De rödgröna vill slopa sju karensdagar

Fråga:

Alliansen har inför sju dagars karenstid för egenföretagare i sjukförsäkringen. Kommer de rödgröna att återställa ordningen?

 Valakuten svarar:

 De rödgröna har lovat att slopa regeln om minst sju karensdagar för egenföretagare om de vinner valet.

Sedan den första juli gäller alliansens nya regler för sjukförsäkringen. Det innebär bland annat att egenföretagare kan välja mellan 7, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid.

De nya reglerna mötte kritik från bland andra organisationen Företagarna som anser att sjudagarskarensen riskerar att försvåra för egenföretagarna.

De rödgröna har kommit överens om att egenföretagare ska få välja en dags karenstid och uppåt i sjukförsäkringen.

De så kallade egenavgifterna anpassas efter vilken karenstid eller ”trygghetsnivå” företagaren själv väljer. Det ska vara frivilligt att ta del av och följs av en något förhöjd egenavgift för de företagare som väljer att få det extra skyddet.

Med den nya reglerna sänkte alliansen sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare med cirka 0,74 procentenheter. I praktiken innebär det att de som nästan aldrig är sjuka tjänar på alliansens sjudgarsregel.

Om man som de flesta är du sjuk två eller några dagar i rad, vid upprepade tillfällen förlorar man på sjudagarsregeln. Är du sjuk mer än 21 dagar vid fem tillfällen kan man utnyttja ett högriskskydd.

De rödgrönas vallöfte om karensdagar.

 

Nora Mlik

nora.mlik@dn.se

Rödgrön vill utvidga sjukersättningsregler

David frågar:

Hur ser de olika blocken på ersättningar tillsjukpensionärer?

Valakuten svarar:

Sjukersättningen motsvarar 64 procent av den enskildes tidigare årsinkomst, vilket som högst kan ge drygt närmare 17.000 kronor i månaden och som lägst 8.480 kronor i månaden. Ingen av blocken avser att varken höja eller sänka denna ersättningsnivå, men däremot kommer inkomsttaket att höjas. Hur mycket är inte känt, dock rör det sig inte om några stora belopp.

Det rödgröna blocket går längst när det gäller ändrade mer fördelaktiga regler för den enskilde sjukersättningsmottagaren.

Dels avser de rödgröna behovsanpassa sjukskrivningar i större utsträckning, med fler flexibla deltidssjukskrivningar. Omfattningen ska kunna anpassas efter den enskildes arbetsförmåga, skriver de rödgröna, med vilket de menar att en person med sjukersättning, i vissa lägen, skulle kunna arbeta bara en dag i veckan, för att sedan trappa upp veckovis, och procentsatsen sedan skulle kunna följa efter.

Vidare menar S, MP och V att den som inte bedöms kunna arbeta heltid, ska kunna erbjudas en långvarig ersättning. ”En person som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan ska kunna få långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Den långvariga ersättningen på deltid ska inte omprövas men kunna brytas av den enskilde”, skriver de rödgröna.

Alliansregeringen, å sin sida, lovar i sitt valmanifest att satsa en miljard kronor ytterligare om året på ”en rehabiliteringsgaranti för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg, samt de som lider av depression, ångest eller stress”.

- Vi tycker att det är viktigt att människor som har en permanent nedsatt arbetsförmåga har en ekonomisk trygghet, men vi har för tillfället inga planer på att höja ersättningsnivån eller taket i ersättningen, säger Markus Nordström, pressansvarig hos statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

Sjukpenning, som är den vanliga formen av ersättning vid sjukdom ges till de som är korttidssjuka och här ersätter försäkringskassan den ursprungliga lönen till 80 procent, eller som högst 21.200 kronor per månad.

Sjukersättning ges till det som förut kallades sjukpensionärer och personer med nedsatt arbetsförmåga, samt till de som har något som kallas för tillfällig sjukersättning. Efter att den borgerliga regeringen införda de omdiskuterade strängare sjukersättningsreglerna 2008, håller den sistnämnda gruppen på att fasas ut fram till 2012.

