Hatten av för bra och intressanta kommentarer till min insparkning av den dörr som inte finns. Läs dom om du missat.

Det som kanske mest slog mig var när man sa saker som att spelindustrin var underhållning och därmed utan socialt ansvar – något förenklat. Är det så? Jag tänker att alla har lite ansvar med vad man gör. På samma sätt som hamburgerkedjor klimatkompenserar så kan väl underhållningen se till att ta ett ansvar över den kultur vi konsumerar?

Det finns också lite av en röd tråd i en del kommentarer att det är så världen ser ut och därför bör man rätta sig efter den.
Det håller jag inte med om. Kanske är det en läggningsfråga, men jag tänker att om man inte tycker något är bra så försöker man väl göra det bra?! Och det gäller inte bara grejer som tjej-killspel såklart utan allt man känner sig kokt på. Typ som DRM-jodder (som också kan få mig sur som en ättika).

Men det absolut mest intressanta är kanske det här om hur saker som ska vara för tjejer får mindre status. Som Em skriver: Om Elder Scrolls: Skyrim hade marknadsförts som ett ”tjejspel” (man kan gifta sig i spelet, köpa olika hus och dekorera, köpa olika kläder, laga mat, hitta vänner, skaffa hund, samt dräpa drakar) så skulle säkert väldigt få killar spela detta.
Det där är ju supersant och så jäblans deppigt när man tänker på det!
Just därför det vore skönt att ta bort kön ur ekvationen och marknadsföra spel för sina tillgångar istället för att tala om för oss vem detta spel är tänkt att vara för.

Och JA! Alex! Håll hästarna, det kommer en recension på Mass Effect 3! Nästa vecka (om inte helvetet fryser eller Xboxen får röd ring dess).

Jag misstänker att de flesta av er har läst Po Tidholms artikel om Lego. Och blivit lite sura. Sura över hur ett varumärke vi växte upp med och vars bitar vi älskat, haft i munnen, byggt underverk av, dammsugit upp, klivit på mitt i natten, sett vår hund tugga i sig och byggt världens största rymdskepp av i sy-rummet med de gula tapeterna. Sura över att det företaget underkastar sig idén om att göra en produktserie som kastar tillbaka tänket kring jämställdhet till ca: 50-talet.
Lego för flickor. Lite pastelligare. Lite lättare. Lite mer anpassat till tjejer. Cupcakes, vara social, leka hushållslekar… (Har vi inte Barbie till det där redan?)

Man läser att Lego försvarar sig med att detta ju är vad flickor vill ha. Det har gjorts massor av research och studier för miljontals stålars som visar att flickor vill leka hårvårdssalong. Ok.
Men kan det vara så att som man frågar får man svar? Är det verkligen så att tjejer rynkar på näsan åt allt annat än sociala spel som efterliknar den värld vi lever i?
Jag undrar helt ärligt!
För när jag var liten så tycker jag mest om att bygga hittepågrejer av lego. Ett rymdskepp med lite olika djur i. Och nått hus.

Jag tänker, så klart – och det är egentligen hit jag tänkt komma hela tiden – på att det här går att översätta till spel. Som har (haft inbillar jag mig, men det stämmer väl dessvärre inte) samma bekymmer. Vi-måste-göra-nått-som-tjejer-gillar-idén, kan vi kalla den. Den generalidiotiska föreställning som utgår från kön och målgrupp.
”Om jag skulle fått en slant för hur många gånger jag sagt: gör man bra spel så kommer alla att spela, oavsett kön på spelaren…” Nä, men har vi inte klubbat igenom att det faktiskt är så vi ska tänka? Att det går att plocka ut själva kön-grejen ur ekvationen och istället bara göra riktigt bra jävla spel?
Sluta specialanpassa och målgruppssöka. Sluta lägga tid och pengar på att forska fram vad som kommer sälja bäst (ja, Dead Island – jag tittar på dig, din själlöse rackare) och istället bara se till att det finns en mångfald bland de som utvecklar spel så att spelen de gör blir spel som riktar sig till människor som gillar spel?

Jaja! Se mig sparka in denna vidöppna dörr.
Men jag tycker vi kan vädra detta lite – för att påminna oss själva att det faktiskt är ganska viktigt. (Och kanske tänka att det trots allt ligger ett socialt ansvar hos såväl leksakstillverkare som spelutvecklare att inte skapa grejer som motarbetar det här med en bättre och mer jämställd värld som alla skulle må mycket bättre av).

Sen finns det så mycket mer att säga i ämnet. Men jag punktar här, efter denna Wall of text!