Staden borde växa, inte raden av satelliter

Skrivet av Viktor Barth-Kron 06:56, 9 mars 2013 i kategori Stockholm

Lördagskolumn i dagens DN Stockholm.

Är det bakåtsträvande att vara skeptisk till Stockholmsporten? Alltså den planerade stadsdelen mellan Hjulsta och Barkarby, där Förbifart Stockholm ska möta E18. Ett par läsare har hört av sig med den invändningen efter förra helgens kolumn.

Tvärtom, menar jag. Det är Stockholmsporten som är bakåtsträvande. Trots talet om att ”knyta ihop” saker talar mycket för att den blir ytterligare en del i det pärlband av förortssatelliter som man i mitten av förra seklet trodde var framtidens melodi.

Numera vet vi att den melodin skorrade falskt. Trots att samhällsplanerare under decennier slog knut på sig själva för att uppfinna optimala bostadsområden vill de flesta, precis som förr, bo antingen i eget hus eller i riktig stadsmiljö. Det är inget svepande antagande, det är fakta som visar sig med all (o-)önskvärd tydlighet på bostads- och hyresmarknaden.

Därför var bygget av Hammarby Sjöstad bra, därför är Norra Djurgårdsstaden bra. Liksom förtätningen på västra Kungsholmen och kommande Haga- och Söderstäderna. Samtliga är exempel på hur innerstaden får växa, utanför de ”tullar” vars historiska funktion avvecklades för över 200 år sedan.

Det finns ingen anledning att stanna där heller. Även med Hagastaden klar finns en absurd jättespärr av underutnyttjad mark mellan Stockholm och Solna. Brommalandet har potential för betydligt mer, även om Bromma flygplats blir kvar. Sicklaön likaså. Halvglesa Gärdet skulle kunna bli innerstad på riktigt, utan att nationalstadsparken naggas. Och så vidare, i potentiell oändlighet.

Mäeh! ropar någon. Ska man bara bygga övre medelklass-getton?

Nej, det är just det som är poängen. Så länge utbudet av stadsmiljöer så dramatiskt understiger efterfrågan kommer priserna att fortsätta leda till ekonomisk segregation.

Så behöver det förstås inte vara. Det är bara att bygga ikapp efterfrågan – men det gör man inte vid en motorvägskrater två mil från city.

Detta inlägg går inte att kommentera längre.

Robert Huselius:
Du skriver:
”Det var inte av en slump, eller på måfå, som man delade upp rekordårens nybyggen i grannskapsområden (på nyspråk: ”enklaver”) om c:a 10 000 invånare. Det var för att befrämja en hembygdskänsla och motverka storstadens anonymitet. ”

Jo grannskapsenheterna byggde på att man främst skulle umgås med de som bodde i samma grannskapsenhet som en själv. På så sätt skulle en sund demokratiskt utveckling främjas. Social ingenjörskonst så det förslår.

Idag fungerar storstaden på ett helt annat sätt. Gränserna för ens umgänge är mer domänsåpecifikt och knappast bundet till de geografiska gränserna som grannskapsenheterna sätter.

Hur menar du när du skriver att ” I mångt och mycket tycker jag det fungerar bra”?

Vad menar du när du skriver ”. Att somliga ställen blivit ”utanförskapsområden” kan knappast områdena i sig lastas för. ”? Tror du att segregationen är möjlig att radera ut utan att ta bort de fysiska barriärerna mellan förorter. Hur då i så fall?

Robert Huselius:
Du skriver: ”Har aldrig sett några fakta som stöder antagandet att de flesta vill bo i ”riktig stadsmiljö”. ”

Läs då Johan Rådbergs ”Attraktiva kvarterstyper”. Där nämns att ”allt annat lika” är villaboende det populäraste tätt följt av stadsboende. Förortsboende i flerfamiljshus kom långt ner på popularitetsskalan.

Räknar man in lägesfaktorn är det troligen så att stadsboende i realiteten är populärare än villaboende. Närheten till grönområden är något som värderas men även i mycket hög grad närhet till kollektivtrafik (spårtrafik), och det utbud som staden har.

@Viktor Barth-Kron
Jag blir ofta kallad för bakåtsträvare. Det ordet brukar användas av dem som saknar vettiga argument. Det är inget du behöver bry dig om. Att Stockholmsporten inte är någon lyckad idé har du helt rätt i.

