Kungsgatan kl 18.35

Vi räknar bussar, dottern samlar på röda och jag på blå. Men vi ser så få att leken blir trist. I stället byter vi till människor med mössa kontra människor med hörlurar. Det visar sig vara en utmärkt lek på ettans buss en senvinterkväll på Kungsgatan: 11, 12, 13… det är jämnt och spännande. Nästan för jämnt.

Plötsligt inser vi att båda räknar mössmänniskor, vi skrattar och mitt i skrattet, mitt i ett sådant där lyckligt ögonblick man kan ha med sina barn och som man kan samla på och minnas och tänka: livet är värt att levas, ja, i just det ögonblicket kör det fram en reklamsprejad van bredvid oss, och på mindre än två decimeters håll från dotterns ögon: en naken kvinna med enorma bröst (men bortblekta bröstvårtor). Jag ser inte riktigt, men tror att det är en stripteaseklubb som marknadsförs.

– Vad är det där reklam för, pappa?

Jag glider undan, börjar prata om någonting annat, men tänker: Hur är detta möjligt? Hur ska vi kunna bekämpa den bristande jämställdheten – alla döttrars sämre möjligheter – utan att ifrågasätta dess skränigaste budbärare? Jag menar: Hur ska vi kunna lära våra barn, och oss själva, likabehandlingens svåra kamp mot kulturella mönster och vanor när vi på huvudstadens paradgata accepterar sexismens allra naknaste uttryck?

harald.bergius@dn.se

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Med en bra uppfostran. Det är mer konstruktivt att ge våra barn de verktyg dem behöver för att hantera den värld vi lever i än att försöka fila ner allting vi inte tycker är lämpligt, förr eller senare kommer dem utsättas för åsikter och uttryck som vi kan tycka är olämpligt och då är det bra om dem är förberedda.

Vi behöver inte acceptera budskapen men vi har yttrande- och åsiktsfrihet i Sverige och det betyder att den frihet vi försväntar oss ha själva måste vi också ge till andra. På en sidan har vi dem som ser det som ett förtryck av kvinnor, på dem som ser det som ett uttryck för frihet och kontroll. Det finns inget i reklamen som syftar på att kvinnan på bilden eller kvinnorna på etablissemanget det gör reklam för inte ställt upp på och valt frivilligt, kanske till och med att dem föredrar en livsstil som sådan. En naken kvinna har våra barn nog sett i en eller annan form så helt främmande är det nog inte.

Stöter vi på något olämpligt och våra barn är med och får syn på det ger det också ett utmärkt tillfälle till att utbilda och förklara vad det är, vår syn på det och svara på de frågor dem kan ha. Alternativet är att dem upptäcker det själva senare vilket dem utan tvivel kommer göra.

hur som helst gör du dig gott i att förbereda dig för fler besvikelser, det är inte sista gången ett gott skratt tystas eller en solig dag skyms av mörka moln.