrikedom är så oerhört mycket mer imponerande än den rent monetära.
Skrivet av
Kristofer Ahlström 14:04, 12 juli 2011 i kategori Spaningar
Får mail från Fredrik Strage som tydligen varit/befinner sig på Gotland. Han skickar denna bild från ”en lanthandel strax utanför Klintehamn där man tar gotländsk litteratur på allvar”.
Och jag tror aldrig att en bild bättre har sammanfattat begreppet ”minsta gemensamma nämnare” än denna:
Skrivet av
Hanna Mellin 16:21, 23 juni 2011 i kategori Krönikor, Spaningar, Övrigt
Snart mycket snart är det återigen dags att knö in sig i en bil (bästa fall) ett tåg (helt ok) eller ett baksäte på någon annans bil (sämst) och dra från stan. Fara längs E4:an mot senapssill och samvaro, hålla inne kisset jättelänge för det finns ingenstans att stanna ( knip igen för att förhindra inkontinensbesvär och för att främja sexlivet) och snaska skrynkliga hot dogs från macken. Väl framme i stugan, campingen, sommarvillan eller båten hinner man oftast inte mer än hälsa innan man känner det för första gången. Tvånget att erbjuda sig att hjälpa till. Medan mannen, pojkvännen, pappan och/ eller värden ryggdunkar sig igenom skaran med gäster har de inbjudna kvinnorna redan börjat duka och passa varandras barn. Det är nu det börjar bli svårt. Att inte sälla sig denna kvinnliga gemenskap och inbillade plikt är svårare än att sluta röka cold turkey. Man får sitta på sina händer för att inte de ska flyga ut och fånga upp en tjoande unge eller krama ur en disktrasa. Jag har försökt att sitta bland grabbarna, att våga vägra markservicen och sippa whiskey på inglasade balkonger men suget tar över.
Jag törs inte låta bli att ansluta, att erbjuda mig att torka disken eller att läsa en pekbok för Vincent, Vilja och Vittra. Det enda jag törs göra är att pipa på pojkvän och pappa att hjälpa till, jag tvingar manliga tonårskusiner att skrubba bastun och konversera mormor. Min egen whiskey tillåter jag mig först när jag sett till att svärmor inte får tömma diskmaskinen själv. Varför kan den inte smaka gott ändå?
Skrivet av
Kristofer Ahlström 14:50, 23 juni 2011 i kategori Krönikor, Spaningar, Övrigt
Av de många fördelarna med att jobba här på DN – förutom att jag äntligen får använda en Wordversion där Officeassistenten ingår igen; ord kan inte uttrycka hur mycket jag saknat det lilla snacksaliga gemet och dess envisa självklarheter – så är det respekten för arbetsron jag gillar mest.
På de tidnings- och tv-redaktioner där jag suttit har det alltid varit svårt att hitta lugnet och tystnaden för att liksom kunna dippa tårna i det kreativa flödet, eller annan krystad metafor.
Här på DN är det istället bara att ringa vaktmästeriet så kommer det upp en dude med ett par sådana här industriella skyddskåpor för att stänga ute ringande telefoner och mänsklig dialog.
Men allra bäst är kanske bilden på förpackningen, så fin att jag inte vågat sprätta plasten. Det där är en bestämd kille på bilden, den killen orkar inte lyssna på skitsnacket i fikarummet längre. Han slänger bara demonstrativt på sina industrikåpor och så sitter han där. Tyst i det tysta, föredömligt.
Skrivet av
Hanna Mellin 13:42, 21 juni 2011 i kategori På stan informerar, Spaningar, Övrigt
Moralpaniken bröt ut helt i onödan. Inga små hundar kommer att tvingas sälja sina fluffiga små hundkroppar i söders gathörn. ”Pimpa- den lilla hunden med röda prickar” var ju för tusan namnet på en italiensk animerad hund. Jag dör skämsdöden men räddar livhanken med fnissbotemedel.
