Snart en vecka har gått sedan vi beslutade att tillfälligt stänga ned kommentarerna på DN.se. Orsaken var att vi på kort tid haft ett par fall av mycket kränkande rasistiska kommentarer, riktade mot enskilda, som legat kvar på sajten under flera dagar före de plockades bort. I det blogginlägg jag publicerade förra måndagen kan man läsa mer om hur vi resonerade när vi tog det här ganska drastiska beslutet, som i grund och botten handlade om att skydda enskilda. Reaktionerna från läsarhåll har varit delade, många av de runt 200 som kommenterat mitt blogginlägg tycker att det är bra att vi agerar kraftfullt för att komma till rätta med rasismen i kommentarfälten, andra tycker att vi ägnar oss åt censur.

För mig som jobbat på välkommenterade nyhetssajter i snart tio år har det varit en märklig upplevelse att leva en vecka utan läsargenererat material på sajten (med undantag för bloggarna, där vi haft kommentarerna påslagna). Den stora kraften i webb jämfört med andra medieslag är just interaktiviteten – när det funkar som det ska gör man tidning tillsammans med läsarna, snarare än för dem. I det avseendet har känslan helt klart varit att vi vridit tillbaka klockan, ganska långt, och att vi snabbt behöver hitta bra former för att komma vidare.

Det goda som kommit ur detta är att vi på redaktionen, och i branschen, den senaste veckan haft en mer levande diskussion om läsarmedverkan än på mycket länge. Och det vi hos oss har kommit fram till är att vi nu ska börja om, med uttalade mål för läsarmedverkan, och med utgångspunkt i några grundantaganden.

* Interaktivitet och läsarmedverkan är något i grunden bra och eftersträvansvärt, och viktigt för mediernas relevans.

* Vi har som tidning ett ansvar för tonen i våra kommentarsfält.

* Genom att redaktionen själv är aktiv i kommentarsfälten kan vi bidra till en bättre debatt. Genom att förhålla oss redaktionellt till läsarnas kommentarer, till exempel genom att regelmässigt gå vidare med uppföljningar på sådant läsarna tycker är viktigt, kan vi bidra till att kommentarfälten fungerar så som det är tänkt. Tidigare har reportrar och redaktörer hos oss gjort detta ibland, nu blir det policy – är kommentarerna påslagna ska vi i redaktionen vara närvarande och ha koll på vad som skrivs.

* Förhandsmoderering som standardinställning, det vill säga att kommentarerna på alla artiklar granskas före publicering, är i det här skedet inte ett alternativ för oss. Detta främst för att det skapar en dålig användarupplevelse.

* Vi kompromissar INTE med de värderingar som gjorde att vi förra måndagen slog av kommentarerna, det vill säga skydd av enskilda i enlighet med vår kommentarpolicy. Det betyder att vi inte kommer att slå på kommentarerna på ett så stort antal artiklar att vi inte klarar modereringen på ett tillfredsställande sätt. Kommentarer som bryter mot policyn ska plockas bort snabbt.

Rent konkret betyder det att vi nu slår på kommentarfunktionen igen, på ett par artiklar till att börja med. Det kommer att handla om två-tre artiklar om dagen, och under kvällstid och natt kommer vi att tillämpa förmoderering för att vara helt säkra på att vår kommentarpolicy kan försvaras.

Vi tror att man åstadkommer ett bättre klimat i kommentarfälten genom att kombinera nya arbetssätt hos redaktionen med tekniskt stöd. I den nya modell som vi lanserar i slutet av oktober uppmuntras man att kommentera i eget namn, något vi tror kommer att generera bättre läsardebatter. I det nya systemet kommer man att kunna logga in med sitt Facebook-konto, sitt Google-konto, eller genom en verifierad e-postadress. Många har påpekat att detta inte innebär ett automatiskt stopp för anonyma inlägg, eftersom man till exempel lätt kan använda en ”fejkad” mejladress. Detta ser vi inte som ett problem, eftersom vi inte principiellt tagit ställning mot anonymitet – det handlar snarare om att underlätta för läsare som vill debattera i eget namn. Vi tittar också på tekniskt stöd för att låta läsarna premiera kommentarer och varandra, med röster eller betyg, en metod som funkat bra för många andra tidningar.

Jag lyssnar gärna på dina synpunkter i kommentarfältet nedan.

Björn Hedensjö, chef DN.se