Varför skriver man en bok om prästgårdar?

– Intresset väcktes då vi flyttade till en prästgård i Torpa i Östergötland. Först hyrde vi gården under många år innan vi i början på 1990-talet fick möjlighet att köpa den. Vi flyttade hit då min hustru började arbeta som lärare på en folkhögskola i närheten och jag som universitetslektor i Linköping. Jag började sedan forska om vårt eget hus. Historien satt i väggarna.

Vad är så unikt med prästgårdar?

– Prästgårdarna är landets äldsta gårdar. Prästgården har alltid legat där den ligger och därför finns spår på vissa gårdar ända ned till 1200-talet. Prästgården har sedan me­deltiden hört ihop med kyrkan. Det är ett kulturarv som är väldigt väl dokumenterat, men ingen har sammanställt allt detta till en bok. Då skiftesreformen genomfördes på 1800-talet förändrades landsbygdens gårdsplaceringar men prästgården blev kvar i sitt ursprungliga läge.

Hur många prästgårdar finns det i landet?

– Det finns omkring tvåtusenfemhundra prästgårdar. I dag äger kyrkan endast fem hundra av dem. Resten är privata. Prästgårdarna har ägts av församlingarna. Det var sockenstämman som beslöt om man skulle bygga en prästgård. Det var också sockenstämman som beslöt allt om gården. Till alla prästgårdar hörde förr även ett jordbruk. Prästen var inte bara förkunnare utan även ”halv bonde”. Och det fanns både ”feta och magra” pastorat. Kyrkoherden strävade alltid efter att få ett fett pastorat. Man gav ”sitt tionde” till kyrkoherden. Det var ungefär 3 procent av böndernas produktion i form av spannmål eller andra produkter. Det fanns präster som under höstveckorna själva fick sälja sitt spannmål till mjölnaren för att få in kontanter.

Har inte prästerna en reglerad månadslön?

– Först omkring 1920 fick prästerskapet en statlig reglering och en månadslön. Då försvann tion­det och jordbruket togs bort. Men tjänstebostaden fanns kvar. På 1970-talet började skattemyndigheten gräva i löneförmånen tjänstebostad. I ett pilotfall dömde man en präst att betala retroaktivt för sitt boende. Det handlade om 100 000 kronor. Efter den domen började prästerna att söka sig till vanliga bostäder som de köpte eller hyrde. Plötsligt stod en massa prästgårdar tomma. Så började utförsäljningen.

Och vilka köpte då gårdarna?

– Några hade redan tidigare gjorts om till hembygdsgårdar eller museer. Från 1990-talet och fram till nu har många kulturintresserade personer förvärvat en prästgård. De nya ägarna vill gärna återskapa allt. De flesta husen har sålts till privatpersoner. I stort sett kan man säga att de nya privata ägarna hyser mer pietet gentemot detta kulturarv än vad Svenska kyrkan visat.

Hur skulle du vilja beskriva en prästgård?

– Den representerar det bästa som finns i svenskt bostadsbyggande. Prästgården motsvarar nog det ideala hemmet för många. Den är rymlig men ändå inte alltför stor och har ofta en vacker gammal trädgård och så rundeln framför husets entré. De allra flesta prästgårdar är byggda efter den sexdelade planen, med en stor hall i mitten. Först kommer man in i en hall som leder direkt in i salen där det brukar finnas två fönster ut mot trädgården. På båda sidor om hallen och salen ligger två rum. Kännetecknande är också att man kan gå runt till alla rummen på undervåningen. Prästgårdens yttermått är också intressanta, bredden skall vara hälften av längden. Det vanligaste måttet brukar vara åtta gånger sexton meter.

Är prästgårdarna byggda av samma material i hela Sverige?

– Nej. I Skåne är det längor av korsvirkeshus. I Östergötland ofta rappade hus. På Gotland stenhus. I Sörmland mer herrgårdslikt och i Norrland är det trähus. Men den sexdelade planen går igen på alla gårdar.

Vad gör du med din egen prästgård?

– Just nu lägger jag tillsammans med min fru Sara mycket tid på vår egen trädgård till prästgården. Vi försöker återskapa delar av den ursprungliga trädgården med kryddland, fruktträd, park och så vidare.