Sammanlagt uppbär i dag 442.000 svenskar sjukersättning. Beroende på strängare regler för ersättning, att flera av de som idag har ersättning snart når pensionsålder samt att färre nya personer med sjukersättning tillförs systemet, räknar försäkringskassan med att antalet svenskar med sjukersättning kommer att minskas med närmare 140.000 personer fram till 2014.

I reda pengar beräknar försäkringskassan allt som allt inräknat – kommunalt bostadstillägg, aktivitetsgaranti, framtida pensionsinbetalning med mera, lägga ut cirka 65 miljarder för de långtidssjuka under 2010. Fyra år senare är prognosen för samma sak nere i 50 miljarder kronor.

– Ja, det är ett resultat av de nya reglerna och att allt fler i denna grupp nått den 65-åriga pensionsåldern, säger Andreas Månsson Vogel, analytiker och prognosmakare på försäkringskassan.

Läs mer om hur Annica Holmquists sjukdom och utförsäkring blivit ett viktigt för de rödgröna i valdebatten, och hur Emelies blogg om sin mamma Annica blev ett hett debattämne på nätet.

Anders Forsström

anders.forsstrom@dn.se

Rödgröna lovar fler pedagoger i förskolan

Emma frågar:

Jag undrar om partierna har konkreta mål för hur många barn per pedagog som ska finnas i förskolan? Jag undrar också om det finns åsikter om hur stora barngrupperna får bli?

Valakuten svarar:

I slutet av augusti presenterade de rödgröna ett gemensamt mål om max fem barn per anställd i förskolan. Satsningen ska, vid en rödgrön valseger, inledas 2011, och målen ska ”om ekonomin är fortsatt god och staten och kommunen delar på kostnaderna” vara uppnådda 2014.

– Om vi har för lite personal i förskolan får varje anställd mindre tid för varje barn. Det drabbar särskilt de barn som har större behov och behöver mer uppmärksamhet, sa Lars Ohly (V) ett par veckor tidigare i ett pressmeddelande.

I alliansens valmanifest presenteras inte något gemensamt mål angående antal barn per pedagog i förskolan. Däremot fokuserar man på att den pedagogiska verksamheten i förskolan ska förbättras. Alliansen skriver i sitt valmanifest att man under kommande mandatperiod vill införa ”En ny läroplan för förskolan med ett ökat pedagogiskt innehåll.” Centerpartiets skriver att man vill verka för ”mindre barngrupper och välutbildad personal i förskolan”. Hur små barngrupperna bör vara står dock inte.

Piratfrågorna som kom bort

Karl frågar:

Piratpartiet har jag inte hört många ord om sedan EU-valet, så jag undrar lite om vad som händer med ”deras” frågor. Vad kommer att hända med FRA, ipred och datalagringsdirektivet efter valet? Kommer FRA och/eller ipred rivas upp vid rödgrön vinst?  Kommer datalagringsdirektivet att genomföras oberoende av vilket block som vinner?

Valakuten svarar:

De rödgröna är numera överens om en gemensam inställning till FRA. Lagen ska rivas upp omgående och frågan om signalspaning ska i samma veva utredas. S har till skillnad från samarbetspartierna velat ha någon övergångslagstiftning först, men nyligen anslöt man sig till V:s och MP:s uppfattning. Alliansen lyckades under uppmärksammade former få igenom FRA i riksdagen så formellt står alla regeringspartier bakom lagen. För att stilla kritiken föreslog man och fick senare igenom ändringar med ett förstärkt integritetsskydd.

Även datalagringsdirektivet motsätter sig V och MP, som båda sagt att de vill arbeta för att riva upp det. Intrång i den personlig integriteten, ineffektivitet och höga kostnader är några av skälen. S, med Thomas Bodström som justitieminister i spetsen, drev igenom direktivet och har sålunda värnat det. I en kritiserad rödgrön kompromiss kom partierna senare överens om att införa direktivet men att lagringen inte ska överskrida minimigränsen sex månader. Några veckor senare bröt V överenskommelsen.

