Två miljoner småhusägare har fått sin egen bibel att hämta inspiration från. DN Bostad har träffat författarna bakom storverket ”Så byggdes villan”, som släpps på bokmässan i Göteborg i helgen.
Varför skriver man en bok om svensk villaarkitektur?
– Det finns närmare två miljoner villor i Sverige. Var och en utgör en del av vår livsmiljö, stadsbild och vårt kulturarv. Vi vet förvånansvärt lite om vardagsarkitekturen och det tidstypiska för en villa från exempelvis 1890, 1930, 1950 eller år 2000. Det har skrivits hyllmeter om spektakulär villaarkitektur trots att exemplen är få, men egentligen ingenting om den vanliga svenska villan.
Hur tänkte ni från början?
– Vår tanke var först att bara sammanställa allt som skrivits om den svenska villan i en bok. Men eftersom vi inte hittade så mycket, fick vi själva göra forskningsarbetet. Vi har tittat på alla bostadsannonser i DN Bostad, Metro och Hemnet under ett års tid. Vi har därefter besökt instressanta hus runt om i Sverige. Vi har varit på muséer och vi har letat planritningar på stadsbyggnadskontor. Det har tagit oss fyra år att sammanställa boken, som startar på 1890-talet. Det var då som de första villorna byggdes i landet, och då menar vi villaområden i landets städer.
Boken har inga fotografier utan bara illustrationer och färgteckningar. Varför?
– Det finns väldigt få originalvillor i landet. De flesta är omgjorda eller renoverade i en modernare stil. Så vi har valt att med teckningar ritade i rätt proportioner, visa hur hus och detaljer från olika tidsperioder såg ut. Boken är en faktabok. Vi vill inte komma med några pekpinnar. Boken skall vara en inspiration och uppslagsbok till dem som vill renovera enligt den tidsanda som rådde då husen byggdes.
Det står inget om kök och badrum i boken?
– Vi tog bort det. Kanske blir det en bok i detta ämne senare. De flesta som har villor har gjort om sina kök och badrum. Man kan ju inte begära att exempelvis barnfamiljer ska leva i hus med omoderna kök eller badrum. Samtidigt har många villor utsatts för ovarsam förändring. Det tror vi beror på bristande förståelse för det ursprungliga, men också en önskan att få omvandla något till dagens stilideal. Vår uppfattning är att villor från alla perioder är väl värda att vårda. Alla har en speciell tidstypisk arkitektur.
Hur ofta ändrar sig villaarkitekturen?
– Vart tionde år. Och det som alla tyckte var snyggt föregående tioårsperiod är alltid helt ute då nästa period tar över. Just nu skall det vara svarta hus – en reaktion mot allt vitt. Villaarkitekturen har också styrts av statliga lån. På 1970-talet skulle det vara tak som lutade 45 grader för att man skulle få lån och då byggde man gärna också en så kallad joddlarbalkong. Det var enkelt och rationellt. Ett tag skulle undervåningen vara större än övervåningen för att lån skulle beviljas. Då byggde man ut undervåningen med en ”bula”. Och det fanns också under en period begränsningar på antalet kvadratmeter för att ett statligt lån skulle beviljas. Även byggmetoderna har påverkat arkitekturen. Under slutet av 1960- och början av 1970-talet försvann källarna, då började husen byggas på en platta. Från 1960-talet kom också plåttaken in som ett alternativ. Och lokalt runt om i Sverige hittar man skillnader. Trähus i Norrland och stenhus i södra Sverige och lokala skillnader som utsvängd takfot i exempelvis i Varbergsområdet, säger författarna.