Skrivet av
Viktor Barth-Kron 15:32, 30 augusti 2011 i kategori Kultur

Nätkommentarer är ämnet för dagen. I går meddelade Expressen att man inför förhandsmoderering av artikelkommentarer, strax därefter följde DN upp med att stänga ner funktionen i väntan på att ett nytt system som kräver inloggning (på TVR fortsätter vi dock med den gamla vanliga policyn – ingen förhandsmoderering eller inloggning, men bloggens upphovsman dömer enväldigt vad som är relevant och vem som är ”spam”). I dag kom Aftonbladet med sin nya, icke-anonyma lösning: ett samarbete med Facebook.
Att det hela – bland annat – har samband med att ett idogt gäng prångt ska ”ta debatten om islamiseringen av Sverige” oavsett om artikeln i fråga handlar om integrationspolitik eller backhoppning behöver knappast tilläggas. Inte heller att reaktionerna har blivit de väntade.
Politiskt Inkorrekt – den SD-relaterade nyhetssajt i segmentet invandrarbrott/islamiseringsspekulation som drivs i protest mot ”censuren i gammelmedia” – har reagerat i vederbörlig ordning. Under rubriken ”Fulmedia visar sitt rätta ansikte” rasas det mot tilltaget. Givetvis, allt annat hade varit sensationellt.
Mer oväntat, och definitivt mer spännande, är att läsa kommentarerna direkt under den artikeln. De handlar nämligen inte om ”gammelmedias censur” – utan om censuren på Politiskt Inkorrekt. Närmare bestämt att man där tar bort regelrätta personangrepp, hot, våldsuppmaningar, naziutfall och annat i den mer mörkbruna skalan.
En aktiv PI-läsare med förkärlek för versaler förklarar i bloggen KLARTEXTEN! att det hela är hyckleri och att PI-redaktionen utgörs av ”imbeciller”, ”idioter” och ”rövhål” som på detta sätt ”ökar den allmänna censuren i samhället” och ”skadar oss invandringskritiker väldigt mycket”. För att vara helt exakt så agerar PI, enligt KLARTEXTEN!, som en ”islamiststat”.
Ja, ni hör ju själva. Förföljelserna mot de vita männen vid tangentborden tar sig allt egendomligare uttryck.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 09:59, 29 augusti 2011 i kategori Politik

Coachyrket är, möjligen i konkurrens med ”bloggare & krönikör” och ”livsstilskonsult”, 2010-talets stora tillväxtbransch. I begynnelsen var jobbcoacherna, dessa avantgardistiska entreprenörer i arbetslinjens tjänst. De ska/skulle hjälpa arbetslösa tillbaka till jobb och var i mångt och mycket trumfkortet i alliansens arbetsmarknadspolitik.
Givetvis vill inte det moderatledda landstinget vara sämre än den moderatledda riksdagen. I dag presenterar därför Filippa Reinfeldt och company en stor satsning på – vårdcoacher. Svårt sjuka ska få hjälp att hitta rätt i den djungel som är vårdmarknaden och på köpet spara in på resurser då färre vårddygn behövs om man gör rätt.
The Viktor Report är övertygad om att vi inte sett slutet på tillväxten i coachindustrin. Det finns mängder av offentliga verksamheter kvar att förbättra och effektivisera på det här sättet. Innan mandatperiodens slut spår vi att följande yrkesgrupper har sett dagens ljus:
1. Skolcoacher
Alla som gått gymnasiet vet att 100-procentig närvaro inte är nödvändigt i alla lägen. Skolcoachen hjälper eleven att rationalisera sin utbildning för att nå maximal anställningsbarhet till en minimal kostnad för skolväsendet. Skolcoachen ska också uppmuntra och peppa eleven att välja en fortsatt bana i linje med vad näringslivet efterfrågar – inget humanioratjafs, med andra ord.
2. Brottscoacher
Nej, självklart ska inte yrkeskriminella få vägledning. Brottscoachernas uppgift handlar dels om att guida brottsoffer till rätt myndighet, men framför allt om att arbeta brottsförebyggande genom att dela ut goda råd om riskminimering. Om exempelvis fler unga kvinnor valde att gå på upplysta vägar istället för mörka så skulle stora resurser kunna sparas.
3. Vägcoacher
Fast i trafiken igen? Lösningen är nära. Alla bilburna invånare i särskilt köutsatta förorter får i framtiden rätt till en egen vägcoach, som från helikopter guidar till de små- och omvägar som ger den snabbaste transporten till jobbet. Resultatet blir bra för tillväxten (fler arbetade timmar), men framför allt sparas stora resurser när nya vägbyggen kan undvikas.
4. Försvarscoacher
Nu när den allmänna värnplikten avskaffats behövs ett nytt sätt att stärka landets beredskap om oroligheter skulle uppstå. Försvarscoachen peppar killar och tjejer att lära sig vapenhantering genom roliga och stimulerande lekar. Dessutom rationaliserar de försvarsbudgeten genom ett bättre urval: Coacherna guidar till de tillväxtdrivande områden som behöver säkras, medan landsändar utan entreprenörspotential med fördel lämnas till ryssen.
5. Tågcoacher
Problemen med tåg och pendeltåg som försenas eller ställs in måste hanteras, och genom satsningen på tågcoacher tas ett stort steg på rälsen, ursäkta, vägen. Tågcoacherna peppar väntande resenärer och ser till att de använder tiden till att kompetensutveckla sig istället för att sura. Det är viktigt att gå upp på morgonen och vara aktiv även om tåget är sent.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 21:38, 28 augusti 2011 i kategori Politik

