Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:46, 31 oktober 2012 i kategori Kultur
Veckans ordlista i DN Stockholm. Eftersom samtiden går och går men aldrig kommer till dörren.
* Höjdardebatt
Miljöpartiet Nackas aningen spektakulära idé om linbaneburen kollektivtrafik, som ordlistans redaktör lyfte fram i DN i lördags, har diskuterats flitigt på nätet sedan dess. Somliga menar att MP är väl uppe i det blå, men en majoritet tycks finna idén spännande. Folkpartiet i Bromma menar dock att idén inte alls är ny – redan inför valet 2006 ville de själva avlasta Nockebybron med en ”ägglift” från Ekerö till Brommaplan, påpekar de. Vem som blir först med att realisera de högtflygande planerna återstår dock att se. Vågar vi hoppas på ett ”linbaneval” 2014?
* Giraffkompromiss
Socialdemokraternas osäkrade revolver Tomas Rudin ville bygga en opera i Masthamnen vid Fåfängan, men det fick han inte. När Tor Svae, ägare och konstnär bakom de stora ”giraffkranarna” på Beckholmen, fick besked om att även den sista kranen måste bort ville han ställa den som turistattraktion på Skeppsbron – men det fick han inte. Nu rapporteras dock att Tor Svaes kran räddas, och efter förslag från Tomas Rudin placeras i just Masthamnen. En förträfflig kompromiss, som alla kan glädjas åt. Kanske främst turisterna på Skeppsbron.
* Krogbråk
Handgemäng på krogen är ett problem på många håll, men på Göta Källare väljer man att se det som en möjlighet. Den 10 november ordnar man proffsboxningsgala i nattklubbsmiljö, och hoppas på intensiv stämning. ”Åskådarna ska stå med ölen i ena handen och den andra näven i luften”, säger arrangören och boxaren Mikaela Laurén till Södermalmsnytt. Det framgår inte av artikeln, men ordlistan utgår från att de tävlande boxarna förväntas hålla sig nyktra.
* Ögonblicksrepris
Efter stridigheter, muthärvor och en allmänt bombastisk uppladdning var det i lördags slutligen dags för invigningen av Friends Arena i Solna. Showen som avhandlades fick över lag ljummen kritik – habilt, men inga överraskningar direkt. Ordlistan vill dock påpeka att reklamparollen ”Ett ögonblick som aldrig kommer tillbaka” högst sannolikt var lögnaktig. Att någon skulle kunna hindra Rikard Wolff från att framföra ”Pojken på månen” ytterligare en gång till framstår som fullständigt uteslutet.
* Snöordning
Det är naturligtvis omöjligt att lista samtalsämnen från veckan med årets första snöfall utan att inkludera just årets första snöfall – alltid lika överraskande som omdiskuterat vid fysiska och digitala fikabord. Mycket är förstås redan sagt, men det kanske mest uppseendeväckande har passerat i tysthet: Det blev inte fullskaligt kaos i kollektivtrafiken. Nu ska vi kanske inte dra några förhastade slutsatser av det första lilla duggsnöandet, men ordlistan vill vara generös och delar ut en lätt klapp på den hårt prövade SL-axeln. Trots påföljande lövhalka.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 06:27, 27 oktober 2012 i kategori Stockholm
(Lördagskolumn i dagens DN Stockholm.)
Alla pratar spår. Ska det inte förlängas tunnelbana hit så ska det utredas tvärbana dit och innan vi vet ordet av kommer samtliga Stockholmsaktiva partier ha petat in en räls jämte blomman i partisymbolen.
Därför är det förstås lite uppfriskande att Miljöpartiet i Nacka lyfter en helt annan lösning på framtidens kollektivtrafikutmaningar. Inte tunnelbana, inte spårvagn, inte ens stombuss – utan linbana. Man har tagit fram två hyfsat detaljerade förslag på kapacitetsstarka höghöjdssträckningar; en i västra Nacka och en som ska dras från Fisksätra norrut via Orminge och över Halvkakssundet till Lidingö. Bra för både turismen och integrationen, menar MP.
