Dagens Nyheters Göran Rosenberg skrev nyligen i en kolumn att människans sätt att vara och leva i stora delar styrs av de möjligheter vi har att kommunicera.”Litteraturen, reformationen, revolutionen, vetenskapen, journalistiken, nationalstaten och den moderna demokratin är alla barn av tryckpressen”, slår Rosenberg fast. Han konstaterar också att nätrevolutionen, den som pågår just nu, är en omvälvande kraft av samma dignitet, och i det avseendet det viktigaste som har hänt på över 500 år.

Som journalist tycker jag att det är en fantastisk tid att vara verksam i. Om man värderar det fria ordet högt – vilket man som journalist bör göra – så kan man konstatera att det aldrig mått bättre. Den senaste tidens utveckling i arabländerna är ett nästan övertydligt exempel på hur enorma krafter som kan sättas i rörelse när informationsmonopol rämnar. Den påverkan Wikileaks haft på världspolitiken ett annat.

Men internet som verktyg för kommunikation sätter naturligtvis inte bara avgörande avtryck i de världspolitiska skeendena, utan även i människors vardag.

Idag måndag startar vi serien ”Vårt internet”, som under en månad kommer att avhandla det här paradigmskiftet med fokus på två viktiga frågor – digital delaktighet och hoten mot öppenheten på nätet.

Begreppet digital delaktighet handlar helt enkelt om de ”digitala klyftor” som uppstår i samhället när internetanvändandet sprider sig. Flera grupper ställs helt, eller delvis, utanför när samhällsnyttiga funktioner flyttar ut på internet, för att låna en formulering från stiftelsen .SE, som i Sverige är drivande i arbetet med att göra internet tillgängligt för fler medborgare. I DN.se:s Internetskolan, som tagits fram i samarbete med .SE, hjälper experter till med tips till båda ovana och vana internetanvändare. Det kan handla om allt från hur man bäst söker information på nätet till hur man med hjälp av kryptering kan mejla säkrare.

Men internet som demokratisk kraft är inte bara en fråga om medborgarnas kunskap, utan också om tillgång till ett internet som är öppet och fritt. Hoten mot ett fritt nät kommer inte bara från diktatorer, utan också från lagstiftare i demokratiska stater och från kommersiella aktörer som har allt att vinna på att inskränka friheten på nätet – ett färskt exempel är teleoperatörernas försök att sätta stopp för internettelefoni.

Stort tack till Jenny Stiernstedt, fördjupningsredaktör på DN.se och ansvarig för Vårt internet. Ett stort tack även till stiftelsen .SE.

Björn Hedensjö, redaktionschef DN.se