Varifrån kommer uttrycket nyfiken i en strut? undrar en läsare, som betecknar sig som just nyfiken. Jag skulle snarare säga vetgirig – nyfiken i en strut är den vuxnes retsamma svar till ett barn som vill veta en hemlighet. Det finns en fortsättning också: öppnar man struten så tittar han ut!

Vem han är som tittar eller hoppar ut ur struten är inte alldeles lätt att veta. Kanske ska denne han tolkas som ett spelevinkigt väsen som heter Nyfiken och sitter i struten. Strutar var ju i en svunnen tid (uttrycket är känt sedan 1800-talet) den vanliga förpackningen för allsköns läckerheter som karameller, russin, kandisocker och snus. Det nyfikna barnet som ville se vad struten månde innehålla kunde man hålla på sträckbänken genom att dra ut på öppnandet.
Men kanske går uttrycket snarare tillbaka på en lek där man satt en lockande och löftesrik strut runt sitt pekfinger för att sedan retsamt vifta med det när struten öppnades, sålunda vänjande den unga varelsen vid att livet kommer att bestå av idel missräkningar. Om någon i läsekretsen skulle känna till ett sådant grymt nöje tas upplysningar därom tacksamt emot.

Från struten nu till dess förväntade innehåll. Varför säger man blåst på konfekten om något man hoppats på men gått miste om? undrar en annan läsare.
Att bli blåst på något innebär att bli lurad på det.
Ursprunget är förmodligen hämtat från spel som rävspelet och liknande, där en pjäs som missat ett drag slås ut, varvid vinnaren blåser på pjäsen i fråga för att understryka att han eller hon har tagit den.
Därifrån har blåsa (på) kommit att användas om att lägga beslag på något som tillhör en annan. I en skildring från 1800-talets studentliv berättas att ”då någon tog fram en pennknif eller dylikt föremål, passade en annan på att rycka det till sig samt blåsa på det under yttrande: ’Det blåser jag’, och därmed var han rätt ägare därtill”.
Den ursprunglige innehavaren var därmed blåst på sin ägodel och hade åkt på en blåsning – ett uttryck som följdriktigt bildats till bli blåst men som dyker upp först under 1900-talets början.
Blåst på konfekten är en slängigare för att inte säga slangigare variant av det hundra år äldre lurad på konfekten.
Och lurad på konfekten var väl just vad man blev när den där han hoppade ur struten som man trodde skulle innehålla godis.