Visst, det låter spontant som en plan framtagen vid kvart i midnatt på kvarterspuben, eller som någon av de ”fred i världen och glass till alla”-motioner som mer okända MP-ledamöter med jämna mellanrum skickar in till riksdagen. Men synar man förslaget lite närmare så är det faktiskt inte helt uppåt väggarna. I en kuperad region genomskuren av vatten kan det vara värt att överväga lösningar som inte innebär decenniers grävande och hållbarhet i sekler. Stämmer hälften av det MP säger om tidsåtgång, kostnader och miljöpåverkan kan linbanorna absolut vara värda en utredning.
Om inte annat är det inte fel att ta lite höjd (hehe) i idédebatten. Med tanke på hur resten av samhället utvecklats sedan 1825 känns det möjligen lite futtigt att vi 187 år senare fortfarande kommer dragandes med framtidsvisioner för resande snarlika den som då öppnades mellan Darlington och Stockton-on-Tees i Storbritannien.
Varför inte testa med en provisorisk, luftburen förlängning av blå linjen över Saltsjön, från låga Kungsträdgården till Katarinabergets höjder? Jag anmäler mig härmed till premiärturen.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 15:54, 26 oktober 2012 i kategori Stockholm
I veckan har Stadshusets oppositionspartier presenterat sina budgetförslag. Jag sammanfattar i (väldigt) kort format i dagens DN Stockholm.
* Bortprioriteringen
Att Socialdemokraterna ska bli ”tydligare” i Stockholmspolitiken har man redan deklarerat, och nu kom också det första handgripliga dokumentet på vilka frågor man nu sätter främst. Parollen är ”jobb, kunskap och kvalitet”, det sistnämnda syftandes på äldrevården, och huvudnumret är tidsbegränsade kommunala anställningar till arbetslösa med försörjningsstöd. Inga sensationer där, men lite överraskande att bostadsfrågan – som alltmer framstår som alliansens akilleshäl – inte lyfts högre.
* Byggvänstern
Bostäder är däremot huvudnummer för Vänsterpartiet, som följaktligen döpt sin budget till ”Plats att leva – rätt att bo”. 20 000 nya, billiga hyresrätter vill man bygga och platser pekas också ut. En skattehöjning på 45 öre sticker ut och ger större svängrum för sociala satsningar, men är samtidigt inte fullt så drastisk som den kanske låter: År 2006 var skatten 15 öre högre än i V:s förslag för 2013. Skillnaden mot den borgerliga budgeten blir nu 60 öre, vilket betyder 150 kronor i månaden för den som tjänar 25 000 kronor brutto.
* Cykelöverbudet
Om det för Socialdemokraterna är viktigt att inte framstå som radikala så gäller motsatsen för Miljöpartiet, som vill behålla initiativet i en stad där snart sagt alla pratar grönt. Här är det ödesmättad retorik – Stockholm måste ”komma på fötter”, menar man – och gröna satsningar för en stor del av slanten, bland annat genom att höja alliansens cykelanslag från 200 till 250 miljoner. Med tio öres skattehöjning får man även råd med ett köttben till kärntrupperna på Södermalm: 15 miljoner kronor till genuspedagogik i förskolan.
* Vinstlinjen
Frågan om vinster i välfärden är het även i Stockholm, men av arbetarkommunens tidigare tuffa tongångar på förbudslinjen syns nu intet vare sig i praktik eller retorik. S-ledaren Karin Wanngård låter som en karbonkopia av partiledare Löfven – privata aktörer gör mycket bra och kvaliteten är det primära. Hon talar i stället om att anpassa sig till ”framtidens politikerroll”, där man agerar beställare snarare än utförare. Förhoppningar eller farhågor om en storskalig återkommunalisering kan därmed stuvas undan för överskådlig framtid.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 15:19, 25 oktober 2012 i kategori Kultur
Veckans ordlista i DN Stockholm. Eftersom samtiden pågår utan paus.
* Mediedeportation
Finansborgarrådet Sten Nordins (M) senaste utspel kom lite oväntat – SVT och SR borde flytta från Östermalms utkant till Frihamnen, till förmån för studentbostäder, meddelade han på DN Stockholmsdebatt i förra veckan. Vore ordlistan konspiratoriskt lagd skulle den kunna misstänka politiska motiv bakom flytten. Inte så att Nordin skulle ogilla public service, men däremot kan man med striden om ”tv-eken” i färskt minne ana att den fortsatta ombyggnaden av Oxenstiernsgatan skulle gå smidigare utan rikstäckande medier alldeles intill. Men så kan det förstås inte vara.
