Jag har ju bott och arbetat i Stockholm i över femton år. Men ränderna går aldrig ut. Någonstans långt därinne finns göteborgaren kvar.

Har just tillbringat tre fullspäckade dagar i min gamla hemstad. Och jag kan bara konstatera att det finns en del som Göteborg har, men som Stockholm inte har.

Vetenskapsfestivalen till exempel. Den invigdes i tisdags. Under en veckas tid kommer ett stort antal av Göteborgs forskare – även åtskilliga av de allra främsta toppnamnen – att uppträda för allmänheten.

Uppåt hundratusen människor nås av aktiviteterna, inte minst många skolbarn.

Det blir shower mitt inne i köpcentret Östra Nordstan och populärvetenskapliga föredrag på många håll. Barnen får bygga egna vindkraftverk och solceller.

I år har förstås många av de utländska föreläsarna blivit försenade eller förhindrade på grund av vulkanen Eyjafjallajökul. Men då har de rådiga arrangörerna i stället stoppat in allt vad Göteborg kan uppbringa av vulkanexperter i programmets alla luckor.

Något annat som Stockholm inte har är Universeum, som ligger alldeles intill Liseberg. Där invigdes årets Vetenskapsfestival under högtidliga former, bland annat av fotografen Mattias Klum.

Vi vandrade genom akvarieutställningen, som saknar motstycke i Sverige. Den visar alla Sveriges vatten-ekosystem. Högst upp på översta våningen får man se en fjällbäck. Sedan vandrar man längs fjällsjöar, insjöar, älvar, Östersjön med sina respektive fiskarter. Och till slut kommer man ner till Västerhavet med alla saltvattensfiskarna. Akvarierna är jättestora, man kan gå under stora valv av vatten, och man känner sig som en del av havet. I en bassäng kan man klappa rockor.

En tredje raritet för Göteborg är Botaniska trädgården. Den är inte bara den i särklass bästa i Sverige, utan en av de största och bästa i hela världen. När jag var liten bodde jag i närheten av Botaniska, och jag trodde att alla botaniska trädgårdar såg ut som den i Göteborg. Men jag blev grymt besviken när jag insåg vad som är mer normal standard.

Nu fick jag en exklusiv rundvandring med nya chefen Mari Källersjö och intendenten Björn Aldén. De berättade om Botaniskas forskningsprogram och visade vårblomningen. Den har verkligen kommit igång nu.

På nyplanterade lökängen alldeles innanför entrén bredde miniirisar och krokusar ut sig. I rhododendrondalen hade de första buskarna börjat slå ut. De lyste i lila, rosa och scharlakansrött. I bäcken växte skunkkallor och på marken stod hela mattor av klosterliljor.

Klippträdgården hade också vaknat, med massor av exotiska blåsippor, julrosor, tibastbuskar …

Våren kommer en vecka tidigare till Göteborg. Men snart ska det väl börja blomma ordentligt i min nya hemstad också. Och Bergianska trädgården kan ju också vara trevlig – även om den har långt, långt kvar till Göteborgs nivå.