Hönorna pickar ivrigt i höstgräset. Hästen Mister Merlin är spänd för vagnen. I ekobyn på Charlottendals gård i Järna är det viktigt att tära så lite som möjligt på jordens resurser. Modern teknik sällskapar med uråldriga traditioner.
I ladugården finns hästar och höns. Sommarens får har hamnat i frysboxen, men till våren ska nya får bo i ladugården och beta på åkrarna runt gården. På ladugårdstaket är en helt ny solcellsanläggning installerad. Displayerna i den ombyggda hästspiltan blinkar, det är lätt att knappa fram hur många watt som just nu produceras, hur mycket pengar och hur mycket koldioxid som sparats.
En mulen oktoberdag är elproduktionen inte så imponerande, cirka 1 000 watt. Peter räknar med att det ska ta fem till tio år innan investeringen på cirka 900 000 kronor är betald. Då har staten bidragit med 70 procent eftersom daghemmet räknas som offentlig verksamhet.
En levande lantgård. Så miljövänlig som möjligt. Närproducerat och gärna självförsörjande. Peter Hagerrot hade inga små drömmar när han för tio år sedan köpte Charlottendals gård utanför Järna. Han ville dela gården med andra. Därför bildades en bostadsrättsförening. I dag ingår fyra hushåll i föreningen. Alla har en egen bostad på mellan 90 och 120 kvadratmeter.
För att få den rätta bykänslan och delaktigheten, finns det möjlighet att ta emot turister, en konferensanläggning, lokaler för hobbyverksamhet, möjligheter att driva djurskötsel och grönsaksodlingar.
Mest stolt är Peter Hagerrot över daghemmet Lilla Bullerbyn med arton barn inskrivna. Mer levande än så kan knappast en lantgård bli. Barnen plockar ägg från hönorna, åker vagn efter hästarna, strövar fritt i naturen och lär sig respektera naturens kretslopp.
Vi har förstås tampats en del med myndigheternas krav. Men EU-lagen ger utrymme för vissa särbestämmelser för mindre verksamheter.
Just den här dagen är barnen upprymda om än lite frusna. Det är utflyktsdag. Lilla Tyra, som nyss fyllt ett år, börjar redan klippa med ögonen. När hon får komma upp i föreståndaren Merle Hagerrots famn är sömnen inte långt borta. Men hon piggnar till igen när hon ser hästen och får sitta på flaket med de andra barnen.
Daghemmet är byggt av naturmaterial. Väggarna är uppbyggda av trä och isolerade med cellulosafiber, utvändigt är väggarna fodrade med halmmattor och ytterst täckta med ett 34 centimeter tjockt lager lera.
Uppvärmningen, är precis som husväggarna, en blandning av ny och gammal teknik. Bergvärme i kombination med värmeväxlare, som tar vara på den utgående varma luften och värmer upp den inkommande. En stor bakugn både värmer huset och gräddar brödet som barnen bakar själva.
Varje hus på gården har en vedeldad kamin. I Peters och Merles bostad finns både bakugn och kakelugn. Luckan till bakugnen är densamma som kväkaren och antroposofen Carl Emil Sörgärde bakade bröd i då han bodde på gården i mitten av förra seklet. Det som var den ringa begynnelsen till det sedermera kända Saltå kvarn. Att bevara historien, skapa gemenskap och vara rädd om naturen är tre viktiga grundpelare i filosofin bakom Charlottendals gård.
Alla som bor på gården förväntas att själva hugga sin ved. Vi har gott om skog och avverkar både för eget bruk och för försäljning.
I källaren under familjens hus visar Peter hur avloppet tas om hand. En stor komposttank för fekalier, eller bajs och toapapper om man uttrycker det mer prosaiskt. Urinen försvinner tillsammans med allt spolvatten till en jättetank, efter att det först har bestrålats av UV-ljus. På fackspråk kallas det svartvatten.
Fekalierna efterkomposteras cirka ett halvt år och blandas sedan med gödsel, så att den blir fullgod blomjord. Svartvattnet sprids ut på vall, för att göda grödan, som blir mat åt fåren så småningom.
Peter Hagerrot, som gjort en rapport om toalettavfall i Boverkets serie om miljöriktigt byggande, förskönar inte bilden av att bygga ekologiskt och tänka miljövänligt. Det krävs kunskap och täta kontakter med berörda myndigheter.
Diskussioner förekommer också om huruvida mänsklig urin bör spridas på odlingsmark, på grund av smittrisk och eventuella läkemedelsrester. Ekologiska odlare får inte sprida urin från större bostadsområden än sin egen gård på åkrar om de vill ha Kravstämpel på sina produkter.
På gården odlas bara för eget behov. Utanför boningshusen står komposter, som delas av två familjer. Här krälar maskarna. Om toalettanken svämmar över, vilket händer, dör alla maskarna i fekaliekomposten.
Då hämtar jag mask från hushållskomposten utanför för att få i gång förmultningen igen. Det är inte ett så smutsigt jobb, som man kan tro, säger Peter medan han öppnar luckan till en av fekalietankarna. En svag odör av torrdass sprider sig i rummet.
Nedanför huvudbyggnaden finns stora odlingsområden. Så här års finns det mesta redan nere i matkällaren. Morötter, lökpåsar, potatisar, sylt- och saftburkar. Var och en har sina egen hylla. Källaren kyls av värmepumpens kalla del och av tilluft i mark.
Men jag måste byta fläkt som drar in kalluft, den gamla har visst gått sönder. Det är för varmt här.
Peter får en bekymmersrynka i pannan och säger att jobbet aldrig tar slut. Den gula slamfärgen som han målade huset med för tre, fyra år sedan har möglat. Den röda färgen har klarat sig bättre. Nu tvingades han att tvätta med Boracol i somras för att få huset mögelfritt.
Det har kommit nya färger sedan dess som fått bättre resultat i de tester som Folksam genomfört. Den här gången har jag målat med en färg som heter Bruksbalken. Den är ekologiskt märkt.
Inomhus är väggarna laserade. I biblioteket på övervåningen med utsikt över odlingslandskapet skiftar färgen i alltifrån blått till rosa. Mitt i rummet finns ett takfönster från en gammal båt. På så sätt blir det förbindelse med köket nedanför. Huset har Peter och Merle ritat själva med hjälp av arkitekt Birger Meyer från Gnesta.
I utbyggnaden, som ursprungligen var tänkt för Peters mor har två anställda från Scania hyrt in sig. De hade kanske inte räknat med att bli väckta av tuppen på morgnarna, men det är en bonus som alla på Charlottendals gård får leva med.
Fakta:
Charlottendals gård
Läge: Järna, fem mil söder om Stockholm.
Storlek: 35 hektar.
Ägare: Peter och Merle Hagerrot, fyra familjer ingår i bostadsrättsföreningen.
Miljösatsningar: Sopsortering i kärl på gården. Kompostering. Toalettavfallet tas om hand på gården via torrtoaletter och vanliga snålspolande toaletter med efterseparering mellan fast och flytande.
Energibesparingar: Bergvärme, värmeproducerande solfångare, elproducerande solceller samt kaminer. Av gården årsförbrukning, 110 000 kilowattimmar el, står solfångarna för motsvarande 20 000 och de nyinstallerade solcellerna beräknas producera 10 000 per år. 35 000 kilowattimmar el köps in från, SVEF Sveriges vindkraftkooperativ och 25 000 K-Wh från FVEF, Falkenbergs Vindkraftsförening.