Alliansen, vars justitieminister Beatrice Ask tidigare motsatte sig datalagringsdirektivet, har redan skrivit ett lagförslag om det. Även om EG-domstolen skulle kunna riva upp hela direktivet, med hänvisning till Europakonventionen för mänskliga rättigheter, menar man att man än så länge är skyldig att införa det. Men först efter en grundlig analys där man får fram en godtagbar balans mellan effektiviteten i brottsbekämpningen och skyddet av den enskildes privatliv.

Ipredfrågan är de rödgöna inte överens om. V och MP vill bestämt riva upp den för att man anser att den brister i rättssäkerhet och kränker människors integritet. S vill inte riva upp lagen, utan vill i stället stärka den enskildes integritet och rättigheter på olika sätt. Alliansen är också något delat i fallet ipred. C är på den sidan blockgränsen ensamt om att vara kritiska till lagen, men avvaktar den treåriga översyn som regeringen tillsatt.

Uppdatering: Karl nämner Piratpartiet i sin fråga och kallar detta ”‘deras’ frågor”. Mycket riktigt är det till stor del frågor om immaterialrätt och personlig integritet i en digital miljö som PP både bildats och fått mandat i EU på. Många av er som kommenterat artikeln efterlyser PP:s ståndpunkt i Karls frågor.

Vad gäller datalagringsdirektivet vänder sig PP mot möjligheten för staten att ”ta reda på allt om var du befunnit dig och vilka personer du känner”. Man menar att direktivet medger en stor inskränkning i privatlivet och därmed bryter mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen om mänskliga rättigheter. PP har nyligen svarat DN.se mer utförligt om datalagringsdirektivet.

Integritetskränkning är också det huvudsakliga skälet till varför man är emot FRA:s signalspaning. PP tror samtidigt att sannolikheten att man med den lagen skulle förhindra terrorism är minimal.

PP inställning till ipred och andra upphovsrättsliga frågar kan man läsa om här och där.

Turerna kring Förbifart Stockholm

Eva och Jonas frågar:  

Finns det något parti som är för Förbifart Stockholm och samtidigt kan tänka sig att höja skatterna för att värna miljön? Var avgörs frågan om Förbifart Stockholm? 

Valakuten svarar: 

Förbifartens vara eller inte vara har länge varit en omdebatterad fråga. I nuläget vill alliansen att bygget blir av, medan de rödgröna har enats om att en folkomröstning ska hållas.  

Inom oppositionen råder dock splittring; Socialdemokraterna har uttalat sitt stöd för motorleden, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är däremot skeptiska och skulle hellre se att pengarna satsades på en utbyggnad av kollektivtrafiken.  

Finns det då något parti som är positivt till Förbifart Stockholm och samtidigt kan tänka sig höjda skatter till förmån för miljön? 

Ja, det finns det.  

Socialdemokraterna som alltså är för ett bygge har samtidigt föreslagit en rad skattehöjningar på miljöområdet. Bland dem kan höjd koldioxidskatt  (10 öre 2011 och ytterligare 7 öre 2012, motsvarande 29 öre respektive 20 öre i bensinpris) och ett införande av kilometerskatt (tidigast 2013) nämnas.  

Även allianspartierna föreslår skattehöjningar inom miljöorådet, men ingen som direkt påverkar biltrafiken. Nämnas bör dock att regeringen under nuvarande mandatperiod har höjt skatten på koldioxid.

Beslut om Förbifart Stockholm fattas av riksdagen.  

I händelse av seger för alliansen i valet till riksdagen kommer motorleden att bli av. En prövning av miljöbalken har genomförts, byggstart är beräknad till 2012.  

Om de rödgröna skulle få majoritet i riksdagen blir det krångligare. Folkomröstning för samtliga invånare i Stockholms län har utlovats, men för det krävs juridiska grepp.

