Var tredje kvinna förväntar sig att bli bjuden på mat på första dejten, läser jag. Gärna flamberad oxfilé, som han behändigt totar ihop vid spisen sedan han korkat upp en Amarone från vinförrådet.

Här duger inga hederliga köttbullar – inte ens hemrullade – eller fläsklägg med rotmos. Fint ska det vara, annars får det vara.

Tur man har, tänker jag. Inte bara för att första dejten var överstökad för ett tag sedan, utan för att det – om det nu hade varit aktuellt – ändå inte hade gått. Köket är nämligen inte riktigt i presentabelt skick. Renovering pågår. Spisen är visserligen ännu intakt, men kaklet är rivet, köksluckorna borta och husgerådet skingrat för vinden.

Kvar i skåpet står det allra nödvändigaste. Några skålar för morgonfilen, temuggar och tallrikar som funkar bäst för pizza.

Ingen lämplig inramning för en finmiddag.

Så nu väntar vi med spänning på köksgubbarna som ska fixa köket. Ska de komma eller inte? Första rapporten är lika illavarslande som läget på SL. Ont om folk, sjukdomar, svårt att hinna i tid.

Men vi tar prövningen med gott mod, fiskar efter middagsinbjudningar hos släkt och vänner och satsar på alternativ: Mackmiddag. Macka med ost eller korv. Perfekt i OS-tider. Tar ingen tid att göra. Tar ingen plats framför teven. Inget slabb med kastruller och finsåser. Rakt, enkelt och effektivt.

Undrar om det hade funkat som lockbete vid första dejten?