Nybroplan kl 22:30

Läser Hanna Hellquists krönika om hur hon objektifieras och sexifieras i allt hon gör. För att hon är kvinna. Varje ord ger upphov till snuskiga kommentarer. Är hon sur behöver hon ett ”gött ligg”. Skriver hon att katten gillar att sova på rygg svarar någon ”Har du lärt ut mattes ställning?”Samma kväll går jag in på en kiosk.

– Åh , vad gott det vore med en kokosboll. Mmm, säger jag till min vän.

– Eller en korv, du vill ha en korv, säger mannen framför mig i kön.

– Nej, fy. Korvarna som ligger och rullar här är oätliga, svarar jag och vänder bort huvudet för att visa att konversationen är avslutad.

Han kommer plötsligt närmre.

– Men du har väl sugit på avsevärt äckligare korvar, säger mannen och ser upphetsad ut över vad som just halkade ur den egna munnen.

Jag ber honom artigt att dra åt helvete och bort ur min åsyn.

– Men va fan, du behöver ju inte bli så himla sur för att jag säger att du gillar att suga kuk.

Jag tänker på Hannas krönika och på hur patriarkatet normaliserar de mest bisarra situationer. Tänk ombytta roller – att en ensam kvinna skulle tränga sig på två okända män i en matkö och avfärda deras samtal med att de egentligen bara vill ge sig hän det kvinnliga könsorganet. Det skulle liksom aldrig hända.

josefine.hokerberg@dn.se

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Pingback: Gubbslem uncovered |

Pingback: The enemy Within « Truthandfiction

Patetisk fulgubbe. Sex är något man väljer -eller inte väljer- i intimiteten med någon annan. God ton och etikett borde ha fått honom att hålla sina grova kommentarer för sig själv. Det är lite av en besvikelse att se att så många kommentarer verkar vara OK med den typen av beteende. Jag trodde att Sverige kommit längre än så.

Bra att hon iallafall gav svar på tal. Jag hade nog blivit rädd och ledsen och gått därifrån så fort jag kunde. En komplimang är något fint du säger uppriktigt för att visa din uppskattning och glädja någon annan – det här var inte en komplimang.

Tack Josefine för att du orkar skriva om det här trots alla surkommentarer du får. Det är intressant att man inte får dra alla män över en kam enligt flera av kommentatorerna men det går tydligen bra att säga att alla feminister är likadana? Varför provocerar kvinnor och mäns lika värde så mycket?

En man skulle troligtvis inte ta så illa upp om kvinnor gjorde det där. Det är problemet med feminismen idag. Allting ses som en förolämpning. Det går lika bra att se det som en komplimang du vet? Även om den nu inte framfördes på det mest eleganta av vägar.

Samhället vi har berör liksom alla, och kan liksom påverkas av alla? Det är väldigt få som skyller på *alla* män. I alla fall inte vad jag har sett. Om folk är trötta på att läsa om det, varför inte vara trötta på att det händer öht? Kom igen allihopa, vi försöker bli mer jämställda! Det blir kul! Jag lovar!

Både Tabita och Snusk-Gunn i Kvarteret Skatan får vara äckliga utan att ”matriarkatet påstås normalisera de mest bisarra situationerna”. Att tänka ombytta roller är inte alls svårt, det vet alla yngre män som någonsin köat till något Harrys med dess tillhörande småpilska medelålders kvinnor (och män). Det blir också lite larvigt att hoppa på de män som inte håller med i artikeln, och som faktiskt sakligt påvisar detta, genom att dra dem över samma trötta patriarkatkam. Lite skinn på näsan och en portion självdistans är två saker jag skulle önska mig till jul om jag vore er.

Till de ”män” som tycker att det här beteendet är helt OK enligt principen att det får man väl tåla: Är det också OK om din syster får frågan om hon gillar att suga kuk? Din mamma? Din dotter?

Åh, fy tusan! En sådan läskig patriark. Vi måste hålla ihop, Josefine. Jag tycker att du borde #prataomdet tillsammans med medsystrarna.