Socialdemokraten Lars Dahlberg får förklara: 

– Om vi vinner valet kommer vi att ge riksdagen i uppdrag att fatta beslut om en särskild lag som ger riksdagen möjlighet att utlysa en folkomröstning i länet gällande Förbifart Stockholm.

I vanliga fall ska en folkomröstning som sker på regional nivå utlysas av kommunen.  

– Därför kommer vi att behöva besluta om den här lagen som gör att riksdagen kan utlysa en regional folkomröstning. Det är en av anledningarna till att den planeras först till 2012, säger Dahlberg.    

 

Mer läsning om Förbifart Stockholm: 

Alliansregeringen ger löfte om bygge på DN Debatt

Regeringen godkänner Förbifart Stockholm och ger svar på aktuella frågor.  

De rödgröna föreslår folkomröstning om Förbifart Stockholm. Planerad till september 2012. 

Trafikverket, som är för ett bygge, informerar. Liksom Naturskyddsföreningen, som är emot.

Alliansen oenig om Las

Martina frågar:

Hur skiljer sig allians-partierna åt i fråga om synen på las, (lagen om anställningsskydd)?

Valakuten svarar:

Centerpartiet är det parti inom Alliansen som har gjort sin röst mest hörd i den här frågan. Medan de drivit på har de hållits tillbaka av framför allt Moderaterna.

Centerpartiet tycker att las är omodernt och låser fast människor på eller utanför arbetsmarknaden. Man menar att systemet måste bli mer flexibelt så att inte exempelvis kompetenta personer förfördelas vid anställningar eller uppsägningar. Med den efterfrågade flexibiliteten skulle man förhindra fördjupat utanförskap, menar man. Ett konkret förslag är att alla arbetsgivare ska få undanta två personer från turordningen vid uppsägningar, inte bara företag med max nio anställda. Man vill också införa en arbetsmarknad som på olika sätt uppmuntrar till exempelvis rörlighet och kompetensutveckling. C vill bland annat att personer under 26 år frivilligt ska kunna ingå särskilda ungdomsavtal med arbetsgivare. De anställningarna ska kunna vara i max två år.

Moderaterna skriver på sin hemsida att ”ett bra arbetsrättsligt regelverk gör att lugn och ro skapas på arbetsmarknaden och att företag och anställda kan verka under stabila spelregler”. De menar dock att ett sådant kan försvåra för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden. M vill därför bland annat halvera arbetsgivaravgifterna för anställda under 26 års ålder så att arbetsgivare lättare ska överväga att anställa dem. Annars tycker M att grundprincipen i las fortsatt ska gälla. Men varje arbetsgivare ska fritt få anställa på tidsbegränsade kontrakt, dock i sammanlagt max två år på en femårsperiod utan att vara tvungen att fastanställa. De vill också ha fler anställningar med korttidskontrakt och en form av lärlingsanställning för de som är under 23 år. Den anställningsformen är en av de saker man kommit överens om med övriga partier inom Alliansen och enligt förslaget skall anställningen vara upp till 18 månader.

Folkpartiet står bakom las-principen om att anställda ska skyddas från obefogade uppsägningar och att anställningstiden ska vara avgörande för turordningen vid uppsägningar. De vill dock reformera den. Bland annat föreslår FP att anställda som är över 45 år får ett stärkt skydd på det sätt att man får dubblera sin anställningstid upp till fem år vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. FP vill också liksom C att två personer ska få undantas från undantagsreglerna oavsett arbetsgivarens storlek, det vill säga inte bara för företag med färre än tio anställda som lagen är utformad i dag. Med kompetens som skäl föreslås att arbetsgivare ska kunna undanta fyra personer. Vidare vill man förlänga provanställningstiden från sex till tolv månader. Andra tidsbegränsade anställningar ska utformas enhetligt så att ett företag ska kunna anställa upp till 20 personer i sammanlagt två år på en fyraårsperiod utan att de nödvändigtvis blir fastanställda.