* Bostadsfläsk
Av de 800 lägenheter som ska byggas i kvarteret Persikan på Söder blir drygt hälften bostadsrätter och resten hyresrätter. Rimligt, menar Moderaterna och hänvisar till finansieringen. För få hyresrätter, säger Socialdemokraterna. Inget att förvånas över, alltså. Mer intressant är S-borgarrådet Tomas Rudins motivering: ”Alla stockholmare ska kunna bosätta sig på Södermalm”, säger han till Södermalmsnytt. Är det ett vallöfte? I så fall väntar en intressant framtid, när S ska bygga bort de nästan 15 år som i dag är den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet på Söder.
* Inflationsuppmuntran
Problemet med fallande skolbetyg måste bemötas. Det är de flesta eniga om, och förslagen på åtgärder duggar tätt. Ett av de mer, hur ska vi säga, innovativa har nu implementerats: Att koppla lärares löneutveckling till respektive skolas resultat. ”Det kan uppmuntra men också utmana lärarna att göra på ett annat sätt”, sade stadens grundskoledirektör Håkan Edman till DN i helgen. Att detta ”andra sätt” skulle kunna vara att sätta högre betyg än vad som egentligen är befogat har förmodligen inte föresvävat direktören.
* Korvuppror
Det kokar i stadens korvkiosker, och då inte bara i fritöser och kastruller. Den nya plan- och bygglagens skrivningar om tillfälliga bygglov kan leda till att uppåt 150 kiosker tvingas slå igen och riva – trots att vissa funnits i generationer. Politiker från bägge håll flaggar nu för lagändring, och det vore ju lämpligt. Om Stockholm nu ska vara ett ”borgerligt skyltfönster”, för att tala med de styrande, så känns det lite bakvänt att populära och marknadsmässiga småföretagare jagas bort av dunka-huvudet-i-väggen-byråkrati. Alla Stockholms entreprenörer kan ju inte driva vårdcentraler.
* Byggbingo
Just nu pågår ”sista striden” om den planerade förtätningen av Marieberg, denna kungsholmska hybrid av gles innerstad och halvtät förort. Tonläget är högt, och eftersom ordlistan gillar fred bättre än bråk ska vi ge motståndarna ett argument som inte går att motstå. Så här: Om Marieberg blir riktig innerstad kommer kanske inte ni men många andra att finna det mycket mer attraktivt. Det betyder att ni kan byta era lägenheter mot betydligt större och piffigare, i områden som är betydligt grönare och till råga på allt fria från dånande trafikleder i närmiljön. Bingo!
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 16:06, 24 oktober 2012 i kategori Politik
Tomt i plånboken dagen innan löning? The Viktor Report erbjuder kostnadsfria matnyttigheter ur dagens politikrelaterade flöde.
1. Stefan Löfven har en hel hand att peka med.
Dagens stora utspelspolitiska nyhet hittar vi i DN, där S-ledaren Löfven nu plötsligt talar välfärdsvinster utan att ha munnen full med hummande. Tydligt skärpta krav men inget vinstförbud, lyder vad som måste uppfattas som ett dekret inför kommande partidiskussioner.
The Viktor Reports femöresanalys: Frågan som setts som en katastrof i vardande för S kan mycket väl visa sig bli det motsatta. Om Löfven fortsätter navigera sig fram till en ”tredje ståndpunkt” mellan högerns vinstapologeter och vänsterns återkommunaliseringsagenda kan S framstå som det pragmatiska och rimliga alternativet, ungefär som Moderaterna lyckats göra mellan den påstådda rödgröna ”bidragslinjen” och C/FP:s antifackliga lönesänkarretorik. Svenska väljare gillar pragmatiska och rimliga typer.
2. Det är trendigt att meta.
När lågkonjukturen förvärras är det kanske något slags tröst att tillväxten i tyckonomin är starkare än någonsin. Prognoserna för Q4 måste skrivas upp ordentligt sedan SVT Göteborg, känt bland annat för det högmälda samtalsprogrammet ”Debatt”, nu startat en webb-tv-talkshow där man ska debattera debatten. Premiär i dag.
I den egna presentationen förklarar man att programmet ”tar plats mitt i medieflödet och diskuterar det andra diskuterar”. The Viktor Report kan spontant tänka sig bättre USP:ar (du ser sällan budskap av typen ”ICA – vi säljer samma disktrasor som Konsum och Hemköp”), men ska naturligtvis ge programmet en ärlig chans i några avsnitt innan recension kommer.