”Jag vet inte, jag är ingen expert, vi får se.”
- Tommy Waidelich (S), ekonomisk-politisk talesperson för Sveriges största riksdagsparti, i Agenda om den europeiska finanskrisen.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:04, 26 augusti 2011 i kategori Stockholm

Intressanta diskussioner om Slussen i föregående kommentarsfält! Alla från futuristpsykopaterna via kompromissvurmarna till den utomparlamentariska våldsvänstern verkar vilja ha ett ord med i laget. Trevligt – det är motsättningarna som driver Sverige framåt, och så vidare.
Men låt oss också tala om något annat. Det är hög tid att lyfta på locket i en fråga som verkligen ligger och pyr i Stockholms folkdjup. Det handlar naturligtvis om masscyklismen, och de våldsamma kulturkrockar som uppstår i det mångtrafikerade samhällsexperimentet.
Den debatten lyfts när The Viktor Report i dag gästspelar som kolumnist i DN Kultur/På stan. Texten kan läsas online här.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 11:24, 25 augusti 2011 i kategori Stockholm
I skuggan av spårvagnarna rasar debatten om Slussen vidare. Det har den väl gjort i några decennier nu, men den visar inga tecken på att avta.
Senaste budet är att Socialdemokraterna i Stockholm dömer ut det liggande förslaget, och frågan riskerar alltså att hamna i ny långbänk just när det såg ut som att något var på väg att hända.
Det är möjligt att S har rätt i sin kritik mot just det här förslaget. Men The Viktor Report börjar bli smått frustrerad över den här härvan. Därför vill vi passa på att påminna om ett av de mest träffsäkra inläggen i ombyggnationsdebatten – Hanna Fridéns bildepos ”34 skäl att inte bevara Slussen”.




Det var ett litet urval. Läs gärna hela.
Om nu frågan nödvändigtvis måste hamna i långbänk igen så har TVR ett radikalt förslag: Jämna området med marken, anlägg en trevlig gräsmatta och fundera vidare i lugn och ro sen.
Dagens Slussen må vara ett historiskt minne från 1935, men likt mycket annat från 30-talet luktar den i dag unket och har ingen plats i ett modernt, öppet samhälle.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:06, 24 augusti 2011 i kategori Stockholm

