Farfar hade en bred, gedigen kunskap och representerade den viktorianska trädgårdsskötseln som uppstod i Storbritannien under drottning Victorias regenttid på 1800-talet.

– Han väckte mitt intresse, beundran och fascination för hantverksskickligheten i odlandet. Det var omsorg och skicklighet in i minsta detalj. Han hastade aldrig fram i arbetet men fick mycket gjort genom att arbeta metodiskt.

I dag vet många inte varför man ska göra på ett visst sätt i trädgården. Därför går hon igenom allt från trädgårdens klimat till jordmån och bevattningens konst, från bekämpning av skadedjur till förvaring av skörden av grönsaker och frukt.

– Det kan vara ett samhällsfenomen att allt ska gå så snabbt. Man hinner inte pröva sig fram i trädgården. Man kan köpa jordgubbsplantor på en plantskola utan att få veta vilken sort det är. Det är bara jordgubbar, punkt slut. Trots att man med både tidiga och sena sorter kan slippa köpa utländska jordgubbar.

Elisabeth Svalin Gunnarsson är därför varm förespråkare för mångfald och välkomnar att sortimentet av frön i dag är betydligt bättre än på 70-talet.

Hon glömmer inte bort blommorna i trädgården som är så viktiga för vårt välbefinnande.

– Få saker ger en sådan härlig känsla av rikedom som att gå ut i trädgården och plocka ett fång blommor.

Men vår längtan har en baksida. Nittio procent av alla snittblommor importeras, vilket ger konsekvenser för miljön genom transporter och uppvärmning av växthus.

Elisabeth Svalin Gunnarsson hoppas att hennes bok ”I trädgårdsmästarens spår” kan entusiasmera läsaren.

– Om man hittar intresset och lusten för odlande kan man lära och göra vad som helst. Har man en gång smakat sina egenodlade grönsaker så är man fast. Och jag tror att trädgårdsarbete förlänger livet. Det är rehabilitering då man är här och nu och skingrar tankarna på annat.