Tonsättaren Lennart Westman har under två års tid spelat in ljud från byggarbetsplatsen Rosenlundsterrassen bakom Skrapan på Södermalm. Byggljuden har nu blivit till musik- och videoverket ”Under construction” som de nyinflyttade får som inflyttningspresent.
Hur kom du på idén att komponera ett musikstycke av ljud från en byggarbetsplats?
– Jag bor bredvid bygget. En morgon då jag stod på balkongen med en kopp kaffe i handen hörde jag alla intensiva ljud och klanger som strömmade emot mig från bygget. Arbetsplatsen såg ut som en enorm legoplatta, stor som en fotbollsplan. Spridda på och runt plattan låg massor av legobitar. Alla bitarna var små ljudstationer. Fem, sex ljudstationer kunde vara i gång på samma gång. Det var fantastiskt. På ett ställe svetsades det. På ett annat sågade man av armeringsjärn. På ett tredje sågades det i ett plank och så vidare.
De flesta människor skulle uppfatta detta som oljud, men inte du?
– Även oljud kan bli till unik och dramatisk musik. Det vill jag visa med detta verk. Jag jobbar ju med ljud som tonsättare då jag komponerar just elektroakustisk musik (eam). Kände att jag konstnärligt ville dokumentera denna klangvärld och vardagsdramatik. Tanken att dessa ljud en gång bara skulle dö ut gav mig ren och skär inspiration.
Vad hände sedan?
– Jag ringde NCC som byggde denna del av Rosenlundsterrassen. Berättade om min fantastiska musikupplevelse på balkongen med morgonkaffet i handen. Förklarade att jag ville skapa ett musikverk av alla byggljuden. Den som svarade måste ha undrat vad detta var för en kuf som ville göra musik av byggljud. Hur som helst så ringde projektchefen Nils Wiklund tillbaka någon dag senare. Han visade sig vara konstintresserad. Det slutade med att NCC tyckte om idén och beställde denna komposition.
Hur har du arbetat?
– Jag har gått omkring på byggarbetsplatsen med min lilla bandspelare under två års tid och gjort ljudupptagningar. Min första ljudinspelning bjöd på tuffa och råa klanger som plankslag, svetsloppor, metalliska sågningar och armeringsljud. I fonden brummade också låga fiss från gjutningsprocessen.
Vad sa byggjobbarna då du kom med din bandspelare?
– Först tyckte de väl att jag var en underlig figur. De trodde att jag skulle mäta decibelnivåerna eller att jag kanske var från radion. Men de var allmänt ganska nyfikna och vande sig vid att jag fanns där och de började också intressera sig för projektet. När jag kom ut på bygget ropade en armerare glatt till sin kollega: ”Han samlar ljud, vad kul.”
Kan du beskriva musikstycket?
– Har använt mig av de verkliga byggljuden då jag suttit vid datorn och skapat. Klangmaterialet är intressant just i sin obearbetade råhet och inbjuder inte till något omfattande processande i datorn, vilket ofta annars är fallet då det gäller eam-musik. Konserten börjar intensivt. De flesta ljuden och de starka tonerna är ju i början på en byggprocess. Så inledningen är pampig och slutet mer lågmält. Det inledande starka fortet går efter hand över i ett tyst pianissimo med väsljud från spackling och penseldrag. Då börjar bygget bli klart och det är dags för folk att flytta in.
Musikverket är också komponerat till en dokumentär bildupplevelse?
– Ja, fotografen Josef Doukkali har ju dokumenterat bygget i stillbilder och film under hela processen. Videoverket, som det nu blivit, är elva minuter långt. Det är en konsert i ton och bild och har spelats in på dvd. Alla de 115 nyinflyttade bostadsrättsinnehavarna får det som inflyttningspresent. Den 10 oktober uruppfördes också verket i Åsö gymnasiums aula. Tanken är att det skall bli ytterligare konserter, bland annat för alla som har arbetat med bygget, men även i andra sammanhang. Att bygga ett kvarter även i ton och bild, som vi gjort, är ett nytänkande då det gäller ”flyttgröt” till de nyinflyttade.