The Viktor Report säger inte att det finns ett samband, men: Dagen efter att vi lanserat Medborgarinitiativet En räls till Christer läcker den fullständiga planen över spårvägsutbyggnaden i Stockholm ut. Klicka på bilden ovan för högre upplösning. DN:s Anders Sundström berättar mer här.
Medborgarinitiativet En räls till Christer vill med anledning av detta göra följande, spontana uttalande:
”Vi ser det visserligen som positivt att spårvägsnätet i och med detta nästan når Christer G. Wennerholms arbetsplats i Landstingshuset. Detta gör Medborgarinitiativets uppgift väsentligt enklare, då vi nu kan rikta in oss på just den bit som saknar, det vill säga ett par hundra meter räls på Hantverkargatan/Scheelegatan. Medborgarnas pengar kan därmed sparas till andra viktiga och landstingsrelaterade ändamål, exempelvis att köpa vård.
Däremot vill Medborgarinitiativet kraftigt ifrågasätta valet av fortsatt sträckning. I vår strategiplan dras linjen över Kungsbron/Kungsgatan/Birger Jarlsgatan till Nybroplan, medan stadens skiss istället väljer den sydligare sträckningen Klarabergsviadukten/Sergels torg/Hamngatan. Det hela är svårbegripligt. I stadens plan undviks med kirurgisk noggrannhet alla stadens premiärbiografer och exklusivare restaurangetablissemang, medan man istället passerar en rad av ställen där inga landstingsmoderater kan antas stiga av. Exempelvis Kulturhuset.
Visserligen anser Medborgarinitiativet att kollektivtrafik för andra än landstingsmoderater är en bra sak, men vi vill på detta sätt uttrycka vår oro för att planen kommer att leda till fortsatt buss- och taxistockning på Kungsgatan under after work-timmarna.”
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:06, 23 augusti 2011 i kategori Stockholm
I går dök det upp en mindre löpeld på Facebook. Några eldsjälar ska sätta upp en gratis busslinje någonstans i Stockholm, i protest mot de återkommande höjningarna av taxan i SL-trafiken. På ett drygt dygn har nära 4 000 personer anslutit sig till gruppen (som finns här).
The Viktor Report ser visserligen några smärre knutar att lösa (exempelvis att fler i rörelsen än så länge vill hjälpa till med ”pr” och ”grafiska lösningar” än att, säg, köra bussen), men initiativet förtjänar all uppmuntran. Oavsett vad man tycker om prisnivån i kollektivtrafiken är det alltid fint med lite rejäl och hederlig aktivism. Den hittills dominerande opinionsrörelsen Planka.nu, vars huvudsakliga gärning är att via ett fiffigt system låta personer med fysisk möjlighet att hoppa över spärrar åka på bekostnad av de som inte kan det, har all anledning att se upp.
Dessutom: ska något bli gjort i stans kollektivtrafik är det nog bäst att göra det själv. Därför lanserar The Viktor Report i dag och härmed sitt eget projekt: Medborgarinitiativet En räls till Christer.

I all enkelhet handlar det om en insamling av medel och rekrytering av rallare för att bygga en kortare spårväg i Stockholms innerstad. Närmare bestämt från landstingshuset på Kungsholmen, arbetsplats för Stockholms spårvagnstokige trafiklandstingsråd Christer G. Wennerholm (M). Här ska Wennerholm på ett enkelt och bekvämt sätt kunna ta tåget till någon av de tänkbara after work-destinationerna: premiärbiograferna Sergel, Saga och Rigoletto, eller vidare ner längs Birger Jarlsgatan (stationerna Sturehof, Bistro Jarl och Riche) innan banan ansluter till Wennerholms baby Spårväg Strandväg…, ursäkta, Spårväg City nere vid Nybroplan.
Meh va öh, tänker ni nu. Varför ska ett ideellt medborgarinitiativ bygga en privat spårväg till en rik toppolitiker?
The Viktor Report tänker dock ett steg till. Dels är det fler som jobbar i landstingshuset, men framför allt: om vi bara löser det här så torde chanserna öka dramatiskt för att Wennerholm och hans kolleger får ändan ur spårvagnen och kommer igång med en del andra små projekt i vårt gemensamma resande. Exempelvis att bygga ut tunnelbanan och att driftsäkra pendeltågen mot förekomsten av löv och snö i det svenska klimatet.
Återkommer med postgirokonto. Nu morgonkaffe.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:19, 22 augusti 2011 i kategori Politik
Obs! Bilden är (delvis) ett montage.
The Viktor Report vill inte vara den som är den, men samtliga svenska medier missar den mest spektakulära aspekten av händelseutvecklingen i Libyen:
Sverige är på god väg att ta sin första riktigt övertygande krigsseger sen, typ, freden i Lund 1679.
Eftersom situationen är något ovan uppstår förstås frågan vad vi gör när Khaddafis mikro-podcastande upphört en gång för alla. Spaningar i omvärlden visar att man ska fira krigssegrar ståndsmässigt, och med tanke på att vi de senaste hundra åren mest ägnat oss åt att skyla över förluster så vore det säkert bra för om inte den nationella stoltheten så för militärens självkänsla.
Frågan är dock hur. Låt oss syna alternativen.
1. Segerparad
Det vanliga sättet. Knappast aktuellt, dock – konventionen kräver tusentals soldater och därför skulle sju-åtta flygtekniker på promenad på Kungsgatan riskera att se löjliga ut. Tuffare vore förstås…
2. Flyguppvisning
Eftersom Jasplan lett den svenska insatsen vore detta mest logiskt. Historien har dock visat att risken för personskador och materiell förödelse på marken är betydligt större i uppvisnings- än i krigssammanhang, och varken vi eller Håkan Juholt kan utesluta att det finns drogade barnsoldater på Långholmen. Återstår därmed…
3. Båtshow
Juholts framförhandlade marina styrka kom visserligen aldrig till användning mot Khaddafi, men har fortfarande kostat skattepengar. Därför vore det förstås utmärkt om vi istället kunde få nytta av den här. Eftersom det är viktigt att ta ansvar för statsfinanserna vore det lämpligt om vi kunde hitta en praktisk och kostnadseffektiv synergi – förslagsvis så att uppvisningen kombineras med salutskjutandet i samband med kronprinsessans förlossning.
Ja, så får det bli. Även om vi har vunnit krig så är vi fortfarande Sverige.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 11:42, 19 augusti 2011 i kategori Kultur

