Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bostad

Alla vill odla giftfritt

Nu kliar det i fingrarna på alla fritidsodlare. DN har tittat närmare på tre av vårens böcker som handlar om ekologisk odling i stad och på land.

Svenskarnas odlarlust i staden har exploderat. På hustak, terrasser och gårdar, vid nedlagda järnvägsspår och på balkonger växer tomater och rabarber, bärbuskar och svartkål, chili, vitlök och en och annan gurka.

De senare behöver ju växthus, och även på en liten balkong går det att få plats med ett miniväxthus. I boken ”Urban odling” visar odlaren Ulrika Flodin Furås och landskapsarkitekten Mattias Gustafsson hur andra har gjort för att utnyttja stenstadens odlingsbara ytor. Ett platsbyggt växthus på en balkong i söderläge erbjuder god skörd av gurka och tomater, ger ett fint blickfång och gör att balkongen känns större och inredd. Eller en pytteliten balkong med plats för kompost bland tomater, chili, fänkål, purjolök och pelargoner.

Balkonger och terrasser är väderutsatta. Här finns oftast inte naturliga skydd som träd, vilka kan ge både vandrande skugga och vindskydd. Blåst, stark sol eller ständig skugga kräver växter som tål det och ställer speciella krav på odlaren.

Eller bygg ett vindskydd, som inte får vara alltför tätt för då blir det turbulens. I boken finns skisser till ett 20-tal olika byggprojekt som just vindskydd, odlingsskåp, kryddtrappa, självvattnare, biotop-ö och svalbrätte. Allt i skala 1:20.

Att som stadsbo kunna bidra till biologisk mångfald är lockande. I boken beskrivs biomimik, som innebär att imitera naturen. Det behövs grönytor i staden för att pollinerande insekter ska kunna ta sig från plats till plats, och varje blommande balkong är en grön ö för pollinerarna.

Som balkongodlare kan man alltså hjälpa till genom att ha blommande växter från tidig vår (penséer) till sen höst (cyklamen). Men alla blommor har inte nektar och pollen att erbjuda, en del är sterila och saknar ståndare och pistiller. Välj hellre öppna blommor än fyllda.

Foto: Nicke JohanssonSutip Austad. Foto: Nicke Johansson

Från betongen till en leråker i Bohuslän tar oss boken ”Den asiatiska köksträdgården” av Sutip Austad, berättad för Henrik Francke. Hon är en verklig utvandrare och nybyggare, på många sätt påminnande om Vilhelm Mobergs strävsamma smålänningar för 130 år sedan.

Sutip Austad (bilden), även kallad Thip, har levererat ekologiska grönsaker till stjärnkrogar i ett par decennier. Vägen dit har varit mödosam och fylld av bakslag, men hennes envishet, slit och starka drivkraft har gett resultat i form av högklassiga asiatiska råvaror, ekologiska förstås.

Sutip Austad är född och uppvuxen i Thailand. Hennes pappa tog livet av sig när Thip var sex år och när hon var åtta pantbelånade hennes spelberoende mamma henne till en rik familj. Där levde hon under slavliknande förhållanden i många år. När det blev allt för hårt flydde hon ut i naturen, och lärde sig att älska den.

”Naturen har varit en axel att luta sig emot. Under åren av odling har jag lärt mig vad växter behöver för att må bra, och samtidigt har jag hittat ett sätt att ta mig igenom livets svåra stunder.”

Hon hamnade i Sverige med hjälp av en vän som var pilot, och här mötte hon kärleken. Men äktenskapet började knaka och gården med lerjord utanför Stenungsund har hon odlat upp utan några pengar alls, med hjälp av ilska, envishet och sina två händer.

”Jag gav inte upp, utan vände hela åkern för hand. Jag lärde känna varenda centimeter av den. I min skola var jag elev, lärare och rektor på samma gång”, skriver hon. I dag har hon flera växthus. Förutom odlingstips och livsfilosofi innehåller boken en lång rad asiatiska recept.

Nybörjarbibel för ekoodlaren
Eva Robild.

Eva Robild. Foto: Görgen Persson

Att odla ekologiskt innebär inte bara att man utesluter konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Även hanteringen är viktig, som att man använder handredskap i stället för bensindrivet, komposterbart i stället för plast, obehandlat trä i stället för impregnerat, FSC-märkt virke, ekologiska fröer och inte slösar med vattnet i onödan.

I boken ”Odla ekologiskt” förklarar Eva Robild skillnaden på biodynamisk, organisk biologisk och naturenlig odling och permakultur. Hon beskriver hur man kan göra sin egen jord av finsållad kompost, pimpsten, sand och torv, och hur man skyddar sina plantor mot växtangrepp genom växelbruk. En liten nybörjarbibel för ekoodlaren.

Blåsigt, hett eller skuggigt på balkongen? Så lyckas du!

Krukor: Växter i kruka behöver mer näringstillskott än om de växer på friland, exempelvis stall- eller hönsgödsel.

Bullerskydd: Stora gröna växter, trätrall eller konstgräsmatta, trämöbler och mycket textilier skyddar mot trafikbuller.

Skydd mot stark sol: Gräsklipp, skiffersten eller halm bevarar fukten i krukan. Lägger du på snäckskal så tillförs växten kalk.

Torktåliga växter: Känns ofta igen på sina silvriga blad, exempelvis havtorn, lammöron och strandtrift. Även fetbladsväxter som kärleksört och opuntia (kaktussort) klarar torka ett tag, liksom olika gräs.

Skuggtåliga växter: Växter som trivs i skugga är samma som finns i skogen – barrväxter, mossor, ormbunkar och en hel del marktäckare.

Barrträd för balkong: Dvärgtall, Pinus pumila, bergtall, Pinus parviflora, eller lågväxande igelkottsgran.