Men att för den sakens skull fördöma alla förorter som byggdes vid mitten av 1900-talet tyder på ett snävt innerstadsperspektiv och för lite historisk kunskap om Stockholm. (Detta sagt utan att vilja vara nedlåtande trots att det låter så.) När tex Farsta byggdes var det väldigt populärt att flytta dit. Så fort människor fick råd flyttade de från Södermalm till de nya förorterna. Delar av Gamla Stan var slum. Att skriva ”precis som förr” när det gäller människors önskan att bo i innerstan blir därför fel.

Det är under de senaste årtiondena när förorterna från rekordåren blivit slitna och den service som fanns där från början lagts ner samtidigt som bostäderna i innerstan rustats upp som intresset vänt.

Vi ska komma ihåg att förorter och innerstadskvarter täcker olika behov hos olika människor och att det finns olika typer av förorter, både villakvarter och områden med flerbostadshus. Jag tycker om både förorter och Stockholms innerstad och ser fördelarna och nackdelarna med alla typer av miljöer.

Att tro att priserna i innerstan skulle minska för att det byggs mer stadsmiljöer är att göra det väl enkelt för sig. Det är nämligen mycket annat än tillgång och efterfrågan som också styr priset. Räntan, konjunkturen och förväntad framtida
prisutveckling för att nämna tre viktiga parametrar.

Eller för att sammanfatta det hela:
Dra i nödbromsen och stoppa den sexfiliga motorvägen. Det är den som är roten till hela problematiken.

Huruvida det finns någon vetenskaplig undersökning om att Stockholmare vill bo i stadsmiljö vet jag inte men att alla vill ha nära till allt är nog helt klart. Ett faktum är att Stockholm har en översiktsplan som kallas promenadstaden och jag har svårt att se hur ett monument över massbilismen, i form av en krater, kan motiveras utifrån den planen.

Hög tät bebyggelse är det bästa bullerskyddet. Bygg kontor nära motorvägen. Nära pendeltåg och blivande fjärrtåg i Barkarby. Bygg nära tunnelbanan i Hjulsta och en ny station mellan Hjulsta och Barkarby: Bygg gärna högt runt Hjulsta trafikplats om förbifarten måste gå där på en landbro och om den trafikplats som visas i planerna har tillräcklig hög kapacitet att svälja den trafik som förbifarten kommer att generera. Det är jag mycket skeptisk till. det behövs en ännu större karusell med fler direktfiler.

Har aldrig sett några fakta som stöder antagandet att de flesta vill bo i ”riktig stadsmiljö”. Tvärtom anger en majoritet, att närhet till naturen är viktigt för dem. Att det är hårt tryck på centrala bostäder beror på att de är centrala, inte att de är belägna i en viss sorts stadsmiljö.

Det var inte av en slump, eller på måfå, som man delade upp rekordårens nybyggen i grannskapsområden (på nyspråk: ”enklaver”) om c:a 10 000 invånare. Det var för att befrämja en hembygdskänsla och motverka storstadens anonymitet. I mångt och mycket tycker jag det fungerar bra. Att somliga ställen blivit ”utanförskapsområden” kan knappast områdena i sig lastas för.

Här klickar man på en länk om EU;s porrförbud – dvs censur och brott mot yttrandefriheten och därmed demokratin – och hamnar på ett jävla inlägg om Stockholms stadsplanering… Var det ingen som brydde sig eller??? Själv är jag bara trött på att det aldrig saknas pengar till jättelika fantasidyra projekt (Karolinska tex) på politikernas bakgård, men så fort man kommer några meter utanför staketet så ska folk nöja sig med grusvägar, tvingas hämta sin post 7 mil från hemmet, ska ”förmås” ta bussen istället för bilen när det inte fungerar ens i teorin än mindre i praktiken, osv osv osv osv osv…

Jag kan förstå att tanken på ett område där kristna och muslimer ska kunna bo och arbeta sida vid sida inte attraherar en medelålders Dn-redaktör. Men låt dom som har ideer tala färdigt. Osynliggör inte dom som önskar en bättre värld.

Du har helt rätt i det du skriver Viktor, det är bara att applådera. Dina exempel är dock inte helt väl valda. Hammarby Sjöstad är ju en isolerad enklav utan vettiga kopplingar till staden; Norra Djurgårdsstaden kommer också att bli det, bara utspridd över ett större område. Söderstaden slutligen kommer ju att bli föga mer än ett gigantiskt bilberoende köpcentrum med IKEA som kronan på verket.

Västra Kungsholmen är däremot bra och Hagastaden har också potential.

Senare inlägg Tidigare inlägg