Den amerikanska mediesajten Mashable berättar i dag om en intressant uppfinning i det lilla: en väckarklocke-app med välgörenhet kopplat till snoozefunktionen. Varje klick på snoozeknappen kostar 25 cent, pengar som sen doneras till ett valt behjärtansvärt ändamål.
Reaktionerna på den här innovationen verkar överlag positiva, men The Viktor Report känner mest skepsis.
Poängen med en väckarklocka bör rimligen vara att användaren ska gå upp på morgonen och komma i tid till något. Den här appen blir snarare kontraproduktiv – den skapar ett incitament till att inte gå upp.
Det dåliga samvete som vanligt snoozande ger (och som får oss att sluta efter ett tag) riskerar att vägas upp och slås bort av känslan att vi samtidigt gör en god gärning. Ett avlatsbrev för Applemuppar. Samhällsekonomiskt livsfarligt.
Därmed inte sagt att hela tanken ska slängas på teknikhistoriens sophög. Väckarklockor med tydliga incitament kan absolut vara en bra idé, perspektiven måste bara vridas lite. Förslagsvis så här:
>> 1 snoozeklick kostar 10 kronor. Pengarna går till din störige granne.
>> 3 snoozeklick medför extraavgift på 100 kronor. Pengarna går till en bankdirektör.
>> 5 snoozeklick dödar en kattunge.
Given succé.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 11:24, 18 augusti 2011 i kategori Allmänt

Situationen i Saab blir allt mer prekär. I dag berättar DN Ekonomi om hur kronofogden planerar utmätningar av bolagets tillgångar, samtidigt som det avslöjas att ägarbolagets styrelse har höjt sina egna arvoden med 500 procent (!) samtidigt som man inte klarat att betala de anställdas löner.
Såvitt vi sett har Victor Muller inte kommenterat de senaste turerna än. The Viktor Report vill därför ta tillfället i akt att ge holländaren lite strategisk medierådgivning inför kommande möten med journalistkåren – helt kostnadsfritt, givetvis, med hänsyn till omständigheterna.
Det här borde du säga, Muller:
”Det finns inga konkursförvaltare i Trollhättan. Aldrig.”
”Fordringsägarna begår självmord i hundratal vid Trollhättans portar.”
”Ja, det är sant att finansinspektionens trupper har avancerat närmare fabriken. Detta kommer bara göra det lättare för oss att krossa dem.”
”Europeiska investeringsbanken har skickat sina kontrollanter till elden. Herren Antonov har fördömt dem och kommer att rosta deras magar i helvetet.”
Fler gratistips här.
Mest kommenterade