Kristdemokraternas partistyrelse vill också utöka undantaget i las. KD:s förslag är här det samma som hos C och FP. KD skriver annars i sitt principprogram att las ska utformas på ett sätt så att ”rimlig” anställningstrygghet skapas. I övrigt vill partiet se en förlängd provanställningstid från sex till tolv månader.

Sjukhus till salu

Anna frågar:

Jag undrar om man vet om Alliansen kommer sälja ut sjukhusen under kommande mandatperiod?

Valakuten svarar:

Alliansens valmanifest ger inte svar på huruvida sjukhus kommer att säljas ut under den kommande mandatperioden eller inte. Sedan 2007 är det upp till landstingen att överlåta driften av regionsjukhus och regionkliniker åt privata aktörer.  

Den 1 juli 2007 genomförde Alliansen en rad lagändringar inom svensk sjukvård. ”Stopplagen”, som tidigare hade begränsat landstingens möjligheter att överlämna driften av sjukhus och regionsjukhus åt privata aktörer, avskaffades.

I och med den nya lagstiftningen gavs landstingen möjlighet att överlåta driften av sjukhus till vårdgivare som driver verksamhet med vinstsyfte.

– Så länge vårdgivarna följer lagen, vilket ändå måste förutsättas, är vinst i vården inget problem. En vårdgivare som tecknat avtal med landstinget är skyldig att ge vård efter behov, skrev socialminister Göran Hägglund (KD) i en debattartikel i samband med lagförslaget.

Kravet på att hälso- och sjukvård i offentlig regi ska drivas vid minst ett av landstingets sjukhus upphävdes. Istället blev det upp till landstingen själva att organisera vården efter lokala förutsättningar. I samma veva avskaffades också kravet på att sjukvård enbart ska bedrivas med vårdavgifter och offentlig finansiering.

2007 års lagändringar inom sjukvården innebär att sjukvård vid regionsjukhus och regionkliniker får överlämnas till andra aktörer. Inför valet 2010 har alliansen dock varit relativt tyst i frågan, och ämnet belyses inte heller i alliansens valmanifest.

I de rödgrönas regeringsplattform inför valet står det: ”Inga universitets- eller regionsjukhus ska säljas ut.” Enligt de rödgröna skulle den typen av försäljningar bland annat kunna leda till sämre samverkan mellan olika delar i vården.

Kärnkraften en verklig stridsfråga

Joel frågar:

Kärnkraften är enligt min mening en av de viktigaste frågorna, den har däremot inte varit högaktuell i valet. Jag undrar helt enkelt hur de olika partierna ställer sig till kärnkraften?

Valakuten svarar:

Alliansen har rivit upp det förbud som tidigare fanns mot att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Det betyder att det nu är fritt fram att byta ut gamla reaktorer mot nya – men bara i de befintliga kärnkraftverken. Antalet reaktorer ska även i fortsättningen vara 10. I fall nya reaktorer ska byggas är nu enligt Alliansen upp till marknaden. Motiveringen för ny kärnkraft är att den tillgodoser behovet av el på ett klimatvänligt sätt, det vill säga med mycket små utsläpp av koldioxid.

I de nya reglerna som Alliansen drivit igenom ingår också att staten inte ska subventionerna reaktorbyggen. Vad förändringarna innebär i praktiken finns det olika uppfattningar om inom Alliansen.

Folkpartiet är det borgerliga parti som propagerar mest aktivt för ny kärnkraft, och partiet menar att lagändringen kommer att leda till att det byggs nya reaktorer. För att stötta kärnkraften har FP föreslagit en statlig satsning på utbildning av tekniska specialister.