3. Kina är en diktatur.
Detta meddelade finansminister Anders Borg – utan att ens ha pressats i ärendet – i SVT:s Gomorron Sverige. The Viktor Report förutsätter att han nu kallas in för utskällning i regeringen, som ju enligt försvarsminister Karin Enström ”inte delar in länder på det sättet”.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 16:56, 23 oktober 2012 i kategori Politik
Spara värdefull tid och skippa 18-nyheterna. The Viktor Report har fusklappen klar till middagsbordets diskussioner.
1. Moderaterna ska förfölja folk.
I dag har Sveriges statsbärande parti (M) haft sin femtioelfte pressträff för året i syfte att informera om valstrategin för 2014. Intresset tycks inte ha varit översvallande, men Dagens Opinion var i alla fall där. Bland nyheterna finns att man ska komplettera sina 900 000 väljarsamtal med en ”webbpanel” på 90 000 människor, samt att man ”aktivt” ska uppsöka människor som ”påverkas av Socialdemokraternas politik”.
(Socialdemokraterna sitter alltså i opposition.)
Om det blir framgångsrikt? Ingen aning. Däremot finns det nog snart massiv väljarpotential för den som lägger lagförslag om ett NIX-register för oanmälda partistbesök.
* * * * *
2. Miljöpartiet vill ha ett ”ickevåldsförsvar”.
Förstås tjänstefel av bloggen att inte ha koll på detta sedan tidigare, men vi får tacka Staffan Danielsson (C) som på SvD:s debattsida upplyser om en skrivning i MP:s partiprogram:
”Det militära försvaret ska på sikt ställas om till ett ickevåldsförsvar, som både kan göra insatser mot ickemilitära hot, hantera konflikter och föra ickevåldskamp vid ett eventuellt angrepp. På sikt ska det militära försvaret helt avskaffas.”
Hur bygger man egentligen ett ”ickevåldsförsvar”? Skickar man ut landets ungdom på tio månaders gröntjänst, där de får träna på att skriva indignerade insändare och stoppa maskrosor i ryska gevärspipor? Mycket spännande.
* * * * *
3. Sverige har inget kulturarv.
Även detta lär vi oss av Miljöpartiet – närmare bestämt sörmländska landstingsrådet Ylva G Karlsson, enligt Södermanlands Nyheter.
Oavsett synpunkt kring detta kan vi nog vara överens om att det de facto finns någon sorts kulturarv vad gäller Sörmland och Miljöpartiet. Andra bevisföremål: Försvaret för vaccinskeptikerna i Järna och utspelet om ”chemtrails” i Vingåker.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:12, 23 oktober 2012 i kategori Obekräftat
STOCKHOLM/TVR. Historieintresset är starkt i Sverige, liksom intresset för Leif GW Persson. En kvällstidning siktar nu på synergieffekter i nya satsningen ”Millenniets brott”.
I artikelserien kommer den pensionerade polisprofessorn att ta sig an uppmärksammade rättsfall som antingen är olösta eller där domarna blivit omdiskuterade i efterhand. Flera av fallen innehåller vad man kallar ”politisk dynamit”.
Inledningsvis ska man skärskåda lynchningen av Axel von Fersen, dråpet på Engelbrekt Engelbrektsson 1436 och mordet på kung Sverker den äldres eventuelle son Johan, som troligen begicks någon gång kring mitten av 1100-talet.
– Jag har gott hopp om att kunna komma vidare med de här fallen. Polisen och rättsväsendet var klåpare redan på Olof Skötkonungs tid, men deras haverier har konsekvent täckts upp av vår korrupta historikerkår, säger Leif GW Persson i en kommentar.
Professorn menar att det finns ”massvis av människor” som vet hur det egentligen ligger till, inte minst på grund av omfattande vandringssägner. Satsningen kommer att innehålla ett visst interaktivt moment där man tar hjälp av frivilliga privatspanare via sociala medier, men är primärt analog.
– Vår tidning riktar sig till en mogen målgrupp där dråpet på Engelbrekt fortfarande utgör ett kollektivt trauma. Det här blir berättande som klargör, säger en källa nära tidningens chefredaktör.
