Champagnebubbelsystem. Fotmassage, ryggmassage, luftmassage. 12-jetsystem. Radio, telefon, cd-ingång. Undervattensbelysning, flerfunktionsduschmunstycke, blandare av vattenfallsmodell ...
Skulle badet inte innebära avkoppling? Eller har vi helt enkelt tröttnat på alla tekniska finesser? Klart är i alla fall att bubbel- och massagebadens glansdagar tycks vara över, åtminstone för ett tag.
– Efter en väldig uppgång under många år har försäljningen av kar nu sakta planat ut och gått ner, och de senaste året har försäljningen backat. Samtidigt är marknaden fortfarande stor i Skandinavien i förhållande till antalet invånare, berättar Ola Andrée på Hafa Bathroom Group AB.
En konsumentundersökning som Hafa och Westerbergs gjort visar att kunderna främst vill ha en bra massage.
– Baddjupet spelar också roll, man vill få vatten över sig. Designen är viktig, liksom ljudet – det får inte låta för mycket. Ljusterapi är en smaksak, men belysning är en populär effekt.
Så hur ser trenderna ut?
– I stället för de tidigare så populära jättestora monsterbadkaren väljer man i dag mindre som lättare får plats och används även till vardags. Folk köper mycket mer rektangulära badkar nu, både att användas som vanligt och med massage, berättar Kristina Busic på Gustavsberg.
Hörnbadkaren har varit trend ända fram till för tre år sedan, instämmer Ola Andrée.
– Då började man bygga om sina badrum i mer minimalistisk stil. Undantaget är på landsbygden, där föredrar man fortfarande i allmänhet hörnbadkaren. Det minimalistiska har annars nu även glidit över i det asymmetriska. Trenden med de pråligare karen med kromdetaljer är helt död. Nu ska det vara så slätt och rent som möjligt i skandinavisk design.
Samtidigt har det skett en stor ökning av fristående kar, som placeras antingen fritt i rummet eller intill en vägg. I dag väljer man också gärna en annan färg på fronten än vitt, exempelvis svart eller ett mörkt träslag.
Priset som konsumenten är beredd att betala för ett massagebadkar är omkring 20 000 kronor, visade Hafas och Westerbergs undersökning.
Men hur är det då med driftkostnaden? Drar baden mycket energi?
– Konsumenterna är rädda för kostnader. Men massagebad är inte dyrt. Att fylla ett massagebadkar kostar lika mycket som 12,5 minuter i duschen, säger Ola Andrée.
Berit Carlsson på Energimyndigheten har en annan syn på saken. Ett vanligt badkar rymmer cirka 150 liter. Om vattnet håller 40 grader går det då åt cirka 5,5 kilowatt. Ett bubbelbadkar är ofta mycket större och kan rymma mellan 195 och 300 liter.
– Kostnaden för att fylla badkaret varierar just med tanke hur stora de är. Vi vet att det finns duschmunstycken som vräker ut vatten, och det finns duschar med energisnåla duschmunstycken som har ett vattenflöde på 6–8 liter/minut. De som branschen jämför med här använder säkert betydligt mer vatten per minut än en snålspolande dusch.
Att duscha fem minuter om duschflödet är 6–8 liter per minut drar 30–40 liter vatten. Vilket är stor skillnad mot de 200–300 liter som kan behövas för att fylla ett bubbelbadkar. Att duscha femton minuter drar 180 liter vatten. Det vill säga dyrare än ett vanligt badkar, men fortfarande billigare än ett stort bubbelbadkar.
Momentet när badkaret sätter i gång och sprutar och bubblar är alltså inte det som kostar mest.
– Den stora kostnaden är nog energin som som går åt att för att värma det vatten som krävs för att fylla badkaret.
Några hälsorisker med bubbel- och massagebad finns inte om de sköts enligt anvisningarna, enligt branschen. Men om man ligger väldigt länge är det förstås inte bra, liksom om man är hos massören för länge, påpekar Ola Andrée.
De flesta system är självdränerande, det vill säga rör och slangar töms automatiskt. Men omkring varannan månad bör systemet rengöras ordentligt för att bli av med avlagringar och schamporester. Fråga efter lämpliga rengöringsmedel hos försäljaren.
Det blir fuktigare i badrummet med ett bubbelbad än med ett vanligt badkar. Räcker ventilationen? Om vi utgår från att det redan finns mekanisk frånluft i badrummet räcker det att öppna fönstret för en snabb vädring, råder Boverkets Wanda Rydholm.
– I de badrum som saknar fönster är det viktigt att låta badrumsdörren stå öppen och sätta i gång handdukstorken, om möjligt också öka frånluftventilationen.