Tusentals amerikanska konservativa har de senaste dagarna samlats i Washington för något som kallas för CPAC (Conservative Political Action Conference), en årlig tillställning. Det är valår i år, och därför uppträder presidentkandidaterna Mitt Romney, Rick Santorum och Newt Gingrich på mötet i Wardman Marriott Park Hotel (bara Ron Paul håller sig borta).

De tre närvarande skulle testa entusiasmen bland de konservativa gräsrötterna. Det gick väl….så där.

Romney bedyrade gång på gång hur konservativ han är, inte en ”medkännande konservativ” som George W Bush kallade sig, utan en ”strängt konservativ”, vad det nu betyder. Lite tillkämpat lät det, men man kan förstå att han har mycket liberalt bagage att kämpa med. När han drev sin valkampanj för att bli guvernör i Massachusetts 2002 gjorde han det som moderat och icke-konservativ.

Inte att undra på att Romney har stora problem med att framstå som autentisk. Och att applåderna var mer artiga än entusiastiska.

Gingrich berättade om hur han skulle bedriva en ”folkets kampanj”, till skillnad från vissa medtävlare (läs Romney) som har väldigt mycket pengar. Och så hade han förstås har ett konservativt ”dream team” på sin sida. Han räknade upp några namn som ingår i laget: Rick Perry, Herman Cain och Todd Palin (gift med Sarah)….

Inte heller här steg det något jubel. Två havererade kandidater och en make till en havererad kandidat låter inte som någon dröm.

Santorum, uppstickaren i det republikanska nomineringsracet, har hela veckan kunnat sola sig i glansen av sin trippelseger i tisdagens nomineringsval i Minnesota, Missouri och Colorado. Han har plötsligt börjat få in pengar – 3 miljoner dollar på tre dagar – till sin kampanj. Dessutom stiger han i opinionsmätningarna. Enligt den senaste (från Fox) har han på några dagar ökat från 17 till 30 procent, medan Romney har gått ner från 35 till 30. Och Gingrich har rasat från 26 till 16.

Det ser lovande ut för Santorum, som uppenbarligen har lyckats fånga de mest socialt konservativa bland republikanerna med sitt budskap. Och gensvaret i publiken var varmt.

Å andra sidan har Santorum ett problem bland sådana som inte dök upp på CPAC: moderata republikaner och oberoende väljare. Det kan visa sig förödande om han skulle bli nominerad som presidentkandidat, för utan de grupperna går det inte att vinna ett presidentval.

Särskilt med kvinnorna – majoriteten av väljarna – kan det bli problematiskt. Ska man uttrycka det milt är han inte någon jämställdhetsivrare.

Härom dagen meddelade Pentagon att kvinnor i försvaret kommer att kunna ha en mer framträdande roll i strid än tidigare. Det tyckte Santorum inte var någon bra idé, enligt vad han sade till CNN: ”Det kan innebära en mycket äventyrlig situation, eftersom de kan komma att göra saker som inte ligger i uppdragets intresse eftersom andra typer av känslor kan vara inblandade…jag tror att det förmodligen inte är gynnsamt för uppdraget”.

Jo, kvinnor är ju så känslomässiga. De är bättre på att vara hemma med barnen.

Men här är han ute på minerad mark. Och han har trampat på minor förr. Det var 2005 han sade att kvinnor som arbetar utanför hemmet gör så för att de har influerats av radikal feministisk ideologi som ser ned på kvinnor som stannar hemma: ”Tyvärr har den propagandakampanj som inleddes på 1960-talet slagit rot, och de radikala feministerna lyckades med att undergräva den traditionella familjen och övertyga kvinnor om att yrkesmässiga framgångar är nyckeln till lycka”.
Santorum var den gången senator från Pennsylvania, och kampanjade för återval. Men strax efteråt förlorade han med rekordsiffror mot en demokrat  och åkte ut ur senaten.

De republikaner som ska nominera partiets kandidat har anledning att fråga sig hur stark dragningskraft en sådan attityd har på kvinnor, eller för del delen män, år 2012?