Bilder från kulturgärningen Löpsedel.se.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 17:08, 22 oktober 2012 i kategori Politik
The Viktor Report sammanfattar dagens hetaste politiska samtalspotatisar, så att du slipper.
1. Folket kräver inte Annie Lööfs avgång.
Däremot har 29 procent av de som svarat på United Minds ledande fråga ”Om du var statsminister i Sverige och två ministrar skulle behöva bytas ut i december 2012, vilka skulle du då byta ut?” nämnt Annie Lööf som en av kandidaterna.
2. Urban Ahlin är en intressant person.
Aftonbladet avslöjar i dag att Carl Bildt och S-toppen Urban Ahlin regelbundet träffas ”i det tysta” i ”inflytelserika maktklubbar”. Ahlin verkar dock inte riktigt förstå att tidningen tänker skandal, utan berättar stolt vidare på eget initiativ:
– Jag är med i ett väldigt litet celebert sällskap som träffas varje år, som är mer exklusivt: Aspen Program on the world Economy. Det handlar om att någon i ett sällskap anser att man är en intressant, spännande figur som har bra åsikter. Då blir man inbjuden.
Då vet ni.
3. Sverige har en meningsfull riksdagsledamot.
Försvarsminister Karin Enströms insats i Ekots lördagsintervju fick en hel del kritik för sin god dag yxskaft-mässighet. Bland det mest bitande kom från partikamraten i riksdagen Maria Abrahamsson (M), som konstaterade att svaren inte dög för ”normalbegåvade väljare”. Vänstersajten Alliansfritt Sverige hakar på och menar att Abrahamsson ”satt i system att underminera M-toppar”, och hänvisar till tidigare sågningar av Beatrice Asks gredelina kuvert till misstänkta sexköpare respektive Sofia Arkelstens trixande med Moderaternas historia. Illa? Tvärtom, säger TVR. Hellre en fritänkare i riksdagen än (ytterligare) 50 partilojalistiska klapphattar. Dessutom har ingen sågningarna kommit, hur ska vi säga, oprovocerat.
4. Jorden har för många människor.
Det meddelar en ”copywriter, kommunikationsstrateg och varumärkesbyggare” tillsammans med en kompis på Svenska Dagbladets debattsida. The Viktor Report tar inte ställning till sakfrågan, men konstaterar att även antalet debattartiklar kanske bör tas upp till debatt.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 10:37, 17 oktober 2012 i kategori Kultur
Veckans ordlista i DN Stockholm. Eftersom den som sparar nyheter har.
* Spårsplittring
Att regeringen driver på för kombinerad tunnelbana och Österled under Djurgården och Saltsjön framkom än tydligare i veckan. Därmed vill man, bildligt talat, köra under Nationalstadsparken och över partivännerna i Stadshuset, som liksom oppositionen helst ser en dragning under östra Söder och Hammarby sjöstad. Landstingets spårvagnskramare Christer G Wennerholm (M) har däremot skäl att vara glad. Utan tunnelbana finns troligen skäl att hämta dammvippan, rota lite i byrålådan och plocka fram idén att dra tvärbanan vidare från Sjöstaden och in mot Slussen.
* Smöruppror
Inget smör, bara lättmargarin – det blev resultatet i många Stockholmsskolor när politikernas nya riktlinjer kom i bruk. Med kraftiga reaktioner som följd, vilket DN kunnat berätta om i veckan. Och, ja, man behöver inte vara LCHF-fundamentalist för att finna det här en smula barockt, inte bara för att lättmargarin är osmakligt. Ursäkta en stockkonservativ ordlista, men om ni bara ser till att ungarna spelar boll, hoppar rep eller leker kull på rasten så kan de nog konsumera både smör och riktig mjölk. Avancerade dieter kan skolpolitiker syssla med själva, efter behov.
* Spärrsåpa
Följetongen om SL:s nya och resenärsfientliga spärrar går vidare – först som tragedi, senare som fars. Företagets vd Anders Lindström slog nyligen fast att det är resenärerna, inte spärrarna, som gör fel, men nu tycks man backa en aning på den punkten. Förutom att späcka spärrarna med instruktionsdekaler har man gjort dem lite långsammare. Antagligen slutar det med en specialutbildad vägledare vid varje spärr. Allt är ju billigare än att göra om och göra rätt – åtminstone räknat i prestige.