Skrivet av
Kristofer Ahlström 13:36, 21 juni 2011 i kategori På stan informerar, Spaningar
Läser i Metro att det snart kommer bli allt vanligare med
fyrdimensionella upplevelser på nöjesfälten framöver. Man måste säga
att tidningen Metro har en urstark tilltro till sina läsare när de tar
en sådan omvälvande världsnyhet och bara bakar in den i ett litet
notisblock.
Den fjärde dimensionen – vi kan ju som bekant bara uppfatta tre rent
fysiska – brukar sägas vara tid. En fyrdimensionell åkattraktion borde
alltså innebära att den kan böja tid och rum. Är Stephen Hawking ens underrättad om detta?
Och när får vi se den första fyrdimensionella åkattraktionen på Gröna Lund?
Tänk hur det måste kittla när man läser varningsskylten: ”Vänligen
håll armar och lösa föremål innanför vagnen – de kan annars hamna
utanför rum-tid-kontinuum”.
UPDATE: Får veta att Tekniska Museet kallar sin bioupplevelse för
fyrdimensionell, eftersom stolen vibrerar och därför adderar
ytterligare en dimension till filmen. Inga övriga kommentarer om
detta.
Skrivet av
Fredrik Strage 13:28, 21 juni 2011 i kategori På stan informerar, Spaningar
” Låt se, vad ska jag skriva på min taxi så att turisterna tror att de åker med Taxi Stockholm? Hur ska jag få lantisarna att betala 500 spänn för sträckan Stureplan-Hötorget? Ska jag kalla mig Taxi i Stockholm? Kanske Taxi Stockholm City, Taxi Stockholm Centrum eller Stockholm Taxi? Eller låter Taxi Stor-Stockholm mer trovärdigt? Huvudsaken är ju att jag använder exakt samma typsnitt på bokstäverna som Taxi Stockholm. Tänk om jag också skulle kopiera deras gröna löv så att folk tror att de åker med en miljöbil? Och den gula tejpen i bakrutan?
Fast jag vet inte om jag orkar. Äsch, jag kör mitt eget race i stället. Hail Satan!”
Skrivet av
Kristofer Ahlström 10:33, 16 juni 2011 i kategori Kunskap, Spaningar, Övrigt
Under den vecka (3-9 juli) när tidningsankorna tränger ihop sig i ankdammen i Almedalen var det meningen att jag skulle delta i SVT Debatt, ”den checkpoint som alla mediearbetare förr eller senare måste passera”, som min kollega Hanna Fahl uttryckte det.
Jag skulle prata om lyxkolonialismen på Gotland, hur Gotland har lägst bruttoregionalprodukt i landet och därför har svårt att hävda sig på sin egen hemmaplan när rika fastlänningar köper upp mark och haussar priserna, hur Storsudret i folkmun döpts om till ”Sudermalm” på grund av vilka som numer bor där, att tryckt är så högt att ett torp säljs för 17 gånger taxeringsvärdet. Och så vidare, med mera.
Men det blev tydligen ingen debatt om Gotland, fick jag veta idag.
Och jag som förberedde mig så minutiöst, jag som till och med gick och fick träning av Jan Guillou i hur man vinner en tv-sänd debatt. Vi satt i hans vardagsrum på Banérgatan och han berättade om sin fyrstegsraket till vinst. Och eftersom det inte blev någon debatt för min del bjuder jag helt frikostligt på dessa tips, live från Guillous mun, i hur man dominerar en tv-dispyt:
1. Tänk på förhand ut tre saker du vill få sagt. Memorera dessa och inget annat.
2. Du kommer bli inkastad i debatten via en sidofråga som du förmodligen inte har en aning om, eller bryr dig det minsta om, men du förväntas ha ett svar. Då säger du den första saken du memorerat.
3. Skulle någon säga ’Det där var väl inte svar på frågan’ – då säger du den andra saken du memorerat.
4. Den tredje saken du memorerat kommer du aldrig att få säga, då har debatten redan gått vidare till att handla om något helt annat på grund av tidspressen.”
Mest kommenterade