Alliansens uppgörelse om kärnkraften möjliggjordes av att Centern övergav sitt tidigare kategoriska motstånd. Centerpartisterna menar att de nya reglerna om finansieringen kommer att innebära en mycket hög, kanske oöverstiglig, ekonomisk tröskel för att bygga nya reaktorer. Omsvängningen försvaras med att Centern i gengäld fick igenom satsningar på förnybar energi. Två centerpartister valde att rösta emot partilinjen när riksdagen antog den nya kärnkraftslagen, en av dem har därefter lämnat partiet.

De rödgröna lovar att riva upp den nya lagen och utfärda ett nytt förbud mot att bygga nya svenska reaktorer. Kärnkraften ska därefter avvecklas, men när det ska ske finns inga definitiva besked om. Hänsyn ska enligt Rödgröna tas till ”sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering”. I stället ska satsningar göras på förnybara energikällor. Rödgröna säger sig vilja åstadkomma en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Inom socialdemokratin finns dock en kärnkraftsvänlig opinion, särskilt inom delar av fackföreningsrörelsen.



Läs mer i Kärnkraftsskolan på DN.se och pröva vad du kan om ämnet i vårt kunskapstest.

Ekologiska mål

Sara frågar: 

Vilka mål har de olika blocken inom satsningar på mer på ekologisk, odlad och vegetarisk kost? 

Valakuten svarar: 

I de båda blockens valmanifest är informationen knapp.  

Alliansen skriver att maten i de offentliga köken ska vara ”vara sund och säker och fri från onödiga tillsatser” samt att ”mjölk, kött och ägg ska komma ifrån djur som har haft det bra”. 

De rödgröna gör gällande att ”nya mål ska tas fram för ekologisk matproduktion”.  

Lite research visar att de båda blocken har samma mål: 

Minst 20 procent av landets jordbruksmark bör upptas av certifierad ekologisk odling vid utgången av 2010. Vid samma tidpunkt ska 25 procent av den mat som konsumeras ska vara ekologisk. 

– Regeringen Persson lämnade tillsammans med V och MP en skrivelse med de här målen. Tanken är att vi ska ta fram nya mål inför kommande mandatperiod, säger Charles Berkow som är MP:s politiske sekreterare i den rödgröna arbetsgruppen för klimat och miljö. 

Jordbruksminister Eskil Erlandssons pressekreterare Anna-Karin Nyman ger ett liknande svar för alliansens del:  

– Vi ska utvärdera liggande mål och efter det ta fram nya. När är inte fastslaget, men det måste ju ske någon gång under året, säger hon.

Så ser blocken på tv-licensen

Erik frågar:  

En fråga som jag ofta tänker på är om högerblocket kommer ta bort TV-licensen? 

Valakuten svarar:

Alliansen skriver ingenting i sitt valmanifest om radio- och tv-avgiften. Enligt Erik Kristow, politiskt sakkunnig vid kulturdepartementet, finns inte några planer på att avskaffa avgiften.  

Tidigare har M såväl som FP förespråkat en annan finansiering av de reklamfria radio- och tv-kanalerna, exempelvis via skatter.  

KD röstade så sent som i fjol på sitt riksting igenom ett förslag om avskaffande av tv-licensen.

– Alliansens gemensamma ståndpunkt är dock att ha kvar avgiften, säger Erik Kristow. 

Diskussionen om radio- och tv-avgiften är ständigt pågående. Nuvarande sändningstillstånd beslutade de borgerliga partierna om 2009. Det gäller till utgången av 2013.  

Det betyder alltså att beslut om nästkommande sändningstillstånd ska fattas under kommande mandatperiod. Då kan nuvarande regler för public service, inklusive formerna för finansiering, förändras.  

Hur diskussionen då kommer att föras är det i dag ingen som vet.  

Inte heller de rödgröna har skrivit något om tv-licensen i sitt valmanifest.  

Så sent som i fjol motionerade de tre partierna gemensamt om att behålla avgiften i sin nuvarande form. Sedan dess har ingenting nytt tillkommit.

Radioavgiften inbringar årligen 6,7 miljarder kronor.  

Mer om regeringens Public Service-proposition hittar du här.