* Vårdvalsallians
När de sjukvårdspolitiska höjdarna Filippa Reinfeldt (M) och Helene Öberg (MP) tidigare i höst lät meddela att de har väldigt trevligt tillsammans behövde man inte vara privatspanare för att ana att något var i görningen. Att de inte bara fikar och pratar om livspusslet visade sig också i går, när allianspartierna och MP presenterade en stor uppgörelse om Vårdval Stockholm. Om det också innebär början på ett större Vägval Miljöpartiet återstår att se, men ordlistan misstänker att utspelet inte sker i ett vakuum.
* Adelskaos
Riddarhuset, en herrklubb för 1600-talslajvare, har problem. Man kan inte längre se vilka bebisar som fötts som ”adel” i folkbok- föringen, och kräver därför ingripande från regeringen. ”Korrekta genealogier, innefattande vigslar och barn födda i äktenskap krävs för att kunna avgöra vem som tillhör en på Riddarhuset introducerad ätt”, skriver man till finansdepartementet. Förhoppningsvis får de ett svar som upplyser om att adelsprivilegierna är avskaffade och att släktforskning får man leka själv.
Skrivet av
Viktor Barth-Kron 12:03, 16 oktober 2012 i kategori Kultur
DN:s ledarskribent Susanna Birgersson skriver i dag om skillnaden på (bra) politisk satir från vänster och (dålig) dito från höger, och landar i att det delvis är en ideologifråga. Anslaget har hånats av somliga flabbare på Twitter, men frågan är intressant. The Viktor Report skulle dock vilja erbjuda tre alternativa förklaringar till varför vänstern vinner kampen på nätet.
1. En maktfråga
Mycket enkelt. Borgerligheten har regerat Sverige i sex år och satir riktas med fördel mot den som har makten. Det är regeringens agerande och konsekvenserna av deras beslut som är enklast och mest effektivt att vända udden mot. Den verkliga prövningen för högersatirens potential kommer när högern för första gången efter bloggboomen inte har makten.
2. En karaktärsfråga
Minnet är kort ibland, men figurer som upp-till-kamp-Ohly, dagispratar-Sahlin och cirkusen Juholt var en fest även för oberoende satiriker. Sjöstedt, Löfven och Romson – not so much. Då är alliansens persongalleri med Lööf, Björklund och Kent Persson oändligt mycket mer tacksamt att bolla med, helt oavsett sakpolitiken.
3. En kulturfråga
Någon känner eventuellt igen det här resonemanget från ett seminarietält i Visby i somras. Satir/opinionsbildning av typen Alliansfritt Sverige görs nästan alltid av (i sammanhanget) yngre personer, och det finns en kulturskillnad mellan lägren där. Den ”unga högerns” mediala garde är tjänstemannamässigt i mycket högre grad – de sugs upp från ungdomsförbund via Tankesmedja X till ett vikariat på någon av landets alla borgerliga ledarsidor och vidare till en public affairs-tjänst på Pr-byrå Y innan de ens fyllt 27. Den ”unga vänsterns” talespersoner står i högre grad utanför etablissemangets slips- och blus- och visitkortsmingel – en klar fördel, om man ska göra satir. Att vänsterpersonerna oftare har kulturell bakgrund skadar förstår inte heller. En nationalekonom tjänar i regel mer än en filmvetare, men bra satir tillverkas inte primärt i Excel.
Fotnot. Susanna Birgersson tar upp sajten Politikfakta.se som ett exempel på mindre lyckad ”högersatir”. Den hade faktiskt helt förbigått mig, och det var nog tur det. En snabbgenomgång ger vid handen att det är ett tafatt försök från nämnda tjänstemannahöger att göra en ”Alliansfritt”. Besvisföremål, i turordning: 1. Sajten är visuellt byggd EXAKT som Alliansfritt. 2. Med tanke på att den bara funnits i en månad är den alldeles för professionellt byggd och layoutad för att vara ett äkta gräsrotsprojekt. 3. Någon – som garanterat inte har formatet ”i blodet” – har kommit på att man ska låta publicera sig EN GÅNG I VECKAN, och låter dessutom meddela det. The Viktor Report råder den högerinvesterare som slösat pengar på det här att hugga ner några träd och starta ett veckomagasin i stället.
.jpg)
Mest kommenterade